Syftet med den här studien var att få ökad förståelse för hur storbankernas fondförvaltning förhåller sig till social hållbarhet vid investering i kasino- och bettingbolag vid sammansättning av fonder. Det var även av intresse att se hur förhållningssättet har förändrats det senaste decenniet och vad som kan ha drivit fram sådana förändringar. Anledningen till att inriktning gjordes mot storbankernas fondförvaltning var att de utgör stora aktörer på finansmarknaden och kan därför anses ha ett stort inflytande genom isomorfism. För att få en ökad förståelse inom området har den här studien använt sig av en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer genomförts med personer vars yrkesroller är kopplade till fondförvaltares hållbarhetsarbete. Genom att knyta samman utvald teori och den insamlade empirin i diskussionen har nya antaganden växt fram. Slutsatsen blev att alla fondbolag förhåller sig olika till huruvida investering i kasino- och bettingbolag ska exkluderas eller ej vid fondsammansättning. Vissa menar att den här branschen redan är för långt ifrån social hållbarhet, medan andra anser att det är viktigt att vara med och försöka påverka den socialt hållbara utvecklingen. Detta förhållningssätt har vuxit fram allt mer under de senaste fyra till sex åren då social hållbarhet har blivit viktigare och viktigare. Den här utveckling har dels påverkats av tillkommande internationella ramverk, men även intressenternas ökade medvetenhet gällande de sociala konsekvenserna av kasino och betting har haft en stor betydelse.

In the context of the Sustainable Development Goals and the Paris Agreement, the European Union has devised a sustainable finance strategy that relies on the engagement of both institutional and private investors in responsible investing to deliver on those goals. Several studies have found high interest in responsible investing among retail investors, but a relatively low engagement therein. Research up to this point on the responsible investing experience of retails investors has not established a clear cause for the gap between interest and engagement and has particularly neglected the increasingly popular investment type of exchange-traded funds (ETFs). This thesis therefore aims to shed light on the obstacles that prevent retail investors from investing in responsible ETFs. The research is organized by a five-stage framework for the responsible ETF investing process that identifies potential obstacles in the first three process stages problem recognition, information search, and evaluation of alternatives. An empirical analysis was performed by means of an online survey of European retail ETF investors and non-ETF investors (n = 101). The results indicate that the majority of retail investors experience a gap between their interest and engagement in responsible ETF investing. The most difficult stage of the responsible ETF investing process appears to be the evaluation of alternatives. Incomparability of information on responsible ETFs and a lack of labels and standardization present obstacles that impair investors’ ability to evaluate different options for responsible ETFs. The incomparability of information can be ascribed to the divergence of environmental, social and governance (ESG) ratings. The survey further found a high support among ETF investors for the planned standardizations and regulations by the EU and increased willingness to invest in responsible ETFs if these measures are implemented. These findings emphasize the role of regulations in facilitating responsible investing and pave the way for more comprehensive studies on the information needs and obstacles of European retail ETF investors. / Inom ramen för målen för hållbar utveckling och Parisavtalet har Europeiska unionen utformat en hållbar finansstrategi som bygger på att både institutionella och privata investerare engagerar sig i ansvarsfulla investeringar för att uppnå dessa mål. Flera studier har visat stort intresse för att göra ansvarsfulla investeringar bland privatinvesterare, men ett relativt lågt engagemang däri. Forskning som är aktuell om privatinvesterare erfarenheter har inte visat någon tydlig orsak till klyftan mellan intresse och engagemang och har särskilt försummat den alltmer populära investeringstypen av börshandlade fonder (ETF). Avhandlingen syftar därför till att belysa de hinder som hindrar privatinvesterare från att investera i ansvarsfulla ETF:er. Forskningen är organiserad av ett femstegsramverk för den ansvarsfulla ETF-investeringsprocessen som identifierar potentiella hinder i de tre första processtegen för problemigenkänning, informationssökning och utvärdering av alternativ. En empirisk analys utfördes med hjälp av en online-undersökning av europeiska ETF-investerare och icke-ETFinvesterare (n = 101). Resultaten visar att majoriteten av privatinvesterare upplever ett gap mellan deras intresse och engagemang för ansvarsfull ETF-investering. Det svåraste steget i den ansvariga ETF-investeringsprocessen verkar vara utvärderingen av alternativ. Ojämförbarheten mellan information om ansvarsfulla ETF:er och brist på klassificering och standardisering utgör betydande hinder som försämrar investerarnas förmåga att utvärdera olika alternativ för ansvariga ETF:er. Informationens ojämförbarhet kan tillskrivas skillnaderna mellan miljömässiga, sociala och styresmässiga (ESG) betyg. Undersökningen fann vidare ett stort stöd bland ETF-investerare för EU:s planerade standardiseringar och regler och ökad vilja att investera i ansvarsfulla ETF om dessa åtgärder genomförs. Dessa resultat  betonar regelverkets roll för att underlätta ansvarsfulla investeringar och banar väg för mer omfattande studier om informationsbehov och hinder för europeiska ETF-privatinvesterare.