There is a growing interest in the use of Information Communication Technologies (ICTs) for citizen engagement in democracy around the world today, especially in the developing world. Events such as the Arab Spring show the potential ICTs can have on citizen engagement with those in leadership positions. Many studies have been conducted within the field of ICT4D (Information Communication Technologies for Development) in many different areas. But few studies have been done within the field of ICT4D that have focused on what happens with the local politicians´ situation in developing countries, when the citizens in these areas become digitally engaged. For a community to develop all levels within the community need to be developed and empowered, because if the local leaders do not have the tools or the incentive to meet the citizens demands then the wanted requirements cannot take place. Effective democratic and open government depends on closing the feedback loop between citizens and government (Making All Voices Count, 2014).   The aim of this study is to get an understanding of the local politicians´ situation in Rwenzori region in western Uganda, as the citizens in this region successively have started to demand much more accountability from their leaders through ICTs. The main question guiding this study is: How are local political leaders in developing countries coping with citizens who are increasingly using ICT4D tools for leadership accountability? With the sub-questions being: How have ICTs changed the communication between the local political leaders and the citizens? Do the local political leaders have the ICT skills, tools and means they need to meet the digitally engaged citizens? Is leadership accountability improved through the use of ICTs? To conduct this study I have used qualitative interviews. And the main theory applied is Jürgen Habermas´s theory of communicative action. In essence Habermas’s theory tries to explain the social structures through an understanding of the ways in which communication is framed and organized (Unwin, 2009). The results are presented in form of selected quotes that reflect and represent the findings of this research, which are analyzed through the lens of the theory of communicative action. This research shows that the local political leaders in the Rwenzori region appreciate the increased demands from the citizens through ICTs. The research also reveals that ICTs have eased the communication between the local political leaders and their communities and therefore have contributed greatly to increase two-way-communication between the leaders and the citizens. But at the same time these local political leaders are also facing challenges when it comes to holding themselves accountable through the same channels. Some of these challenges are weak infrastructure, lack of skills and access to the ICTs themselves. One of the most notable findings that this research came across is the fact that hardly any of the local politician offices in the Rwenzori region has a budget targeted for communication with their communities. In conclusion this study reveals that leadership accountability in the Rwenzori region is improved through the use of ICTs, but an enabling environment is necessary if leadership accountability through ICTs is to be fully realized.  Looking at the results from this research through Habermas´s theory of communicative action has helped making visible not only the prospects of ICTs in democratic development, but also the challenges of using the same mediums. / Det finns ett växande intresse kring användning av informations kommunikationsteknik (IKT) för medborgarengagemang runt om i världen i dag, framför allt i utvecklingsländerna. Händelser som den arabiska våren visar potentialen som IKT kan ha när medborgare använder dem mot personer i ledande positioner. Många studier har gjorts inom området ICT4D (Information Communication Technologies for Development) inom många olika områden. Men få studier har gjorts inom ICT4D som har fokuserat på vad som händer med de lokala politikernas situation i utvecklingsländer när medborgarna i dessa områden blir digitalt engagerade. För att ett samhälle ska utvecklas måste alla nivåer i samhället utvecklas, stärkas och utbildas. För om de lokala ledarna inte har de verktyg eller incitament de behöver för att möta medborgarnas krav, då kan de önskade kraven inte uppfyllas. Effektiv demokrati och öppen förvaltning kräver att kommunikationen/återkopplingen mellan medborgare och staten fungerar (Making All Voices Count, 2014). Syftet med denna studie är att få en förståelse för de lokala politikernas situation i Rwenzori regionen i västra Uganda, då medborgarna i denna region successivt har börjat begära mer av sina ledare genom IKT. Frågan som i huvudsak vägleder denna studie är: Hur hanterar de lokala politiska ledarna i utvecklingsländer att medborgare i allt större utsträckning använder IKT verktyg för att begära ansvarsfullt ledarskap från dem? Studien ämnar även besvara följande underfrågor: Hur har IKT verktyg förändrat kommunikationen mellan de lokala politiska ledarna och medborgarna? Har de lokala politiska ledarna de IKT kunskaper, verktyg och medel de behöver för att möta de digitalt engagerade medborgarna? Är det ansvarsfulla ledarskapet förbättrat genom användandet av IKT verktyg? Jag har använt mig av kvalitativa forskningsintervjuer för att genomföra denna studie. Den huvudsakliga teorin som applicerats är Habermas kommunikationsteori: the theory of communicative action. Sammanfattningsvis försöker Habermas teori förklara den sociala strukturen genom en förståelse av de sätt på vilka kommunikationen är utformad och organiserad (Unwin, 2009). Resultaten är presenterade i form av utvalda citat som reflekterar och representerar resultaten av denna studie, och de är analyserade i ljuset av Habermas theory of communicative action. Denna studie visar att de lokala politiska ledarna i Rwenzori regionen uppskattar de ökade kraven från medborgarna genom IKT. Studien visar också att IKT har underlättat kommunikationen mellan de lokala politiska ledarna och medborgarna, och också i hög grad bidragit till att förbättra tvåvägskommunikation mellan dem. Men samtidigt kämpar de lokala politiska ledarna med många utmaningar när de försöker hålla sig ansvariga genom samma IKT kanaler. Några av utmaningarna som de kämpar med är dålig infrastruktur, brist på kompetens och tillgång till själva IKT redskapen. En av de mest anmärkningsvärda upptäckterna som denna studie gjort är insikten om att nästan inga av de lokala politikerna i Rwenzori regionen har en budget som är avsedd för kommunikation med sina medborgare. Avslutningsvis visar denna studie att politiskt ansvarsfullt ledarskap i Rwenzori regionen har förbättrats genom användandet av IKT verktyg, men att gynnsam arbetsförhållanden är nödvändig om ansvarsfullt ledarskap genom användandet av IKT verktyg till fullo ska kunna förverkligas och nå full potential. Genom att analysera resultaten från denna forskning i ljuset av Habermas kommunikationsteori (Theory of communicative action) så har inte bara fördelarna med IKT i demokratisk utveckling synliggjorts, utan också utmaningarna med dem.

Syftet med denna studie var att undersöka Verkställande direktörers (Vd) föreställningar om Ansvarsfullt ledarskap och deras uppfattningar om socialt ansvar för intressenternas hälsa. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes bland ett ändamålsenligt urval av tio Vd:ar från företag som representerar olika sektorer. Innehållsanalys utfördes för att identifiera mönster och kategorier i data. Fyra kategorier identifierades i data. De intervjuade Vd:arnas föreställning om rollen som ansvarig ledare var att bidra, inkludera, skapa en gemenskap och struktur. Deras förståelse för CSR och intressenters hälsa och välbefinnande var i stor utsträckning begränsad till sin egen organisation (interna intressenter). Även om de kunde se att deras aktiviteter påverkat andra intressenter, så var det inte deras första prioritet. / The purpose of this thesis was to investigate CEO´s understanding of Responsible Leadership and their perceptions of Social Responsibility for stakeholders health. Semi-structured qualitative interviews were carried out among a purposive sample of ten CEO´s representing a variety of sectors. Content analysis was conducted to identify patterns and categories in the data.  Four categories were identified in the data. The interviewed CEO´s perceptions of the role of responsible leader were to contribute, inclusiveness, create a community and structure. Their understanding of CSR and stakeholder´s health and well-being was largely limited to their own organization (internal stakeholders). Although they could see that their activities affected other stakeholders, it was not their first priority.

The study shows that the primary factors that underpin responsible decisions in the steel industry are legitimacy and resource dependency. The study also indicates that profitability and business aspects serve as tools for rationalizing decision alternatives, communication means to persuade other actors, and create legitimacy among stakeholders. Profitability is also a tool for managing risks and uncertainties in the decision-making situation, as it can be calculated unlike several social values. The results also show that other organizations in the industry and suppliers serve as inspiration and collaboration in the decisions. / Studien visar på att de primära faktorer som grundar ansvarsfulla beslut istålindustrin är legitimitet och resursberoende. Studien indikerar även att lönsamhet ochaffärsaspekter utgör verktyg för att rationalisera beslutsalternativ, kommunikationsmedel föratt övertyga andra aktörer samt skapa legitimitet hos intressenter. Lönsamheten utgör också verktyg för att hantera risker och osäkerheter i beslutssituationen eftersom det är möjligt attkalkylera till skillnad från flera hållbarhetsvärden. Resultatet visar också att andraorganisationer i branschen och leverantörer utgör inspiration och samarbete i besluten.