Grisen var en viktig del av kosten för delar av befolkningen i Egypten från den för-Dynastiska perioden och framåt. Trots omfattande benfynd är grisen sällan avbildad eller noterad i egyptisk ikonografi eller litteratur. Den här studien har som mål att beskriva varför grisen sällan var avbildad eller nedtecknad under den Dynastiska perioden från det Gamla Riket fram till det Nya Riket. Det finns flera teorier som beskriver varför grisen är sällan förekommande i bild och skrift från tidsperioden, främst ekonomiska, sociala och kulturella. Dessa teorier beskrivs och analyseras i uppsatsen. Källorna består av tidigare forskning och utgrävningsrapporter: Fynden är i huvudsak gjorda i bosättningar för arbetarklassen. Ett fåtal egyptiska texter och avbildningar med relevans för grisar kommer också att analyseras. Fynd från bosättningar indikerar att grisen var en viktig källa till protein i de byar som dominerades av hantverkare och bönder. Teorier som bygger på att det fanns religiösa eller kulturella tabun mot grisen har knappast stöd av fynd eller andra ursprungliga källor. Istället indikerar frånvaron av grisen i tidens litteratur och andra avbildningar att den hade ett begränsat ekonomiskt värde för den styrande klassen. Det torde vara det huvudsakliga skälet till varför man inte ansåg grisen vara värdig eller relevant att avbilda.

Jag har tidigare haft mina funderingar över att reflektera kring mitt eget verk och mitt eget komponerande. Funderingar om att det skulle bli för personligt och utlämnande. Det finns dock något spännande i att skriva om sig själv och sitt komponerande, en möjlighet att göra en resa inom sig själv. Så jag har i slutändan beslutat mig för att ta denna chans att skriva om mina tankar kring musik och om hur jag arbetar med utommusikalisk inspiration i mitt komponerande. Orkesterstycket Kanoper, den klingande delen av mitt examensarbete, är inspirerat av den egyptiska mytologin och gudavärlden; utan att jag är religös eller en anhängare av den gammelegyptiska tron, men jag har en förkärlek för det mytiska. Mytologi har varit ett stort nöje och en inspirationskälla för mig enda sedan jag var ett litet barn och jag lånade böcker om grekisk, egyptisk och nordisk mytologi från familjens bokhyllor, först kanske mest för att titta på bilder men allteftersom jag lärde mig läsa så var det några av de första böckerna jag läste. Jag tycker att den egyptiska mytologin lämpar sig väl för de undertonerna jag vill jobba med när jag skriver mina stycken samt inspirerar till de klangerna jag vill ha med i mina kompositioner. / <p>Bilaga: 1 partitur.</p>

Today, there are more Egyptian obelisks outside of Egypt than there are left where they were made. The obelisks are certainly beautiful, but what lies beneath are uncountable hours, days and years of work. Work which made the obelisks end up where they are today. From quarrying these enormous pieces of stone by smashing rock against rock, to building ships without equal for their transportation. It is hard to understand the amount of resources, manpower and organization that went into creating these tall monuments. Therefore, this study will attempt to examine each step in transporting the obelisks, from the quarry to their destination. Where theories collide, the study will weigh them against each other critically to give a fuller account of the transportation of the obelisks of Egypt. This study will begin by presenting a background, or basis, which will be further built upon as it progresses. The first chapter is mainly focused around the circumstance of transportation, along with giving a basic description of obelisks as individual objects. The next step lies in studying the general shipbuilding techniques used in ancient Egypt. This in turn will help in understanding the obelisk ships and the loading and unloading of these vessels. The obelisk ships and their loading will be the focal point of this study. The mainstay of the sources used for this study comes from earlier theories. The primary sources of this study will mainly consist of textual remains along with depictions. / Idag finns det fler obelisker utanför Egypten än vad det finns kvar innanför dess gränser. Obeliskerna är helt klart vackra, men vad som ligger under ytan är oräkneliga timmar, dagar och år av arbete. Arbete som gjorde att obeliskerna hamnade på den plats de är idag. Från att bryta dessa enorma stenblock genom att slå sten mot sten, till att bygga skepp utan dess like för deras transport. Det är svårt att förstå den enorma mängd resurser, arbetskraft och ren vilja som krävdes för att skapa dessa höga monument. Av denna anledning kommer den här studien att försöka närma sig varje steg i transporten av obelisker, från stenbrottet till deras destination. Där teorier kolliderar, kommer denna studie att väga dem mot varandra kritiskt för att ge en mer komplett inblick i transporten av antika Egyptiska obelisker. Denna studie kommer att börja med att presentera en bakgrund, eller bas, som kommer att byggas vidare på under arbetets gång. Studiens första del fokuserar  på omständigheterna för transporten, samt med att ge en grundläggande beskrivning av obelisker som individuella objekt. Det nästkommande steget ligger i att studera de tekniker som användes för skeppsbygge i det antika Egypten. Detta kommer i sin tur underlätta för förståelsen av obeliskskepp och avlastning samt pålastning av dessa farkoster. Obeliskskeppen och deras lastning kommer att utgöra huvuddelen i denna studie. Huvuddelen av källorna som använts för denna studie kommer från tidigare teorier. Primärkällorna som använts består till största del av textuella lämningar samt avbildningar.