Nyfikenhet kan betraktas som en drivkraft mot att ta sig ur tillstånd av osäkerhet. Att reducera osäkerhet innebär tillägnandet av information. I denna studie definierades nyfikenhet som en drivkraft mot handlingar som förväntas reducera osäkerhet. Denna studie undersökte hur nyfikenhet står i proportion till en specifik mängd förväntad ökning av information. Som metod för denna undersökning konstruerades ett experiment där deltagare fick uppskatta sin säkerhet kring vilken säsong eller film ett antal framslumpade femsekundersklipp tillhörde. Deltagarna erbjöds möjligheten att eliminera osäkerheten genom att få veta svaret på i utbyte mot väntetid. Därav var det möjligt att mäta hur attraktiv den potentiella informationsökningen upplevdes av deltagarna. Att väga deltagares villighet att uppoffra tid mot utbytet av information (eliminerad osäkerhet) gjorde det möjligt att uttryckta benägenhet att uppoffra tid i proportion till förväntad informationsökning. En regressionsanalys visade ett linjärt samband mellan benägenhet att uppoffra väntetid och förväntad informationsökning, R2 = 0.72, p < .002. Ett andragradspolynom visade ett starkare samband, R2 = 0.79, p = .004. Andragradspolynomet indikerade på ett ickelinjärt samband mellan variablerna och att intresset för information avtog efter ett maxvärde. / Curiosity can be seen as a drive which increases our willingness to embrace the uncertain nature of everyday life. In this study, curiosity was defined as a drive towards actions which aims to reduce uncertainty. Uncertainty can also be seen as the potential of information gain. The purpose of this study was to examine how the availability of an action which can reduce uncertainty, affects the level of curiosity. Furthermore, the study aimed to reach conclusions regarding the level of curiosity in proportion to the amount of expected information gain. The level of uncertainty was measured through a task where subjects had to estimate their confidence in which season or movie a number of randomized movie clips belonged to. Confidence ratings quantified subjective uncertainty. The subjects were offered the correct answers in exchange for waiting time. Hence it was possible to measure the strength of the curiosity drive in proportion to the amount of expected information gain.  A linear curve representing those variables showed significant correlations at the group level, R2 = 0.72, p = .002. Those results indicated that an increase in expected information gain linearly increased the level of curiosity. The support for a quadratic polynomial curve showed an even stronger correlation, R2 = 0.79, p = .004. This result indicated a non-linear relationship between the variables. Specifically, curiosity peaked before maximum expected gain.

This report was performed in order to evaluate a new technological measure and focuses generally on a heat pump system to a HWC-washing machine. The client is Asko Appliances AB, a company well known for its environmentally friendly products. The goal of this study was to improve the energy efficiency of a washing machine by combining a heat pump device to the heater of the wash water, in order to reduce the energy consumed for heating the water. Besides reducing the energy consumption in heating the water, the washing machine was required to meet low noise and short operating time specifications. For that purpose, nine trials in three test series have been carried out. In each of those trials, airflow has been combined with the refrigerant flow and the energy consumption measured. The comparison of the results shows that the energy efficiency is the highest when the flow rates of both the air and the refrigerant are low. Further, the energy consumption in terms of electricity used in heating the water has been lowered by 71% in comparison to a refernce washing machine using no heat pump device. The paper also discusses possible improvement actions related to this technological mesure. This technological measure can be applied on HWC-washing machines and can replace conventional electrically heated washing machines.

No description available.

In this study, entropy in reorganisation is investigated due to the individual co-workers being an ever more important component of his or her contemporary organisation, where change and reorganisation is undertaken continuously. Earlier research regarding entropy in reorganisation have mainly been done from a financial perspective; diversification. Hence there is room for additional research, with the individual in focus, rather than the company portfolio. This study aims at enlighten the entropy prevalent trough lost information in reorganisation. With qualitative method and phenomenological onset, five respondents in different positions from Swedish and global organisations, have been interviewed about their and their co-workers experience of reorganisation. The study shows the discrepancy between, the by the management defined finish­, vs. when the co-workers sense that a reorganisation de factois finished. The study also shows how individual motivation, psychosocial health and work effort can be affected through loss of the three types of information; descriptive, operative and narrative. / I denna studien undersöks entropi i omorganisering mot bakgrund av att den individuella med­arbet­aren utgör en allt viktigare del av sin samtida organisation, där förändring och omorgani­sering sker kontinuerligt. Tidigare forskning kring entropi i omorganisering har främst gjorts ur ett finansiellt perspektiv, s.k. diversifieringsperpektiv. Således finns utrymme för ytterligare forskning med individen i fokus snarare än företagsportföljen. Studien syftar till att belysa den entropi som genom för­lorad informa­tion gör sig påtaglig i samband med omorganisering. Med kvalitativ metod och feno­men­ologisk ansats har fem respondenter, i olika positioner från svenska och globala organisa­tioner, inter­vjuats om sin och sina kollegors upplevelse av omorganisering. Studien påvisar en diskre­pansen mellan det av ledningen definierade färdigställandet respektive när medarbet­arna upplever att en omorganisa­tion de factoär klar. Här påvisas även hur individens motivation, psyko­­sociala hälsa och arbets­insats kan påverkas genom förlust av de identifierade tre typerna av information deskrip­tiv, operativ och narrativ.

Denna studie förklarar hur de tre bästa respektive tre sämsta reklamerna av totalt 20 som en enkätgrupp har utsett, förhåller sig till olika teorier om kommunikation, ljudlandskap, retorik och dramaturgi. I de reklamer som av enkätgruppen ansågs vara de bästa har producenterna med hjälp av retorik och dramaturgi bättre lyckats med att skapa ett förtroende hos lyssnaren, något som i analysen visar sig vara avgörande för hur reklamerna mottas. Vidare förefaller konstruerade ljudlandskap löpa större risk att skapa en egen bruskälla vilket komplicerar framförandet av budskapet. På samma sätt verkar reklamer med lågt eller otydligt informationsinnehåll ha svårare att förmedla en verklighetsbild som stämmer överens med den tänkta mottagarens och därför även svårare att skapa en förtroendeingivande karaktär till reklamen.

Jag har tidigare haft mina funderingar över att reflektera kring mitt eget verk och mitt eget komponerande. Funderingar om att det skulle bli för personligt och utlämnande. Det finns dock något spännande i att skriva om sig själv och sitt komponerande, en möjlighet att göra en resa inom sig själv. Så jag har i slutändan beslutat mig för att ta denna chans att skriva om mina tankar kring musik och om hur jag arbetar med utommusikalisk inspiration i mitt komponerande. Orkesterstycket Kanoper, den klingande delen av mitt examensarbete, är inspirerat av den egyptiska mytologin och gudavärlden; utan att jag är religös eller en anhängare av den gammelegyptiska tron, men jag har en förkärlek för det mytiska. Mytologi har varit ett stort nöje och en inspirationskälla för mig enda sedan jag var ett litet barn och jag lånade böcker om grekisk, egyptisk och nordisk mytologi från familjens bokhyllor, först kanske mest för att titta på bilder men allteftersom jag lärde mig läsa så var det några av de första böckerna jag läste. Jag tycker att den egyptiska mytologin lämpar sig väl för de undertonerna jag vill jobba med när jag skriver mina stycken samt inspirerar till de klangerna jag vill ha med i mina kompositioner. / <p>Bilaga: 1 partitur.</p>

I den här uppsatsen undersöks fem olika boendesegregationsindex som används för att beräkna och skildra graden av boendesegregation i samhället. Syftet är att studera hur index påverkas av slumpmässigt genererade befolkningssammansättningar av inrikes och utrikes födda, samt hur tre olika geografiska indelningar av ett område påverkar utfallet av utvalda index. Uppsatsen utförs med kvantitativ metod och deduktiv slutledning. Det data som samtliga index beräknas på är syntetiskt framtagen baserad på information om hur andelarna inrikes och utrikes födda ser ut i Sveriges tre största kommuner. Mätområdet utgörs av en hypotetisk stad som delas in på tre olika sätt varpå samtliga index testas. Beräkningar och analyser görs på stickprov för respektive index och geografisk indelning. Stickproven består alla av ett hundra element och är framtagna genom ett obundet slumpmässigt urval ur en teoretisk oändlig population simulerade befolkningssammansättningar. Den geografiska effekten undersöks genom MAUPs två delproblem, Scale Effect och Zoning Effect. Utifrån studiens resultat har följande slutsatser dragits. (1) Den slumpmässiga sammansättningen av befolkningen i den hypotetiska staden påverkade generellt index väldigt lite och låg spridning av resulterade indexvärden uppmättes för många av stickproven. De undantag som påvisades var för The Entropy Index och The Dissimilarity Index. (2) Scale Effect har stor påverkan på hur samtliga index uttrycker sig samtidigt som Zoning Effect uteblir för respektive index som testas. (3) Lägre grad av segregation uppvisas då upplösningen av den geografiska informationen är lägre.

In a world where information, entertainment and e-commerce are growing rapidly in terms of volume and options, it can be challenging for individuals to find what they want. Search engines and recommendation systems have emerged as solutions, guiding the users. A typical example of this is Spotify, a music streaming company that utilises users listening data and other derived metrics to provide personalised music recommendation. Spotify has a hypothesis that external factors affect users listening preferences and that some of these external factors routinely affect the users, such as workout routines and commuting to work. This work aims to find time- based listening habits in users’ music listening history to decrease the entropy in the data, resulting in a better understanding of the users. While this work primarily targets listening habits, the method can, in theory, be applied on any time series-based dataset. Listening histories were split into hour vectors, vectors where each element represents the distribution of a label/genre played during an hour. The hour vectors allowed for a good representation of the data independent of the volume. In addition, it allowed for clustering, making it possible to find hours where similar music was played. Hour slots that routinely appeared in the same cluster became a profile, highlighting a habit. In the final implementation, a user is represented by a profile vector allowing different profiles each hour of a week. Several users were profiled with the proposed approach and evaluated in terms of decrease in Shannon entropy when profiled compared to when not profiled. On average, user entropy dropped by 9% with highs in the 50% and a small portion of users not experiencing any decrease. In addition, the profiling was evaluated by measuring cosine similarity across users listening history, resulting in a correlation between gain in cosine similarity and decrease in entropy. In conclusion, users become more predictable and interpretable when profiled. This knowledge can be used to understand users better or as a feature for recommender systems and other analysis. / I en värld där information, underhållning och e-handel har vuxit kraftig i form av volym och alternativ, har individer fått det svårare att hitta det som de vill ha. Sökmotorer och rekommendationssystem har vuxit fram som lösningar till detta problem och hjälpt individer att hitta rätt. Ett typexempel på detta är Spotify, en musikströmningstjänst som använder sig av användares lyssningsdata för att rekommendera musik och annan personalisering. Spotify har en hypotes att externa faktorer påverkar användares lyssningspreferenser, samt att vissa av dessa faktorer påverkar användaren rutinmässigt som till exempel träningsrutiner och pendlade till jobbet. Målet med detta arbete är att hitta tidsbaserade lyssningsvanor i användares musiklyssningshistorik för att sänka Shannon entropin i data, resulterande i en bättre förståelse av användarna. Arbetet är primärt gjort för att hitta lyssningsvanor, men metoden kan i teorin appliceras på valfri godtycklig tidsserie dataset. Lyssningshistoriken delades in i timvektorer, radvektorer med längden x där varje element representerar fördelningen av en etikett/ genre som spelas under en timme. Timvektorerna skapade möjligheten till att använda klusteranalys som användes för att hitta timmar där liknande musik spelats. Timvektorer som rutinmässigt hamnade i samma kluster blev profiler, som användes för att markera vanor. I den slutgiltiga produkten representeras en användare av en profilvektor som tillåter en användare att ha en profil för varje timme i veckan. Ett flertal användare blev profilerade med den föreslagna metoden och utvärderade i form av sänkning i entropi när de blev profilerade gentemot när de inte blev profilerade. I genomsnitt sänktes användarnas entropi med 9%, med några över användare 50%, samt ett fåtal som inte fick någon sänknings alls. Profilering blev även utvärderad genom att mäta cosinuslikhet över en användares lyssningshistorik. Detta resulterade i en korrelation mellan ökning i cosinuslikhet och sänkning i entropi vid användandet av profilering. Slutsatsen som kan dras är att användare blir mera förutsägbara och tolkbara när de har blivit profilerade. Denna kunskap kan användas till att förstå användare bättre eller användas som en del av ett rekommendationssystem eller annan analys.

En komplett bild av bosättningar från förhistorisk tid har alltid varit svår att kartlägga med tanke på hur tiden gömt undan dessa platser och lämningar genom nedbrytning av det material de tillverkats av och uppbyggnaden av nya lager av sediment. Arkeologer har genom tiden använt sig av en mängd olika typer av metoder och tekniker för att finna spår av dessa förhistoriska lämningar. I modern tid har GIS blivit ett vanligt användningsområde till att assistera den här processen. I den här studien är det ”predictive modeling” som använts för att förutsäga sannolikheten av att kunna hitta nya arkeologiska fynd baserat på redan funna och dess samband med egenskaper i landskapet och miljön. Med en relativt ny metod som använder sig av principen för maximal entropi i sin algoritm hoppas den här studien kunna visa prov på potentialen för den här tekniken i Sverige till att underlätta arkeologers arbete samt ge en inblick i det förflutna när det gäller människors framgång och val av bosättning. Genom att skapa modeller med programvaran Maxent producerades sannolikhetskartor över studieområdet baserat på 221 fyndplatser och upp till 16 faktorer samt statistiska diagram för att ge en djupare inblick i modellens byggnadsprocess. Validering av resultatet visade prov på mycket stor framgång. Trots det utmärkta resultatet finns en viss skepsis i hur behjälplig just den här modellen vore för arkeologin i att hitta nya bosättningar från forntiden. I och med att den här studien är rätt begränsad i sin tillgång till data har den ändå visat potentialen i hur algoritmer med användning av principen för maximal entropi har för arkeologin inom Sverige. Med ett större och mer precisare urval av fyndplatser och faktorer, både över miljö, landskap och övrigt, har modeller som denna en stor potential till att både assistera arkeologin att hitta fortfarande gömda fornnordiska boplatser och utvinna information om forntida människors liv och samhällen.

The science of curiosity is not fully understood, yet it seems to be a key component of nature which drives both humans and animals to seek out new information. Humans actively seek out to solve problems for the sake of solving them, with evidence suggesting that the seeking and obtaining of new knowledge is itself inherently rewarding. This study uses new methods to collect data to investigate how humans react when presented with novel environments and a problem to solve. Information gain was tracked using Shannon’s entropy, a measure of how effective a communication is at communicating its message across. The study investigates if participants feelings of satisfaction will increase the more information they receive, as measured by a change in Shannon’s entropy. A total of 44 participants with complete data were recruited accross two conditions A and B, with A containing a complete knowlege graph to determine what knowledge is gained through interactions with the environment and B containing more uncertainty so that the participant can be observed building their own knowledge-graph. Participants entered a virtual enviroment named Omosa where they were told about a mystery involving the deaths of herbivores on the island. Participants were given free reign to explore and investigate for a minimum 6 minutes. In increments of 90s, participants were asked questions about what they thought was killing the herd and how confident they were of their answer. After 6 minutes final questions were presented collecting player satisfaction and trait curiosity. Additional meta-data including trajectory and interactions were also collected. No significant results were gleaned due to high drop out and incomplete data. Methodology could be altered in future renditions to increase participation and reduce drop out. / Vetenskapen om nyfikenhet förstås inte helt, men det verkar vara en nyckelkomponent i naturen som driver både människor och djur att söka ny information. Människor försöker aktivt lösa problem för att lösa dem, med bevis som tyder på att att söka och få ny kunskap i sig är givande i sig. Denna studie använder nya metoder för att samla in data för att undersöka hur människor reagerar när de presenteras för nya miljöer och ett problem att lösa. Informationsvinster spårades med hjälp av Shannons entropi, ett mått på hur effektiv en kommunikation är för att kommunicera sitt budskap. Studien undersöker om deltagarnas känslor av tillfredsställelse kommer att öka mer information de får, mätt med en förändring i Shannons entropi. Totalt rekryterades 44 deltagare med fullständig data enligt två villkor A och B, där A innehöll en fullständig kunskapsgraf för att bestämma vilken kunskap som erhålls genom interaktioner med miljön och B som innehåller mer osäkerhet så att deltagaren kan observeras bygga sin egen kunskaps grafen. Deltagarna gick in i ett virtuellt miljö med namnet Omosa där de fick höra om ett mysterium som involverade djur av växtätare på ön. Deltagarna fick fri tid att utforska och undersöka i minst 6 minuter. I steg från 90-talet ställdes deltagarna frågor om vad de trodde dödade besättningen och hur säkra de var på svaret. Efter 6 minuter presenterades de sista frågorna för att samla spelarnas nöjdhet och dragkänslighet. Ytterligare metadata inklusive bana och interaktioner samlades också in. Inga signifikanta resultat samlades in på grund av högt bortfall och ofullständig data. Metodik kan ändras i framtida versioner för att öka deltagandet och minska bortfallet.