För den som undervisar i litteratur i dagens skola kan det vara en stor utmaning att välja vilka texter eleverna ska arbeta med, med tanke på alla skönlitterära verk som finns att ta del av. Till lärarens hjälp finns det flera olika läromedel som denne kan använda sig av, b.la. litteraturantologier. Det finns en mängd antologier med olika urval av verk från både manliga och kvinnliga författare och med olika ursprung, skrivna i olika tider. Denna studie gör en komparativ analys av fyra litteraturantologier avsedda för svenskundervisningen på gymnasienivå. Syftet med studien är att ta reda på vilka likheter och skillnader som finns mellan antologiernas innehåll. Dessutom genomförs en liknande analys på de till texterna hörande samtals- och diskussionsfrågor som finns med i antologierna. I resultatet framgår att b.la. att det finns stora likheter i vilka verk man har valt att ha med i antologierna, och att man har valt författare med liknande ursprung. Det finns även skillnader mellan antologierna – t.ex. har någon antologi inte lika stor representation av verk som någon annan, och tidsintervallen mellan första och sista verket i en antologi är kortare än i en annan antologi. De samtals- och diskussionsfrågor som finns kopplade till de antologiserade texterna är utformade så att antingen eleven ska söka svaret i texten, ska svara med stöd från texten eller ska dela sina personliga erfarenheter gällande vad de tyckte om texten.

This thesis is a discourse theory analysis of two feminist anthologies - Det heter feminism! and F- ordet.  By analyzing these texts through the three categories feminism & feminists, gender equality & equality and sex/gender & sexuality I have raised questions about the feminist debate in Sweden in the 21st century. The discourse theory’s ideas of descriptions of reality and fixation of meaning lies as a foundation for this thesis. The concepts of social constructionism, post structuralism and essentialism/anti essentialism are central for the analysis as well as concepts connected to the three previously mentioned categories. The intention of this thesis is to describe and analyze a fraction of the Swedish feminist debate in the 21st century and discuss its meaning in a societal context. A number of conclusions were reached in the final discussion. The differences between today’s feminist movement and the 1970’s feminist movement are connected to thoughts on a practical and a theoretical movement. It is shown how paradoxes, formed by norms and power structures in society, create a void where some people are forced to exist. Critical voices from within the movement are high lighted and connections between the feminist movement and discourse theory are established.