SUMMARY: Characteristics of the part of the novel Master and Margarita by M. A. Bulgakov. Historical and Biblical context of Jerusalem chapters. The characters of Pontius Pilate and Jeshua Ha-Nocri and their place in the novel. Characteristics of their personalities, their projections in the Moscow part of the novel, comparsion of Pilat, Woland and Stalin. Jeshua Ha-Nocri and the origin of his name. Comparison to a Biblical model. Comparsion of Master, Jeshua's projection in Moscow in the thirties of the twentieth century, and Bulgakov's reality. Problematics of freedom for creative writing in totalitarian regimes. Characteristics of other characters of Jerusalem chapters and estimation of their place in totalitarian regimes.

Denna uppsats skrevs som en del av Teologprogrammet på Umeå universitet inom ämnet exegetik och berörde det apokryfiska Thomasevangeliet. Thomasevangeliet är uppdelat i 114 Jesus-ord (logier) och av dessa är det endast 22 som inte har en parallell till Nya testamentets litteratur. Genom att göra en analys av de 22 logierna ville jag svara på vad logierna vill förmedla, vilken idéhistoria de speglar, samt varifrån de kan komma. Detta genomfördes genom att först beskriva Thomasevangeliets bakgrund, samt en kortare genomgång av det vetenskapliga läget när det kommer till Thomasevangeliets språk, datering och författarskap. Sedan analyserades olika textkommentarer om de olika logierna för att sätta in dem i sitt sammanhang och det materialet som togs fram låg sedan till grund för en diskuterande och komparativ analys där ytterligare vetenskapliga röster fick höras.  Genom denna analys och diskussion kunde sedan uppsatsens problemformulering besvaras. Logierna vill förmedla: -    Vikten av inre andlig insikt för att nå frälsningen. -    En legitimering av Thomastraditionens närvaro i sin samtid. -    Vikten av att vara kristen och närma sig Gud. Idéhistorien som evangeliets tidigare försattes i var en gnostisk miljö och även om det finns gnostiska drag i vissa av logierna är detta inte längre den rådande uppfattningen bland teologer. Idag är det istället andra tankar som tas i åtanke, som den syriska traditionen som evangeliet troligen skrev i. Jag kom fram till att det finns flera olika källor som kan ha påverkat Thomasevangeliets utformning och logier. Gammaltestamentliga apokryfer, judiska traditioner och läror, Ignatius av Antiochia, Platon är några troliga källor och Paulus teologi, Markions teologi och annan nytestamentlig litteratur är möjliga källor, men eftersom de var ungefär samtida med Thomasevangeliets daterade nedskrivning är det svårt att avgöra. Jag märkte också att det fanns en del gnostisk och apokryfisk litteratur som verkar varit inspirerade av Thomasevangeliet istället, till exempel Pistis Sophia, Frälsarens dialog och Filipposevangeliet. Det är möjligt att vissa gnostiska drag har tillkommit senare till Thomasevangeliet genom textbearbetningar och avskrivningar.  Uppsatsen är endast en ytskrapning på ett stort ämne och det finns flera aspekter som går att fördjupa sig på. Exempelvis språklig analys av manuskript eller om huruvida Jesus har sagt dessa Jesus-ord och inte bara blivit tillskriven dem. Denna uppsats skrevs som ett hoppfullt bidrag för att inspirera till ytterligare fördjupning i ett ämne med djup botten.

The main aim of this thesis is to show the didactic potential of the Apocryphal Tales by Karel Capek as well as to suggest the possible ways to include it in the high school literature education. The theoretical part of this thesis mainly deals with the author - Karel Capek and the concept of the Apocryph. These theoretical chapters study the Apocryphal Tales in detail, especially, focusing on the origin of the book and the existing editions, content and formal analysis, author's work with the intertexture and artistic progress used by Karel Capek. The special part is dedicated to the possible reasons of underestimation of the Apocyrph within author's other works. The practical part targets the didactical potential of the Apocryph. There are described the possibilities of the work with all the texts and possible ways how to work with the idea of Apocryph. The crucial part shows the detailed analysis of the didactical potential of seven selected texts integrated with extended commentary to the structure of this chapter. Another very important part pursues the verification of didactical potential of one of the Apocryph in the framework of secondary school education. This part contains the commented version of the preparation for the high school lecture and its concluding reflection that comments on the...