Syfte och frågeställningar Avsikten med uppsatsen är att se om det sker någon förändring hos idrottslärarstudenter under utbildningens gång vad avser attityden till yrkesrollen och vissa undervisningsmoment. Ytterligare ett syfte har varit att försöka bedöma vilka grupper i studenternas närhet, som har haft störst betydelse för dessa attitydförändringar. Mina frågeställningar har berört några undervisningsmoment, yrkets status och påverkan från grupper i närmiljön. Metod Undersökningsgruppen har varit lärarstudenter på GIH i slutet av deras utbildning. Frågorna har handlat om deras attityder i början och i slutet av utbildningen. Jag har valt en enkätstudie med slutna svarsalternativ, med femgradiga och sjugradiga skalor. Den har bestått av 21 frågor. Den har besvarats av 36 studenter av 42 möjliga och den genomfördes under våren 2008. Resultat Resultaten visar att det sker förändringar för det första i attityden till yrkesrollen, vilken förstärks positivt. För det andra sker en ändring i attityden till olika undervisningsmoment, där de moment man i början inte bedömde så viktiga, fick ökad betydelse senare i utbildningen. Av grupper i närmiljön ökade betydelsen av de personer, som stod för den verksamhetsförlagda utbildningen mest. Slutsats Det sker stora förändringar i såväl attityden till yrkesrollen, som till innehållet i den undervisning man vill bedriva. Man har fått en mer positiv attityd till sin yrkesroll. Man har ändrat inställningen till olika utbildningsmoment, och man har satt kunskapen i högsätet. / Lärarprogrammet 2000-2003

Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att undersöka 1997-års avgångsstudenters arbetssituation drygt elva år efter deras studietid på Idrottshögskolans lärarprogram i Stockholm (numera Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH). Följande frågeställningar användes för att få svar på syftet med undersökningen: - Vilka arbetar kvar som idrottslärare och vad är det som gör att de stannar kvar i yrket? - Hur många har lämnat idrottsläraryrket och vilka är orsakerna till det? Metod Utifrån de frågeställningar jag ville ha besvarade valde jag att använda enkät innehållande 21 frågor som undersökningsmetod. Inget externt bortfall finns i svarsfrekvensens, alla 57 personer som ingick i undersökningsgruppen har besvarat enkäten Resultat 61 procent av undersökningsgruppen är verksamma som idrottslärare drygt elva år efter deras studietid på lärarprogrammet. Den största enskilda faktorn till att de verksamma idrottslärarna stannar kvar i yrket är att de tycker om att arbeta med ungdomar. Trevliga arbetskamrater, omväxlande arbetsuppgifter och bra arbetstider är andra faktorer som bidrar till att de stannar kvar i yrket. Vid jämförelse mellan de verksamma och de icke verksamma idrottslärarna framkommer det att om man söker sig till en arbetsplats med äldre elever, många idrottslärarkollegor och får så lågt elevantal per undervisningsgrupp som möjligt, så är det något som bidrar till att man stannar kvar i yrket längre tid. Den största orsaken till att man inte är verksam eller aldrig varit verksam som idrottslärare har med skolan och dess arbetsvillkor att göra, exempelvis arbetsmiljön med buller, arbetsuppgifter vid sidan om undervisningen och för mycket fostran istället för undervisning. Slutsats Tre av fem arbetar kvar som idrottslärare drygt elva år efter avslutad utbildning, ett resultat som stämmer ganska bra överrens med liknande undersökningar. Utbildningen var bra men mer undervisning kring skolan som arbetsplats och dess arbetsvillkor hade kanske kunnat bidra till att fler varit verksamma som idrottslärare idag. / Uppsats 7 poäng Lärarprogrammet 1994-1997

ABSTRAKT   Syftet med studien var att belysa medarbetares upplevelse av konflikter på arbetsplatsen inom äldreomsorgen, samt hur dessa hanteras. Undersökningen genomfördes med kvalitativa metoder, i form av halvstrukturerade intervjuer i grupp och individuellt. Sju respondenter som arbetar eller har arbetat inom äldreomsorgen deltog i undersökningen. Resultatet visade att det inte förekom några större konflikter på de undersökta arbetsplatserna. Resultatet gav ändå en bra bild av vad medarbetarna gör för att upprätthålla ett gott arbetsklimat på arbetsplatsen, vilka faktorer som kan vara bidragande till att konflikter uppstår samt hur de hanterar uppkomna konflikter. Den slutsats jag kan dra utifrån resultatet är att det är viktigt med en bra sammanhållning i arbetsgruppen för att få en trivsam och konfliktfri arbetsplats. Konfliktförloppet underlättas av att man direkt när något uppstår pratar med varandra om problemet och utifrån det kommer fram till en lösning som är bra för alla parter, så att arbetsplatsen kan fungera väl även efter konflikten     Nyckelord: Konflikt, konflikter på arbetsplatsen, konflikthantering, konfliktorsaker, arbetsklimat, förebyggande av konflikter

No description available.

No description available.

The purpose of this essay is to examine how health care staff, in dementia care, feel that their work situation is affected by using two methods which are specifically designed for use in work with elderly persons suffering from dementia: validation and reminiscense. To examine this, we used a qualitative research method in the form of semistructured interviews with 6 assistant nurses/nurses. These nurses work in a living with dementia targeting which have recently applied the above two methods. Of the results reveals that nursing staff feel positive effects in their work through the use of validation and reminiscense. Examples of these positive effects are greater inclusiveness and strengthen relations in the staff group, strengthen relations between staff and residents, reduced medication of soothing medicine and improved communication with the persons suffering from dementia. The results show that nursing staff feel that it can be difficult to absorb the working methods, the importance of sufficient time and continuous guidance in the exercise of the methods and the need for a genuine interest for them to generate positive effects. To seek answers to our study questions, the results were analyzed based on the theories of validation- reminiscense- and communication.

No description available.

Abstract. The trade in prostitution/sexual services is regarded as a major social problem in Sweden. The prostitutes are seen as a group of passive, neglected and exploited victims, subject to repeated and forced outrage. However, there exists a network of sexworkers who claim their free will in selling sex as a trademark. They describe themselves as active subjects with a business of selling sex out of free will. The purpose of this study is to shed light over the way these women create and put forward their identity. The study applies a discourse analysis in order to reveal the rhetoric used by them in describing their identity. Four sexselling women were subject to interviews. The focus is on the interpretation of the repertoire of the expressions used by these women. The results reveal the sexworkers own discourse regarding their roles, attitudes and identities. Their discourse is in glaring contrast to the common discourse as we know it in Sweden. The women expressed views of free will and independence, as well as desire and love. This study gives a theoretical and philosophical background to the complexity in the analysis of how a marginalised subgroup creates an identity in describing themselves in their own words.

No description available.

Åldersdiskriminering har under senare tid blivit en alltmer central samhällsfråga. I Sverige och även runt om i världen tycks det finnas en oro för hur utvecklingen sett ut de senaste åren och hur den ser ut i nuläget. Denna studie är en litteraturstudie som sammanställer och redovisar, samt kritiskt granskar och diskuterar den nytillkomna åldersdiskrimineringsgrunden och det som finns dokumenterat om åldersdiskriminering i Sverige. Studien redogör för att ålderdiskriminering förorsakar sämre självförtroende, sämre hälsotillstånd, stress samt psykiska besvär hos individen. Vidare visar studien att diskriminering, oavsett grund, medför stort lidande för den enskilda individen och stängda möjligheter.