This thesis includes two articles and a coat. The articles present two studies investigating students’ reasoning when they were working in pairs, solving mathematics problems using the dynamic software, GeoGebra, The first study shows that the students used GeoGebra as a collaborative environment where they shared their individual reasoning to one another. Furthermore, GeoGebra provided the students with feedback that, to some extent, became a basis for their creative reasoning. The second study looked more closely into the relation between students’ reasoning and their utilization of the feedback generated by GeoGebra. The study showed that students who before entering computer commands used creative mathematical reasoning to hypothesize what the outcome may be, understood the feedback from software better and used it more efficiently. The students who engaged in imitative reasoning were mainly able to use feedback to determine if a solution attempt was correct or not, but did not fully understand the feedback and were less able to use it to make further progress in solving the task. The coat explains theories and methodologies more thoroughly and discusses the results of the two articles. In a concluding discussion the results of the articles are linked and possible implications for teaching are proposed. In school it is common that teachers and textbooks provide students with algorithmic solution templates to tasks, but in the study the didactic situation with dynamic software was found to invite students to create their own solution methods. Furthermore the thesis suggests that it could be beneficial for the students to be encouraged to pay more attention to their own solving strategies, i.e. to explain and evaluate their methods and results rather than merely looking for the correct answers.

No description available.

No description available.

No description available.

Sammanfattning Syfte Syftet med denna studie är att undersöka flickors inställning till ämnet idrott och hälsa i årskurs 9. Jag är även intresserad av att undersöka om undervisningsformerna sam- och särundervisning påverkar flickornas inställning positivt eller negativt. Jag har använt följande frågeställningar. - Vilken inställning har flickor i årskurs 9 till ämnet idrott och hälsa? - Påverkar sam - eller särundervisning flickornas inställning till ämnet idrott och hälsa? Metod Jag använde kvalitativa intervjuer. Sex flickor blev intervjuade från två olika skolor. Tre av flickorna hade särundervisning och de resterande hade samundervisning. Resultat Flickorna har en positiv inställning till ämnet idrott och hälsa och menar att ämnet har en positiv inverkan på dem. De tycker att det är kul och roligt med idrott. Flickorna påverkas både negativt och positivt av undervisningsformerna. De menar att delaktigheten sjunker för de blyga och rädda och att de flickor som är "säkra" inte utvecklas. Undervisningsformerna påverkar inte flickornas inställning utan endast deras uppfattning om delaktighet, prestationsnivå och utveckling. Slutsats Det finns fördelar och nackdelar med sam- och särundervisning. En fördel är att flickornas inställning inte påverkas av undervisningsformerna utan av andra faktorer. Nackdelen är att vissa flickor inte utvecklas i samma grad som killarna. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2014</p>

No description available.

Abstract Aim The aim of the study was to investigate teachers’ utilization and content of feedback in physical education in upper secondary schools. The purpose was also to explore whether teachers’ usage and content of feedback differed in dance and ball games education. The theoretical questions to be answered were: does the formation of the activity affects given feedback by teachers in sports and health at dance and ball games activities? What types of feedback do teachers in upper secondary school use in dance and ball games activities? What types of aspects are most central in teachers’ given feedback in dance and ball games activities? Method The method used for this study was qualitative observations on four teachers, three women and one man, at three different upper secondary schools all located within Stockholm. Each observation was recorded and supplemented by a voice recorder, which was connected to a mobile phone. The voice recording was done via an app called Röstinspelare. Results The results of the study indicated that the formation of the activity slightly impacted feedback given by the teachers. However, the result showed that the organisation of the activity impacted the most in all four teachers’ repertoires of feedback. Findings also indicated that corrective feedback was dominant in all teachers’ repertoires of feedback, except for one teacher whose repertoire was dominated by general positive feedback in dance. Furthermore, the results indicated a central focus on technical aspects and achievement in every teacher’s feedback in both dance and ball games. Besides, a central focus was also given to tactical aspects in ball games and esthetical aspects in dance activities. Conclusion Findings in this study indicates how important it can be for teachers to be aware of the effects and purpose of feedback in physical education. Also, it is crucial that teachers have knowledge and understanding of how to apply feedback effectively for the different purposes, for either skill teaching or to motivate students to work harder. / Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka användningen och innehållet i gymnasielärares feedback till elever vid undervisning i bollspel respektive dans. Frågeställningarna är: Har aktivitetens utformning någon påverkan på den feedback som ges av läraren i idrott och hälsa vid dans- och bollspelsundervisning? Vilka feedbacktyper använder gymnasielärare sig av vid bollspels- och dansundervisning? Vad står i fokus när feedback ges i bollspels- och dansundervisning? Metod Metoden som användes i denna studie var kvalitativa observationer som gjordes på fyra lärare på tre olika gymnasieskolor i närorter till Stockholm. Vid bearbetning av resultatet användes verktyget tematisk analys. Observationerna spelades in med en videokamera samt kompletterande ljudupptagning som spelades in med en mikrofon, kopplad till en mobiltelefon, genom appen Röstinspelare. Resultat Studiens resultat visar på att aktivitetens utformning hade liten påverkan på den feedback som gavs av lärarna, med undantag för en lärare som undervisade i bollspel, där beteendefeedbacken påverkades. Det som hade större påverkan var hur aktiviteten organiserades, vilket påverkade samtliga lärares feedbackrepertoarer. Det framkom även i resultatet att samtliga lärares feedbackrepertoarer dominerades av typen justerande feedback, förutom en lärares repertoar där generell positiv feedback framkom som störst vid undervisningen i dans. Det fanns också ett fokus på teknik och prestation i samtliga lärares återkoppling i dans och bollspel. I bollspel utmärkte sig även ett särskilt fokus på taktik och spelförståelse i den feedback som gavs, men estetiska aspekter visade sig vara centralt i den feedback som gavs av lärarna vid dansundervisning. Slutsats Slutsatsen är att samtliga lärare för denna studie använde justerande feedback till övervägande del och att aktivitetens utformning i dans respektive bollspel inte skiljde sig avsevärt från varandra. Utifrån denna slutsats kan det vara av betydelse att som lärare vara medveten om feedbackens påverkan. Syftet med undervisningen är viktigt för att ge relevant feedback samt att ha kunskap om vilken feedbacktyp som lämpar sig bäst vid färdighetsinlärning eller för att skapa motivation.

I denna studie undersöktes grundskoleelevers användande av sociala medier, hur de väljer att framställa sig själva där samt vilken påverkan användandet av sociala medier kan ha på barn och ungas hälsa. Denna kvalitativa studie har genomförts med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer. Teorier som har använts för att analysera resultatet är social inlärningsteori samt det dramaturgiska perspektivet. Studiens resultat visar att dagens barn och unga ofta börjar använda sociala medier i mellanstadiet (10-12 år gamla), detta främst för att kommunicera med andra och hålla sig uppdaterade. Vidare förekommer det att barn och unga framhäver positiva saker om sig själva och sina liv samt framställer en förskönad bild av verkligheten på sociala medier. Resultatet visar även att sociala medier kan ha en stor påverkan på barn och ungas hälsa, bland annat då de kan uppleva ångest och låg självkänsla då de blir utsatta för kränkningar eller påverkas av olika ideal som finns på sociala medier.

Huvudsyftet med denna studie är att lyfta fram behandlares erfarenheter av mötet med män som utövar våld i nära relationer. I synnerhet fokuserar vi på att förstå de viktigaste teman från dessa möten och vilken betydelse de har för behandlingsarbetet. Tillvägagångssättet i studien har varit inspirerat av grounded theory, att generera en förklaring från studiedeltagarnas synpunkter och erfarenheter (Creswell 2013). Studien bygger på sex intervjuer som resulterat i möjligheter, hinder, strategier och lärdomar från möten med våldsutövande män. Resultatet visar att det finns sju teman som beskriver behandlares erfarenheter: empati, compassion fatigue, allians, kön och genus, maskulinitet, skam och makt. Dessa teman kan vara hinder och/eller möjligheter i mötet med män som utövar våld i nära relationer. Resultatet visar även att behandlarna i studien har olika strategier i mötet för att förhålla sig till vardera tema. Lärdomar kan dras utifrån studiens teman. Till exempel, olikt tidigare forskning visar denna studie på att det är många påverkansfaktorer i mötet med våldsutövande män. Vi hoppas med denna studie kunna bidra till utvecklingen av detta behandlingsarbetet.

No description available.