<p>Arbetsdesign definieras som en medveten planering av arbetsuppgifter, innehåll och struktur för att nå organisatoriska mål. Den här undersökningen handlar om samband mellan arbetsdesign och motivation. Bakgrunden till vår undersökning är att utreda ett motsatsförhållande mellan två arbetsdesignteorier, där den ena förespråkar en arbetsdesign med variation av färdigheter medan den andra förespråkar en arbetsdesign med specialisering av arbetsprocessen.</p><p>I undersökningen genomfördes en intervju samt ett enkätutskick. Resultatet av undersökningen visade att det fanns ett samband mellan specialisering och inre motivation, därtill även att det fanns ett samband mellan varierande färdigheter samt uppgifter och inre motivation.  Dessutom indikerade undersökningen att det finns ett positivt starkare samband mellan specialisering och inre motivation jämfört med sambandet mellan varierande uppgifter och inre motivation. Sambandet mellan varierande färdigheter och inre motivation var dock något starkare än sambandet mellan specialisering och inre motivation.  Ett intressant resultat i undersökningen var att arbetsdesignfaktorerna specialisering och varierande färdigheter samt uppgifter kunde samexistera.</p>

Arbetsdesign definieras som en medveten planering av arbetsuppgifter, innehåll och struktur för att nå organisatoriska mål. Den här undersökningen handlar om samband mellan arbetsdesign och motivation. Bakgrunden till vår undersökning är att utreda ett motsatsförhållande mellan två arbetsdesignteorier, där den ena förespråkar en arbetsdesign med variation av färdigheter medan den andra förespråkar en arbetsdesign med specialisering av arbetsprocessen. I undersökningen genomfördes en intervju samt ett enkätutskick. Resultatet av undersökningen visade att det fanns ett samband mellan specialisering och inre motivation, därtill även att det fanns ett samband mellan varierande färdigheter samt uppgifter och inre motivation.  Dessutom indikerade undersökningen att det finns ett positivt starkare samband mellan specialisering och inre motivation jämfört med sambandet mellan varierande uppgifter och inre motivation. Sambandet mellan varierande färdigheter och inre motivation var dock något starkare än sambandet mellan specialisering och inre motivation.  Ett intressant resultat i undersökningen var att arbetsdesignfaktorerna specialisering och varierande färdigheter samt uppgifter kunde samexistera.

<p>Föreliggande arbete inriktas mot belastningsproblem inom tillverkningsindustrin och speciellt vid manuell montering och fokuserar effekter och konsekvenser av en företagsutvecklad participativ modell vars syfte är att minska risken för belastningsskador. Avhandlingens övergripande syfte är att bidra med kunskap om en företagsutvecklad belastningsergonomisk förbättringsmodell med fokus på vad som underlättar respektive försvårar implementering och tillämpning av en sådan modell. Avhandlingen bygger på litteraturgenomgång och tre studier. Samtliga är empiriska studier och genomförda i bilindustri och en av studierna har också genomförts vid konfektyrtillverkning. Resultaten är baserade på observationer, intervjuer, enkäter och företagsintern dokumentation.</p><p>Den första studien rör hur förbättringsarbetet bedrivits i monteringsfabriken i en bilindustri med fokus på hur kvalitets- och ergonomifrågor integrerats i förbättringsarbetet.</p><p>Den andra studien beskriver förbättringsarbetet vid både bilmontering och konfektyrtillverkning och fokuserar på vilket sätt förbättringsarbetet är participativt och till vilken grad förbättringsarbetet hanterar belastningsbesvär inom använda system.</p><p>Den tredje studien beskriver en företagsutvecklad belastningsergonomisk förbättringsmodell och fokuserar implementering, tillämpning och effekter/förändringar vid användandet av denna modell samt vad som stödjer respektive försvårar en hållbar användning. På bilföretaget bedrevs förbättringsarbetet med en komplicerad struktur och i många olika grupper och med den internt utvecklade modellen BME (Beräknings Modell Ergonomi). På konfektyrföretaget var förbättringsarbetet mer informellt och hade snabba beslutsvägar med ett förslagssystem och närhet till företagsledningen. BME modellen har bland annat lett till ett ökat intresse för arbetsmiljöfrågor, förbättrat den belastningsergonomiska kompetensen i företaget, enkelt visualiserat arbetsmiljön, tydliggjort besluts- och processvägar för förbättringsarbete, skapat unika team för belastningsergonomiskt arbete, men har samtidigt en konfliktpotential, upplevts resurskrävande och komplicerar skyddsombudens granskande roll i arbetsmiljöarbetet.</p> / <p>This thesis focuses on musculoskeletal disorders in Swedish industry and especially manual assembly, and focuses on effects and consequences of a company developed participatory model with the aim to reduce risks for musculoskeletal disorders. The overall purpose of this thesis is to shed light and develop knowledge of the model with the aim to reduce risks for musculoskeletal disorders by focusing factors supporting and hindering the implementation and application of such a model. Three papers form the foundation of the thesis. They are all empirical studies, and were carried out in a car assembly plant. One of the studies also include a confectionary company.</p><p>The results are based on observations, interviews, questionnaires and company documents.</p><p>Paper I focuses on continuous improvements in an assembly plant for cars and how quality- and ergonomics issues are integrated in that work.</p><p>Paper II describes the work with continuous improvements at the car assembly as well as at the confectionary manufacturer and focuses participation and musculoskeletal disorders within these systems.</p><p>Paper III describes a company developed participatory model with the aim to reduce risks for musculoskeletal disorders and focuses the implementation and application of this model. The study also focuses on changes and effects and factors supporting and hindering the implementation and application. In car assembly, continuous improvements had a complicated structure and a lot of forums and an internally developed model, BME. In the confectionary manufacturer, the continuous improvements were more informal and were based on a suggestion scheme and a short communication channels with management.</p><p>The use of the BME model lead to increased interest in work nvironment issues, improved the competence in ergonomics, supported isualisation, clarified ways for processes and decisions, created unique teams for ergonomic assessments, but had simultaneous a potential for conflicts, was resource demanding and complicated the role for the safety representatives in their task of dealing with work environment issues.</p> / Report code: LiU-Tek-Lic-2007:33.

Syftet med studien är att få en förståelse hur förskollärare motiveras till sitt arbete. Vilka faktorer ökar respektive minskar motivation på arbetsplatsen, samt vilken betydelse har arbetets utformande för motivation och arbetstillfredsställelse? Studien utgår ifrån Herzberg (1993) tvåfaktors teori kring motivation samt Hackman och Oldmans The Job Characteristics Model (Robbins &amp; Judge, 2007) som förklarar att arbetets upplägg kan ses som grund för hur motiverad personal är. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats utifrån semistrukturerade intervjuer. Sex stycken förskollärare har intervjuats kring upplevelsen huruvida arbetstillfredsställelse och motivation infinner sig. Resultat visar att som en primär grund till arbetsstillfredsställelse ligger goda relationer till arbetskamraterna. Resultat visar även att barnens utveckling ligger som en grund gentemot hur intervjupersonerna motiveras i sin yrkesroll. Barnens utveckling samt det sociala stödet motiverar intervjupersonerna till fortsatt ansträngning och därmed till att stanna kvar på sin arbetsplats. Förutom positiva faktorer visar resultat på hämmande faktorer hos motivation. Så som för lite tid till planering samt för lite pedagogiska diskussioner. Vidare anser intervjupersonerna att för mycket ansvar och höga krav i förhållande till de resurser de har att tillhandahålla hämmar. Resultaten har bearbetats utefter Herzbergs (1993) tvåfaktorsteori rörande motivation och arbetstillfredsställelse. Arbetets utformande har bearbetats utifrån Hackman och Oldmans (Robbins &amp; Judge, 2007) teori. / The aim of the study is to gain an understanding how preschool teachers motivates to their work. What factors increases or reduces the motivation in the workplace, and what is the significance of the work design for motivation and job satisfaction? The study was based on Herzberg (1993) two factor theory on motivation and Hackman and Oldmans The Job Characteristics Model (Robbins &amp; Judge, 2007) explaining that the work arrangement can be seen as the basis of how motivated the personal is. The study was conducted using a qualitative approach based on semi-structured interviews. Six preschool teachers were interviewed about the experience whether job satisfaction and motivation arises. Results show that as a primary basis for job satisfaction is a good relationship with colleagues. Results also show that children's development is as a basis for the respondents motivation in their professional. The children developing and the social support motivate the respondents to continue their effort and also motivates them to remain in the workplace. Besides positive factors results show inhibitory factors of motivation. Things such as to little time for planning and for educational discussions. Furthermore, the interviews think that too much responsibility and high demands in relation to the resources they have to provide is also something that inhibition their motivation. The results have been processed with Herzberg (1993) two factors theory on motivation and job satisfaction. The design of work has been compared to Hackman and Oldman (Robbins &amp; Judge, 2007) theory.

Föreliggande arbete inriktas mot belastningsproblem inom tillverkningsindustrin och speciellt vid manuell montering och fokuserar effekter och konsekvenser av en företagsutvecklad participativ modell vars syfte är att minska risken för belastningsskador. Avhandlingens övergripande syfte är att bidra med kunskap om en företagsutvecklad belastningsergonomisk förbättringsmodell med fokus på vad som underlättar respektive försvårar implementering och tillämpning av en sådan modell. Avhandlingen bygger på litteraturgenomgång och tre studier. Samtliga är empiriska studier och genomförda i bilindustri och en av studierna har också genomförts vid konfektyrtillverkning. Resultaten är baserade på observationer, intervjuer, enkäter och företagsintern dokumentation. Den första studien rör hur förbättringsarbetet bedrivits i monteringsfabriken i en bilindustri med fokus på hur kvalitets- och ergonomifrågor integrerats i förbättringsarbetet. Den andra studien beskriver förbättringsarbetet vid både bilmontering och konfektyrtillverkning och fokuserar på vilket sätt förbättringsarbetet är participativt och till vilken grad förbättringsarbetet hanterar belastningsbesvär inom använda system. Den tredje studien beskriver en företagsutvecklad belastningsergonomisk förbättringsmodell och fokuserar implementering, tillämpning och effekter/förändringar vid användandet av denna modell samt vad som stödjer respektive försvårar en hållbar användning. På bilföretaget bedrevs förbättringsarbetet med en komplicerad struktur och i många olika grupper och med den internt utvecklade modellen BME (Beräknings Modell Ergonomi). På konfektyrföretaget var förbättringsarbetet mer informellt och hade snabba beslutsvägar med ett förslagssystem och närhet till företagsledningen. BME modellen har bland annat lett till ett ökat intresse för arbetsmiljöfrågor, förbättrat den belastningsergonomiska kompetensen i företaget, enkelt visualiserat arbetsmiljön, tydliggjort besluts- och processvägar för förbättringsarbete, skapat unika team för belastningsergonomiskt arbete, men har samtidigt en konfliktpotential, upplevts resurskrävande och komplicerar skyddsombudens granskande roll i arbetsmiljöarbetet. / This thesis focuses on musculoskeletal disorders in Swedish industry and especially manual assembly, and focuses on effects and consequences of a company developed participatory model with the aim to reduce risks for musculoskeletal disorders. The overall purpose of this thesis is to shed light and develop knowledge of the model with the aim to reduce risks for musculoskeletal disorders by focusing factors supporting and hindering the implementation and application of such a model. Three papers form the foundation of the thesis. They are all empirical studies, and were carried out in a car assembly plant. One of the studies also include a confectionary company. The results are based on observations, interviews, questionnaires and company documents. Paper I focuses on continuous improvements in an assembly plant for cars and how quality- and ergonomics issues are integrated in that work. Paper II describes the work with continuous improvements at the car assembly as well as at the confectionary manufacturer and focuses participation and musculoskeletal disorders within these systems. Paper III describes a company developed participatory model with the aim to reduce risks for musculoskeletal disorders and focuses the implementation and application of this model. The study also focuses on changes and effects and factors supporting and hindering the implementation and application. In car assembly, continuous improvements had a complicated structure and a lot of forums and an internally developed model, BME. In the confectionary manufacturer, the continuous improvements were more informal and were based on a suggestion scheme and a short communication channels with management. The use of the BME model lead to increased interest in work nvironment issues, improved the competence in ergonomics, supported isualisation, clarified ways for processes and decisions, created unique teams for ergonomic assessments, but had simultaneous a potential for conflicts, was resource demanding and complicated the role for the safety representatives in their task of dealing with work environment issues. / <p>Report code: LiU-Tek-Lic-2007:33.</p>

År 2015 arbetade ca två procent av europeer på distans. Idag arbetar drygt 40% av Sveriges arbetsföra (15-74 år) befolkning hemifrån, varav en stor andel beror på de förändringar av förutsättningar som Covid-19 pandemin medfört. Den massiva omställningen till följd av den pandemiska kontexten av distansarbete har skapat behov av ny forskning inom området. Den här studien undersöker hur förändringarna har påverkat arbetsrelationerna i en organisation som arbetar med finansiering och affärsutveckling. Därtill undersöks hur relationsutveckling och socialt stöd kan främjas i ett digitalt och distansbaserat arbete. Genom en enkätundersökning baserat på LMX-7 tillsammans med tematisk analys, undersöker den här studien relationsutvecklingen mellan organisationens chefer, medarbetare och kunder/företagare sedan distansarbetets införande. Denna undersökning har givit insikt i flera fördelar och nackdelar med distansarbete, men summan av studiens resultat är att de undersökta arbetsrelationerna upplevs vara effektivare till följd av distansarbetet. Samtidigt visar resultatet att graden av informella och spontana sociala interaktioner minskat vilket påverkar det sociala stödet. Resultatet visade även att förändringen lett till en ökad förståelse för andras omständigheter, problem och behov. Insikten som studien ger skapar förutsättningar för ett mer hållbart arbete där gränslöshet och brist av social, personlig kontakt kan fångas upp genom nya och välanpassade arbetsstrukturer som främjandet av kommunikativa medel som ICT och social media. Vidare forskning inom området kan därför undersöka i detalj vilka slags strukturer som digitala organisationer kan utveckla för att sänka trösklarna för socialt initiativ och informella sociala interaktioner. / In 2015 about two percent of all Europeans were working remotely. Today about 40% of Sweden's working citizens (age 15-74) are working from home, of which a large share depends on the changes of circumstance following the Covid-19 pandemic. This conversion creates an entirely new context for remote work which demands new research within the area. This study examines how these changes have affected work relationships within an organization engaged in finance and business development. Furthermore, this study examines how relationship development and social support can be promoted in digital- and remote work. Through a survey based on LMX-7 combined with thematic analysis, this study examines the development of work relationships between the organization’s leaders, members, and customers since shifting to remote work. Several benefits and challenges with remote work have been found. In conclusion the examined work relationships have reportedly become more effective in response to remote work. Simultaneously the degree of informal and spontaneous social interaction has decreased which in turn affects social support. The results also showed that this change has led to an increase in understanding of others' circumstances, problems, and needs. The insights from this study contribute to forming prerequisites for a more sustainable remote work where boundaryless work and lack of social, personal contact can be highlighted and dealt with through new and well-adjusted work structures like ICT and social media. Further research within the area can therefore examine in detail what kind of structures that digital organizations can develop in order to lower the thresholds for social initiative and informal social interactions.