Syftet med studien var att undersöka våra viktigaste positiva och negativa självbiografiska arbetsplatsminnen hos chefer och ej-chefer relaterade till arbetsrelaterad identitet och arbetsplatsminnens fenomenologi. Totalt deltog 194 personer, 124 män och 70 kvinnor i åldern 25 - 65 år i studien. Mätinstrumentet för studien bestod av en enkät i tre delar vilken innehöll frågor baserat på tidigare forskning. De positiva arbetsplatsminnena (80%) innehöll i huvudsak två teman, arbetsmiljö och mina arbetsuppgifter medans de negativa arbetsplatsminnena (20%) visade mer tydligt att en majoritet av minnena var kopplade till ledarskap följt av arbetsmiljö. Designen för analyserna av den kvantitativa datan var en mellanpersondesign, med två oberoende variabler Arbetsplatsminnen (positiva/negativa) och Position (chef/ej-chef) och två beroende variabler Arbetsidentitet (emotion/kognition) samt de tio fenomenologiska dimensionerna i det självbiografiska minnet. Resultaten visade att chefer jämfört med ej-chefer upplevde en starkare arbetsidentitet gällande både de emotionella och kognitiva banden. Vidare visade resultaten på signifikanta skillnader av positiva och negativt arbetsplatsminnena i tre utav de totalt tio fenomenologiska dimensionerna. Även en interaktion mellan Positiva/Negativa arbetsplatsminnen och Chef/Ej-chef på tre utav de tio fenomenologiska dimensionerna gick att utläsa. / The purpose of the study was to investigate our most important positive and negative autobiographical work-related memories of managers and non-managers related to work-related identity and workplace memory phenomenology. The study included 194 people, 124 men and 70 women in the age span 25-65. Measuring instruments for the study consisted of a survey in three parts which contained questions based on previous research. The positive work-related memories (80%) mainly contained two themes, work environment and my working duties, while the negative workplace memories (20%) showed more clearly that a majority of the memories were linked to leadership and work environment. The design for the analyzes of the quantitative data was a between-subject-design, with two independent variables Work-related memories (positive/negative) and Position (manager/non-manager) and two dependent variables Work-related self (emotion/cognition) as well as the ten phenomenological dimensions of the autobiographical memory. The results showed that managers compared to nonmanagers experienced a stronger work-related self on both the emotional and cognitive components. Furthermore, the results showed significant differences between the positive and negative work-related memories in three out of the total ten phenomenological dimensions. An interaction between Positive/Negative work-related memories and Manager/Non-manager on three out of the ten phenomenological dimensions was also red out.

The present study aimed to explore upper secondary school teachers' experiences of emotional and cognitive personal and collective work identity. The study adopted a qualitative method with a deductive approach to complement previous quantitative research. Data collection involved semi-structured interviews with seven upper secondary school teachers from central Sweden. The collected material was analyzed using a deductive thematic analysis with predetermined main themes of emotional personal work identity, cognitive personal work identity, emotional collective work identity, and cognitive collective work identity. Respondents demonstrated an apparent emotional and cognitive personal work identity through pride in their work, the perception of work as part of themselves, and alignment between their work and private lives. Their experiences of praise and criticism of the school varied, with the majority not taking it personally. Therefore, most respondents had a vague emotional collective work identity. Respondents' experiences of the cognitive collective work identity were distinct, as they felt they were a part of the school and identified with its success. / Syftet med föreliggande studie var att undersöka gymnasielärares upplevelser av emotionell och kognitiv personlig respektive kollektiv arbetsidentitet. Studien antog en kvalitativ metod med deduktiv ansats, detta för att komplettera tidigare kvantitativ forskning. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer med sju gymnasielärare från Mellansverige. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en deduktiv tematisk analys där de förutbestämda huvudteman var emotionell personlig arbetsidentitet, kognitiv personlig arbetsidentitet, emotionell kollektiv arbetsidentitet samt kognitiv kollektiv arbetsidentitet. Respondenterna visade en tydlig emotionell och kognitiv personlig arbetsidentitet genom stolthet över sitt arbete, uppfattningen av arbetet som en del av dem, samt överensstämmelse mellan deras arbete och övriga liv. Deras upplevelser av beröm samt kritik mot skolan var varierade, där merparten inte tog det personligt. Därför hade majoriteten en vag emotionell kollektiv arbetsidentitet. Respondenternas upplevelser av den kognitiva kollektiva arbetsidentiteten var tydlig, eftersom de kände sig som en del av skolan och identifierade sig med dess framgång.