Syftet med studien var att undersöka arbetstillfredsställelse hos tjänstemän på en myndighet i Mellansverige. Självskattad arbetsbelastning och arbetskontroll utgjorde prediktorer och självskattad hälsa utfallsvariabeln med dimensionerna kognitiv utmattning, störd sömn, fysiska symptom, lättretlighet och negativa känslor. Studien genomfördes med en enkät i pappersformat, där 45 medarbetare deltog. Mätinstrumenten som användes var Job overload, Work control och Karolinska Exhaustion Scale (KES). Studiens huvudresultat visade att arbetsbelastning hade ett signifikant positivt samband med negativa känslor, i meningen att ju högre arbetsbelastning desto fler negativa känslor. Arbetskontroll visade endast på starka tendenser till signifikanta positiva samband med två av hälsodimensionerna; kognitiv utmattning och fysiska symptom. Vilket indikerade på att ju högre arbetskontroll deltagarna hade, desto högre kognitiv utmattning och flera fysiska symptom upplevde de sig ha. / The aim of the study was to investigate job satisfaction among officials in an Swedish authority. Our predictors consisted of work-related load and control and the outcome variable was perceived health. Health variable involved five dimensions: cognitive exhaustion, disturbed sleep, physical symptoms, irritability and negative affect. 45 employees participated by answering a survey. The results showed that workload had a significant positive relationship with negative affect, meaning the higher workload, the more negative emotions. Work control on the other hand, did only show strong tendencies to significant positive associations with cognitive exhaustion and physical symptoms. This indicated the higher work control, the higher cognitive exhaustion and number of physical symptoms.

En betydelsefull förutsättning för ett hållbart arbetsliv är den psykosociala arbetsmiljön och dess inverkan på arbetstagarens arbetsengagemang. Syftet med studien var därmed att utifrån Karasek och Theorells krav-, kontroll- och stödmodell undersöka i vilken utsträckning de psykosociala faktorerna (arbetskrav, arbetskontroll samt socialt stöd) predicerar arbetsengagemang, samt vilken påverkan distansarbetet har haft på dessa faktorer. För att besvara syftet utfördes en kvantitativ datainsamling genom en enkätundersökning som skickades ut till ett större företag i Sverige som tillhör handelsbranschen samt via LinkedIn. I studien deltog 109 deltagare där samtliga var över 18 år och hade arbete som huvudsaklig sysselsättning. Mätinstrumenten som användes var UWES-9 och QPS Nordic som var välbeprövade och höll en god validitet. Resultatet från regressionsanalysen och tvåvägs-ANOVAn visade att det förelåg en signifikant relation mellan arbetsengagemang och de psykosociala faktorerna var för sig där arbetskrav hade störst effekt på arbetsengagemang. Det fanns däremot ingen interaktionseffekt på arbetsengagemang mellan arbetskrav och arbetskontroll. Vidare uppvisade resultatet att Covid-19 pandemin ej hade förändrat deltagarnas upplevelse av arbetsengagemang, arbetskrav, arbetskontroll och socialt stöd. Avslutningsvis utföll slutsatsen till att studien kan bidra med ökad förståelse gällande dessa prediktorers enskilda påverkan på arbetsengagemanget. / An important condition for a sustainable working life is the psychosocial work environment and its impact on the employee's work engagement. The aim of the study was therefore to investigate how the psychosocial factors (work demand, control at work and social support), based on Karasek och Theorells demand-, control- and support model, predict work engagement and what impact teleworking has. To answer the purpose, a quantitative data collection was performed through a survey that was sent out to a larger company in retail industry and through LinkedIn. The study involved 109 participants, all of them were over 18 years old and had work as their main occupation. The measuring instruments that were used were UWES-9 and QPS Nordic, which were well-proven and had good validity. The results from the regression analysis and the two-way ANOVA showed that there was a significant relation between work engagement and the psychosocial factors separately, where work demands had the biggest effect on work engagement. However, there was no interaction effect on work engagement between work demand and work control. Furthermore, the results showed that the Covid-19 pandemic had not changed the participants' experience of work engagement, work demand, work control and social support. The conclusion was that the study can contribute to an increased understanding of these predictors' individual impact on work engagement.