Detta arbete handlar om lärares attityder till arbetslag. Fokus i undersökning ligger på vilka förutsättningar som lärare upplever som centrala för fungerande arbetslagsarbete och hur de ser på sitt eget arbetslagsdeltagande i förhållande till dessa aspekter. I arbetet har fyra gymnasielärare vid en av Malmös gymnasieskolor intervjuats. I intervjuerna har lärarna gett uttryck för de aspekter som de anser nödvändiga för fungerande arbetslagsarbete och aktivt och engagerat arbetslagsdeltagande. Dessa aspekter har ställts emot vad författare och forskare lyfter fram som avgörande förutsättningar för att arbetslagsarbete ska fungera och vara givande och utvecklande för medlemmarna i laget. Undersökningen visar att överrensstämmelsen mellan lärarnas och författarnas/forskarnas tankar inte alltid är självklar. Lärarnas inställningar till arbetslag och det egna arbetslagsdeltagandet har även granskats utifrån Andy Hargreaves mikropolitiska analys av vad som kännetecknar lärarsamarbete i det postmoderna samhället. I undersökningens analys framkommer att lärarnas arbetslagsarbete präglas av såväl frivilliga som påtvingade moment. / The aim of this study is to contribute to knowledge about upper secondary school teachers´ attitudes about the innovation working team. The empirical data of the study was generated through interviews in which the teachers stressed and expound their views of vital prerequisites for making the working team productive and progressing for those taking part. The study shows that the determining factors, stressed by the teachers, not always are in accordance with the prerequisites expressed by authors and scientists.The attitudes of the teachers and the emphasized determining factors were also related to an analysis of characteristic cooperation of teachers in the Postmodern age, done by Andy Hargreaves. The result shows that working team in which the teachers are taking part is distinguished by both voluntarily and forced collaboration.

Bakgrund: Skolverket genomförde 2010 en nationell matematiksatsning för att höja kvaliteten i matematikundervisningen i grundskolan. Kommuner och enskilda skolor fick då möjlighet att ansöka om ekonomiskt bidrag för att förbättra undervisningen i matematik. Forskning visar på att skolor har olika förutsättningar och tillvägagångssätt att genomföra skolutvecklingsprojekt.Syfte: Syftet med studien är att få en inblick i och förståelse för hur olika skolor genomför skolutvecklingsprojekt i matematik.Metod: Fallstudien bygger på halvstrukturerade intervjuer och uppsatsen skrivs ur ett fenomenologiskt perspektiv.Resultat: Resultatet visar på de förutsättningar skolorna haft för att verkställa Skolverkets matematiksatsning 2010. I studien framkommer flera framgångsfaktorer som behövs för att genomföra ett matematikprojekt. Enligt studien bör ett skolutvecklingsprojekt i matematik utgå från det lokala utvecklingsbehovet och ägas av lärarna själva. Det ska vara en skolangelägenhet och vara väl förankrat bland alla medarbetare. Det kräver långsiktighet, kontinuitet, prioritet och ett tydligt stöd av både kollegor och ledning. I studien framkommer det att endast ett av projekten uppfyller majoriteten av framgångsfaktorerna. Resultatet visar att rektorerna inte varit delaktiga till initiativet och inte heller medverkat till att utforma innehållet i matematikprojekten. Dessutom framkom att samtliga projekt saknat stöd av kommunens skolförvaltning. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete