Studien ämnar att undersöka hur Crisis Management kan användas vid utformning av kriskommunikation samt om det går att skilja kommunikation och kriskommunikation åt. I syfte att uppnå detta genomför studien en fallstudie av två svenska företag som är verksamma i fastighetsbranschen under nyproduktionskrisen 2018 (Oscar Properties och Aros Bostad). Fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma experter inom kriskommunikation har genomförts i syfte att underbygga och utveckla studiens analytiska grund. Efter genomförd studie har författarna sammanställt och presenterar en modell baserat på Crisis Managements tre olika faser med bidrag från Expressiveness Quotient-modellen. Modellens uppbyggnad är förändrad till att vara cirkulär och ser kriser istället likt ett kretslopp utan några tydliga avgränsningar mellan de olika krisfaserna, eftersom studien visar på svårigheter att skilja dessa åt. Syftet med en modell likt den är att påminna sig och organisationen om att den inte verkar i ett sammanhang skiljt från omvärlden utan att de faktorerna kan komma att spela in på organisationen. Ett exempel från studien och fastighetsbranschen är regeringens införande av amorteringskrav, en extern faktor som organisationerna var tvungna att förhålla sig till och kom att påverka marknaden. Ett annat sådant exempel på en extern faktor som är svår att planera och förutse är mediebevakningen. / The aim of this thesis is to examine how Crisis Management can be applied when formulating crisis communication, and whether there is a distinct difference in how regular communication is built. This thesis consists of a case study subsidized by two companies in the housing industry, Oscar Properties and Aros Bostad, during the crisis on the housing development market 2018. Four qualitative semi-structured interviews with active experts in crisis communication are carried out with the aim of supporting and developing the analytical basis of the study. After completing the study, the authors have compiled and presented a model based on Crisis Management's three different phases and combined it with dimensions from the Expressiveness Quotient-model. The models structure has changed to be circular and defines crises like a cycle. The cycle is carried out without any clear delimitations between the different crisis phases, since the study shows difficulties in distinguishing these. The purpose of a model like this is to remind the organization that they do not operate in a context separate from the outside world but that these factors may affect the organization anyhow. An example from this study and the housing development industry is the government's introduction of amortization requirements, an external factor that the organizations had to consider and came to influence the market. Another example of an external factor which is difficult to plan and predict, is media coverage and how it will affect the organization's reputation.

Sammanfattning Med tanke på dagens marknad där allt större konkurrens finns gäller det att som företag ha en flexibilitet och lyhördhet som tillfredsställer kunden med rätt produkter, kvalitet och kvantitet. En låg leveransprecision kan orsaka problem i en verksamhets produktion, vilket innebär att företag bör kontinuerligt förbättra de interna processerna. Aros Quality Enclosure Systems AB (AQ AB), där projektet utfördes, är en del av koncernen Aros Quality Group. Företaget bearbetar plåtdetaljer och färdigställer produkter inom till exempel telekommunikation, bensinpumpar, kaffemaskiner och bankomater. Syftet med denna rapport är att presentera förbättringsförslag och rekommendationer som AQ AB kan genomföra för att förbättra den interna leveransprecisionen på den produkt som har studerats, den så kallade Ericsson-ram. För att uppnå syftet behövdes två frågeställningar besvaras, nämligen ’Vilka förbättringsområden i produktionen för Ericsson-ramar kan identifieras?’ samt ’Vilka förbättringsförslag, utifrån de identifierade förbättringsområden, kan presenteras för företaget?’. För att uppfylla detta syfte och svara på frågeställningarna har 14 besök på AQ AB i Vaggeryd gjorts. Dessa besök har bland annat innefattat intervjuer, direkta observationer och tidsstudier för att kartlägga nuläget i produktionen. Metoden som använts för att uppfylla syftet och svara på frågeställningarna är värdeflödesanalys. Resultatet av värdeflödeskartläggningen visade att den tillverkningsorder som följdes tog 14 dagar att passera alla stationer i produktionen medan det för den enskilda Ericsson-ramen som följdes tog det 7,54 dagar. Värdeflödeskartläggningen visade även var produkten tillbringade mest tid i väntan på nästa station. Utifrån den informationen skissades ett framtida läge för företaget, det vill säga vad AQ AB kan göra för att minska liggtiden för produkten i produktionen och förbättra flödet. Slutsatsen är att om AQ AB vill förbättra den interna leveransprecisionen bör företaget genomföra förändringar i produktionen. Med implementering av en FIFU-bana erhåller företaget en bättre kontroll på flödet av Ericsson-ramarna jämfört med dagens situation, vilket bör resultera i att den interna leveransprecisionen blir högre.

<p>This thesis rewievs present day research on the settlement of Östra Aros in central Sweden. The thesis deals with the period from late Iron age to about 1270 AD, when the Swedish archdiocese moved to the already existing early-medieval settlement of Östra Aros, thus becoming the medieval town of Uppsala. The basis of the thesis is the study of a variety of source materials, such as artefact studies, runestones, topography and the prehistoric and early medieval hinterland. The thesis centers on archaeological excavation data and dating of settlement structures, particularly focusing on the settlements establishment. Through a critical review of primarily the written record and the archaeological data, the settlements characteristics and functions are discussed, emphasising when and if the settlement could be described as a town, central- or trading place.</p>

This thesis rewievs present day research on the settlement of Östra Aros in central Sweden. The thesis deals with the period from late Iron age to about 1270 AD, when the Swedish archdiocese moved to the already existing early-medieval settlement of Östra Aros, thus becoming the medieval town of Uppsala. The basis of the thesis is the study of a variety of source materials, such as artefact studies, runestones, topography and the prehistoric and early medieval hinterland. The thesis centers on archaeological excavation data and dating of settlement structures, particularly focusing on the settlements establishment. Through a critical review of primarily the written record and the archaeological data, the settlements characteristics and functions are discussed, emphasising when and if the settlement could be described as a town, central- or trading place.