St. Gallen, Univ., Diss., 2008.

Zugl.: Leipzig, Univ., Diss., 2007 u.d.T.: Stempel, Barbara: Bilder jenseits von Europa

Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2004.

Techn. Hochsch., Diss., 2001--Aachen.

Studien koncenterar sig på att FDI som betyder utländska direktinvesteringar har en positiv påverkan på utvecklingsländers BNP. De valda utvecklingsländerna är uppdelade och ingår i gruppen Öst Asien och Stilla Havet och Sub -Sahara Afrika. Vilket ska kontrolleras mot beroende variabeln BNP där de valda oberoende variablerna är FDI, export, import, population och internet användare. Teorin om långsiktig ekonomisk tillväxt byggs upp utav fysiskt kapital och human kapital. Där Solow och Swan bygger sin ekonomiska modell utav det fysiska kapitalet vilket senare utvecklas sig till steady state det vill säga en jämviktsnivå, där investeringarna slås ut utav deprecieringar. Human kapitalet är antalet forskare respektive vanliga arbetare, forskarna är de som utvecklar Romer’s ideer vilket är kärnan för ekonomisk tillväxt. Detta därefter är det som skapar en konstant tillväxt. Man har flera gånger observerat i ett antal tidigare studier att utländsk direktinvestering är en av de avgörande faktorerna när det gäller ekonomisk tillväxt såväl som i utvecklingsländer som utvecklade länder. Det har dock funnits ett fåtal studier som visat det motsatta inom ämnet. Det har också blivit fastställt att företagande och investeringar är ledande faktorer för långsiktig ekonomisk tillväxt i de flesta länder. Genom en tidsserie regression utförd med OLS är ändamålet att leta efter effekten mellan utländsk direktinvestering och ekonomisk tillväxt. Den empiriska analysen visar ett positivt signifikant resultat mellan utländsk direktinvestering och tillväxt i Öst Asien och Stilla Havet men dessvärre negativt i Sub –Sahara Afrika något som ger ett osammanhängande intryck mellan relationen för FDI och ekonomisk tillväxt i de undersökta utvecklingsländerna.

<p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att titta närmare på vad som ligger bakom när Svenska företag beslutar om att internationalisera sig. Närmare bestämt titta närmare på vilka faktorer som är drivkraften i internationaliseringen, och varför väljer företaget det land de gör i Asien.</p><p>Metod: Jag har samlat in två typer av data för min undersökning, dessa är:</p><p>• Litteratur</p><p>• Intervjuer</p><p>Resultat & slutsats: Utlåtandet blir att Svenska företag i Asien väljer land efter vart de tror gynnar dem mest. Företagen vet att det är kulturella skillnaderna och för att minska dessa och de språkliga skillnaderna anställer de inhemsk personal. De politiska faktorerna ser företagen inte som en faktor som påverkar valet av land då det är ett problem som är snarlikt i alla länder i Asien. Företagets strategi är olika för respondenterna då de har olika avsikter med sin etablering i Asien.</p><p>Förslag på fortsatta studier:</p><p>• Det skulle vara intressant att genomföra en mer omfattande studie med fler företag, dessutom inte bara Svenska företag.</p><p>• Intressant att forska vidare hur företag som inte har lyckats i Asien av en eller annan anledning har att säga om hur viktiga de kulturella, språkliga, politiska och strategiska frågorna.</p><p>Uppsatsens bidrag: Uppsatsen ger Svenska företag en inblick i vad de behöver tänka på om de vill expandera till Asien. Vad är viktigt och vad som är av mindre vikt vid expansionen av verksamheten.</p> / <p>Aim: The aim of the thesis is to look closer what is behind Swedish companies decisions to expand internationally. More exactly look into which factors are most important for the Swedish companies when they choose country in Asia?</p><p>Method: I have collected two types of data for this study. Those are:</p><p>• Literature</p><p>• Interviews</p><p>Result & Conclusion: The conclusion is that Swedish companies that are going to expand to Asia should pick a country that gives them the most profit. The companies are aware of the cultural differences and to lower them and the language differences they need to employee domestic personnel. The political factors the companies believe that it’s the same for all Asian countries. The company’s strategy is different depending on the intention for the expansion to an Asian country.</p><p>Suggestions for future research:</p><p>• It would be really interesting to conduct a study with more companies and not only Swedish companies.</p><p>• It would also be interesting to study companies in Asia that didn’t succeed, they will most likely have a different point of view regarding Culture, language, political and strategically issues.</p><p>Contribution of the thesis: The thesis gives Swedish companies insight in what is needed to take into consideration when companies expand to Asia. What is important and what is less important for the organisation.</p>

Syfte: Syftet med uppsatsen är att titta närmare på vad som ligger bakom när Svenska företag beslutar om att internationalisera sig. Närmare bestämt titta närmare på vilka faktorer som är drivkraften i internationaliseringen, och varför väljer företaget det land de gör i Asien. Metod: Jag har samlat in två typer av data för min undersökning, dessa är: • Litteratur • Intervjuer Resultat &amp; slutsats: Utlåtandet blir att Svenska företag i Asien väljer land efter vart de tror gynnar dem mest. Företagen vet att det är kulturella skillnaderna och för att minska dessa och de språkliga skillnaderna anställer de inhemsk personal. De politiska faktorerna ser företagen inte som en faktor som påverkar valet av land då det är ett problem som är snarlikt i alla länder i Asien. Företagets strategi är olika för respondenterna då de har olika avsikter med sin etablering i Asien. Förslag på fortsatta studier: • Det skulle vara intressant att genomföra en mer omfattande studie med fler företag, dessutom inte bara Svenska företag. • Intressant att forska vidare hur företag som inte har lyckats i Asien av en eller annan anledning har att säga om hur viktiga de kulturella, språkliga, politiska och strategiska frågorna. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen ger Svenska företag en inblick i vad de behöver tänka på om de vill expandera till Asien. Vad är viktigt och vad som är av mindre vikt vid expansionen av verksamheten. / Aim: The aim of the thesis is to look closer what is behind Swedish companies decisions to expand internationally. More exactly look into which factors are most important for the Swedish companies when they choose country in Asia? Method: I have collected two types of data for this study. Those are: • Literature • Interviews Result &amp; Conclusion: The conclusion is that Swedish companies that are going to expand to Asia should pick a country that gives them the most profit. The companies are aware of the cultural differences and to lower them and the language differences they need to employee domestic personnel. The political factors the companies believe that it’s the same for all Asian countries. The company’s strategy is different depending on the intention for the expansion to an Asian country. Suggestions for future research: • It would be really interesting to conduct a study with more companies and not only Swedish companies. • It would also be interesting to study companies in Asia that didn’t succeed, they will most likely have a different point of view regarding Culture, language, political and strategically issues. Contribution of the thesis: The thesis gives Swedish companies insight in what is needed to take into consideration when companies expand to Asia. What is important and what is less important for the organisation.

South Korea is one of the fastest growing economies of the world and experts claim that it’s headed towards the same direction as Japan. This doesn’t imply that the countries are similar to an extent where companies don’t have to consider the differences while entering the host market. This study was conducted for the purpose of giving a view of the business climate in the countries and thereby could help companies who see the countries as potential host markets. The purpose is to study eight Swedish companies which have established themselves in Japan and South Korea, the main difficulties they had to overcome, which entry-method was most successful and the companies’ views on their future in the countries. A qualitative method with quantitative elements was used by conducting interviews and short questionnaires. The collected data has been analyzed with the help of renowned establishment theories such as the Uppsala model, network based model, Hollensen’s entry methods and prior research. The results show that the companies have used classic entry methods with minor deviations, the biggest difficulties the companies had to face were culture related and the most effective entry methods proved to be acquisition in South Korea and joint venture in Japan. Furthermore, the study sheds light on a variety of differences between Japanese and Koreans. / Sydkorea är en av världens snabbast växande ekonomier och experter menar att landet utvecklas i samma riktning som Japan. Detta betyder dock inte att länderna är så pass lika att företag inte behöver beakta skillnader vid etablering. Denna undersökning utfördes för att kunna ge en bild av skillnaderna mellan Japan och Sydkoreas affärsklimat och därmed kunna hjälpa företag som planerar att etablera sig i länderna. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur åtta svenska företag har etablerat sig i Japan och Sydkorea, vilka svårigheter de har stött på, vilken etableringsmetod som har visat sig vara effektivast samt hur framtiden ser ut för företagen i de båda länderna. Metoden som användes var kvalitativ med kvantitativa inslag i form av intervjuer och kortare enkäter. Insamlade data har analyserats utifrån kända etableringsteorier som Uppsalamodellen, Nätverksmodellen, Hollensens etableringsstrategier samt tidigare forskning kring utlandsetableringar. Resultatet visar att företagen har använt klassiska etableringsmetoder med vissa avvikelser, de största svårigheterna för företagen består av kulturella skillnader och de effektivaste etableringsmetoderna har varit förvärv och joint venture i Sydkorea respektive Japan. Dessutom har en mängd olika skillnader mellan japaner och koreaner har upptäckts.

Med utgångspunkt i den postkoloniala teoribildningen granskar denna uppsats framställningarna av Asien i gymnasieskolans historieläroböcker för att undersöka hur läroböckerna upprätthåller eller motverkar de orientalistiska- och postkoloniala strukturer vilka beskriver Asien som underordnat väst samt identifierar hur dessa konstruktioner tar sig uttryck. Studien utgår från en ideologikritisk närläsningsstudie av fem läroböcker i historia. Samtliga studieobjekt är publicerade under år 2011 och 2012 inom ramen för den nya läroplanen, gymnasieskola 11, och kursen Historia1b. Analysen genomförs och presenteras via en analysmodell vilken innefattar rubrikerna andrafierande praktiker, över- och underordning, dikotomier och kulturell stratifikation. Resultatet visar att västerlandets hegemoni reproduceras genom i huvudsak eurocentriska diskurser där västerlandet överordnas österlandet eller där en eurocentrisk historieskrivning som berättar en selektiv historia förs i läroboken. Vidare kan av resultatet skönjas en kulturell stratifikation i vilken länder som anammat författningar av västerländska snitt och västerländska sedvänjor värderas högre än länder som inte gjort det. Resultatet visar också att läroböckerna reproducerar alienerande, stundom rasistiska, och pistocentriska schablonbilder och fördomar vilka bidrar till paradigmen om ett vi och ett dem.

Was ist an Isang Yuns Kompositionen fremd für uns geblieben? Und welche Musik war für ihn fremd, als er nach Europa kam? Mit welchen Schreibweisen machte er sich in dem neuen kulturellen Raum heimisch? Diesen Fragen wird mit einer Konzentration auf das späte Schaffen des Komponisten nachgegangen.