• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

MIN BUBBLA DÄR JAG ÄR JAG : - en fenomenologisk hermeneutisk studie om ungdomars återhämtning

Johnson, Carina January 2018 (has links)
Återhämtning hos unga är en pågående process, likställd den fysiologiska utvecklingen. Begreppet har olika innebörd utifrån ålder och mognadsgrad. Studiens syfte var att utifrån den unga människans perspektiv, belysa innebörden av återhämtning. Den teoretiska referensramen bygger på Phil Barkers teori Tidvattenmodellen. Datainsamlingen genomfördes i individuella intervjuer, semistrukturerade med en hermeneutisk ansats. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med utgångspunkt i Lindseth och Norbergs metod. Tre huvudteman trädde fram - att bli medveten om hur kaos påverkar, att förstå behov av återhämtning för att må bra samt att reflektera över hur återhämtning kan ske. Resultatet visar att själv bemästra förmågan att återhämta sig, är en viktig del för att främja sin psykiska hälsa, men också ett viktigt verktyg för att lära sig hantera sin psykiska ohälsa. Återhämtningens kraft, är av betydelse vid psykisk ohälsa. Hur ungdomar återhämtar sig är individuellt och sker ofta utan att de själva är medvetna att och när det händer. Ungdomarna vittnar i sina livsberättelser om att det existerar ett stigma kring återhämtning i samhället, där en ständig tillgänglighet tidigt lärs in - behov att vara själv för att slappna av och stänga ute vardagens ständiga brus lyftes fram som särskilt betydande för individens liv. / Recovery in young people is an ongoing process, equated to physiological development. The term has different meanings based on age and maturity. The purpose of the study was to highlight the meaning of recovery, based on the young person's perspective. The theoretical reference frame is based on Phil Barker's theory of tidal model. The data collection was conducted in individual interviews, semistructured with a hermeneutic approach. The interviews were recorded, transcribed and analyzed on the basis of Lindseth and Norberg's method. Three main themes emerged - to become aware of how chaos affect, to understand the need for recovery to feel good, and to reflect on how recovery can take place. The result shows that self-mastering ability to recover is an important part of promoting mental health, but also an important tool for learning how to handle mental illness. The recovery's power is important in mental ill health. How youth recovers is individual and happens often without being conscious and when it happens. The youngsters testify in their life stories that there is a stigma about community recovery, where constant availability is learned early - need to be self to relax and shut out the constant noise of everyday life is highlighted as particularly important to the individual's life.
2

Självkänsla och socialt stöd i relation till den positiva upplevelsen av att vara själv bland unga vuxna / Self-esteem and social support in relation to the positive experience of being alone among young adults

Samuelsson, Nora January 2024 (has links)
I denna studie undersöks frågan om det kan finnas ett samband mellan den positiva upplevelsen av att vara själv som i denna studie motsvarar ”positive solitude” med människors självkänsla och sociala stöd. Den föreliggande studie undersökte även om det fanns några könsskillnader i positive solitude. En kvantitativ studie med en enkät och ett bekvämlighetsurval och snöbollsurval har genomförts. Urvalet bestående av 206 deltagare som var mellan åldrarna 18–29 år varav 147 deltagare var kvinnor och 58 var män och en uppgav icke binär /annat. Deltagarna har svarat på en digital enkät med självskattningsskalor samt frågor om ålder och kön. Skalorna som användes var The Positive Solitude Scale, The self-esteem Scale samt The multidimensional scale of Percieved Social Support. Resultatet från den multipla regressionsanalysen visade att det inte fanns något signifikant samband mellan positive solitude och självkänsla samt socialt stöd. Vidare resultat visade även att det inte fanns några könsskillnader i positive solitude. Detta resultat strider mot tidigare studier och bör därför leda till framtida studier som fokuserar på vilka faktorer som kan ha ett samband med Positive Solitude. / This study investigated the question of whether there can be a association between the positive experience of being alone, which in this study corresponds to “positive solitude” with people´s self-esteem and social support. The present study also investigated whether there were gender differences in positive solitude. A quantitative study with a survey and a convenience sample and snowball sample has been conducted. The sample consisting of 206 participants who were between the ages of 18-29 years, of which 147 participants were women and 58 were men and one stated non binary/other. The participants answered an online survey with self-rating scales and questions about age and gender. The scales used were The Positive Solitude Scale, The self-esteem Scale and The multidimensional scale of Perceived Social Support. The result from the multiple regression analysis showed that there was no significant relationship between positive solitude and selfesteem and social support. Further results also showed that there were no gender differences in positive solitude. This result contradicts previous studies and should therefore lead to future studies that focus on what factors may be associated with positive solitude.

Page generated in 0.0664 seconds