Forskning kring elevers attityd till matematik är idag omfattande. Problemet inomforskningsområdet är att forskningen som utförs ofta mäter attityden med en snarlik metod,genom kvantitativa enkätundersökningar..Syftet med mitt examensarbete är att mäta elevers attityd till ämnet matematik och elevernasaffekt till olika matematikuppgifter, efter elevernas prestationsnivå. Detta skapar då ettnytänk inom forskningsområdet.Arbetet använder semistrukturerade intervjuer med en kvalitativ- och en kvantitativforskningsmetod där 3 elever från respektive årskurs på högstadiet deltog. Arbetets teoribaseras på Duvals (2006) representationsformer inom matematik och Hannulas (2012)ramverk om mätning av affekt.Resultatet i undersökningen visar att de lågpresterande eleverna har en negativ attityd tillmatematik och att attityden speglar sig i elevens prestation. Detta visade att förståelsen äravgörande för attityden till ämnet. De medel- och högpresterande eleverna visade på en godattityd till ämnet matematik. Matematikuppgifter med diagram eller grafer skapade den mestpositiva affektiva reaktionen hos eleverna och att representationsformer med lågverklighetsförankring skapade negativa affektiva reaktioner hos eleverna

<p>Självskadebeteende har uppmärksammats allt mer i samhällsdebatten under senare tid. Sjuksköterskan möter ofta patienter med ett självskadebeteende. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans attityder till patienter med självskadebeteende. Metoden var en litteraturstudie och datamaterialet bestod av nio vetenskapliga artiklar, publicerade mellan åren 2000-2007. Det analyserade materialet bildade tre teman som visade sjuskköterskors attityder till patienter med ett självskadebeteende: Ej rätt till vård, Erbjuder vård utan hopp om förändrat beteende och Rätt till vård.</p><p>Det framkom att känslor som vrede, rädsla, misslyckande och hopplöshet var kopplade till attityderna till patienter med självskadebeteende. Faktorer som kan påverka sjuksköterskans attityd till självskadebeteende kan inte enkelt beskrivas som negativa eller positiva enligt denna litteraturstudie. Fortsatta studier kan inriktas på att beskriva om attityderna förbättras eller inte och vilka faktorer som påverkar attityderna.</p>

Självskadebeteende har uppmärksammats allt mer i samhällsdebatten under senare tid. Sjuksköterskan möter ofta patienter med ett självskadebeteende. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans attityder till patienter med självskadebeteende. Metoden var en litteraturstudie och datamaterialet bestod av nio vetenskapliga artiklar, publicerade mellan åren 2000-2007. Det analyserade materialet bildade tre teman som visade sjuskköterskors attityder till patienter med ett självskadebeteende: Ej rätt till vård, Erbjuder vård utan hopp om förändrat beteende och Rätt till vård. Det framkom att känslor som vrede, rädsla, misslyckande och hopplöshet var kopplade till attityderna till patienter med självskadebeteende. Faktorer som kan påverka sjuksköterskans attityd till självskadebeteende kan inte enkelt beskrivas som negativa eller positiva enligt denna litteraturstudie. Fortsatta studier kan inriktas på att beskriva om attityderna förbättras eller inte och vilka faktorer som påverkar attityderna.