Human capability to recall episodic memories depends on how much time has passed since the memory was encoded. This dependency is described by a memory retrieval curve that reflects an interesting phenomenon referred to as a reminiscence bump - a tendency for older people to recall more memories formed during their young adulthood than in other periods of life. This phenomenon can be modelled with an attractor neural network, for example, the firing-rate Bayesian Confidence Propagation Neural Network (BCPNN) with incremental learning. In this work, the mechanisms underlying the reminiscence bump in the neural network model are systematically studied. The effects of synaptic plasticity, network architecture and other relevant parameters on the characteristics of the reminiscence bump are systematically investigated. The most influential factors turn out to be the magnitude of dopamine-linked plasticity at birth and the time constant of exponential plasticity decay with age that set the position of the bump. The other parameters mainly influence the general amplitude of the lifespan retrieval curve. Furthermore, the recency phenomenon, i.e. the tendency to remember the most recent memories, can also be parameterized by adding a constant to the exponentially decaying plasticity function representing the decrease in the level of dopamine neurotransmitters. / Människans förmåga att återkalla episodiska minnen beror på hur lång tid som gått sedan minnena inkodades. Detta beroende beskrivs av en sk glömskekurva vilken uppvisar ett intressant fenomen som kallas ”reminiscence bump”. Detta är en tendens hos äldre att återkalla fler minnen från ungdoms- och tidiga vuxenår än från andra perioder i livet. Detta fenomen kan modelleras med ett neuralt nätverk, sk attraktornät, t ex ett icke spikande Bayesian Confidence Propagation Neural Network (BCPNN) med inkrementell inlärning. I detta arbete studeras systematiskt mekanismerna bakom ”reminiscence bump” med hjälp av denna neuronnätsmodell. Exempelvis belyses betydelsen av synaptisk plasticitet, nätverksarkitektur och andra relavanta parameterar för uppkomsten av och karaktären hos detta fenomen. De mest inflytelserika faktorerna för bumpens position befanns var initial dopaminberoende plasticitet vid födseln samt tidskonstanten för plasticitetens avtagande med åldern. De andra parametrarna påverkade huvudsakligen den generella amplituden hos kurvan för ihågkomst under livet. Dessutom kan den s k nysseffekten (”recency effect”), dvs tendensen att bäst komma ihåg saker som hänt nyligen, också parametriseras av en konstant adderad till den annars exponentiellt avtagande plasticiteten, som kan representera densiteten av dopaminreceptorer.