Bakgrund: I Europa antas cirka en till två procent av den vuxna befolkningen lida av hjärtsvikt och prevalensen beräknas vara cirka 10 procent hos personer över 70 år. Hjärtsvikt innebär att hjärtas pumpförmåga försämras och personen med hjärtsvikt drabbas ofta av typiska symtom för hjärtsvikt och kliniska fynd och kräver farmakologisk behandling. Trots en adekvat behandling är syndromet progriderande och övergår till sist i kronisk avancerad hjärtsvikt med hög symtombörda och hög mortalitet. Livskvaliteten hos personer med kroniska sjukdomar är ofta låg och livskvaliteteten hos personer med kronisk avancerad hjärtsvikt anses vara betydligt lägre än hos den genomsnittliga befolkningen. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med kronisk avancerad hjärtsvikt i ett palliativ skede. Metod: Arbetet utfördes som en litteraturöversikt med systematisk litteratursökning som utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Litteraturöversikten består av 16 vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ design vilka analyserades med en integrerad analys. Resultat: Resultatet visade att både personliga och omgivande faktorer var av betydelse. Fysiska och psykiska symtom kunde påverka livskvaliteten negativt medan en godkommunikation, kunskap och information samt vilken vårdtyp som erhölls var faktorer somkunde styrka livskvaliteten. Slutsats: Personer med kronisk avancerad hjärtsvikt lider ofta av en ökad fysisk och psykisk symtombörda där livskvaliteten kan påverkas negativt. Det visar också vikten av ett gott samarbete mellan patient och sjuksköterska där vårdtypen kunde utgöra en stor skillnad förpersonen. / Background: In Europe, about one to two percent of the adult population is assumed to suffer from heart failure and prevalence increases to an estimated 10 percent in people over the age of 70. Heart failure means that the pumping ability of the heart deteriorates and the person often suffers from serious symptoms, requiring pharmacological treatment. Despite there being adequate treatments widely available, the syndrome often turns in to advanced heartfailure with severe symptoms and a high mortality rate. The quality of life for people with chronic diseases is often low and lower still for people with chronic advanced heart failure. Those suffering are considered to have a significantly lower quality of life than the averageperson. Aim: The aim of the literature review was to highlight which factors affect the quality of life of patients with chronic advanced heart failure at a palliative stage. Method: The study was conducted as a literature review with systematic literature search conducted in the CINAHL and PubMed databases. The literature review consists of 16 scientific articles with quantitative and qualitative design that were analyzed with anintegrated analysis. Results: The results showed that both personal and surrounding factors were of importance. Physical and psychological symptoms could negatively affect quality of life, while good communication, knowledge, and information, as well as the type of care were factors thatcould improve the quality of life. Conclusion: Persons with chronic advanced heart failure often suffer from the burdens of both physical and mental symptoms, where the quality of life is negatively affected. It also shows the importance of good cooperation between patient and nurse, where a certain type of carecould represent a major improvement for the person.

Bakgrund: Avancerad hjärtsvikt drabbar cirka fem procent av alla som insjuknar med hjärtsvikt och har en hög dödlighet. Personer som insjuknar med avancerad hjärtsvikt kan uppleva begränsningar i det dagliga livet och en påverkan på det psykiska, fysiska och sociala måendet. Sjuksköterskans fokus bör ligga i att försöka förstå personers upplevelse av att leva med avancerad hjärtsvikt samt identifiera behov för att kunna stödja personer i sjukdomsförloppet. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med avancerad hjärtsvikt. Metod: Systematisk litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL och 16 vetenskapliga studier analyserades systematiskt med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Personers upplevelse av att leva med avancerad hjärtsvikt beskrivs i fem huvudkategorier. “Att känna begränsningar och att livet sviktar”, “Att inte ha ett val och tvingas acceptera sin sjukdom”, “Att växla mellan hopp och hopplöshet”, “Att känna att tillitsfulla relationer ger trygghet” och “Att hantera sin sjukdom genom egenvård, stöd och religion”. Slutsats: Genom att studera personers upplevelser av att leva med avancerad hjärtsvikt kan sjuksköterskan få en fördjupad förståelse och därigenom få en förutsättning att arbeta personcentrerat. Mer kunskap behövs inom området för att förbättra vården för personer som drabbas av avancerad hjärtsvikt.

Hjärtsvikt är ett komplext syndrom med hög morbiditet och mortalitet – och som blir allt vanligare världen över. Avancerad hjärtsvikt kan ha betydande konsekvenser för patienten. Ur denna synvinkel ville vi ta reda på hur patienter med avancerad hjärtsvikt upplever sin situation. Syftet med litteraturöversikten var att belysa vuxna patienters upplevelser av att leva med avancerad hjärtsvikt. Metoden var en litteraturöversikt med systematisk sökstrategi. Inklusionskriterier var kvalitativa originalartiklar där deltagande personer hade diagnosen hjärtsvikt i avancerad fas och var över 18 år. Exklusionskriterium var artiklar som inte var godkända av en etisk kommitté alternativt etiknämnd. 15 kvalitativa originalartiklar inkluderades. En induktiv tematisk analys gjordes utifrån Braun och Clark (2006). Resultatet utmynnade i fyra teman och tio subteman. Det första temat “Symtomens inverkan på det dagliga livet” innefattade två subteman vilka var “Fysiska dimensioner” och “Psykiska dimensioner”. “Vårdrelaterade upplevelser” var det andra temat med “Uppfattningar om diagnos, prognos och behandling”, “Upplevelser av tillförlitlig och bristfällig vård” och “Ekonomisk börda” som subteman. Det tredje temat var “Copingstrategier” som inbegrep “Kognitiva copingstrategier” och “Religion och spiritualitet som copingstrategi”. Sista temat var “Emotionella och sociala aspekter av att leva och dö med avancerad hjärtsvikt”. Subteman var “Betydelsen av sociala relationer”, “Att förlora sin självständighet” och “Tankar och känslor inför framtiden och döden”. Slutsatsen var att patienters upplevelser av avancerad hjärtsvikt var mångfacetterade och hade inverkan på flera aspekter av deras liv. Överlag uttryckte patienterna ett behov av information och kunskap om sitt tillstånd. / Heart failure is a complex syndrome that has both high morbidity and mortality - and is becoming more and more common world-wide. Advanced heart failure can have significant consequences for the patient. It was from this standpoint we wanted to look into how patients with advanced heart failure experience their situation. The aim of the literature review was to elucidate adult patients’ experiences of living with advanced heart failure. The method used was a literature review with a systematic search strategy. The inclusion criteria were qualitative original articles in which participants were diagnosed with advanced heart failure and were adults (18 years old or older). The exclusion criterion were articles without approval from an ethics committee or a review board. In total 15 original articles were included in this paper. An inductive thematic analysis was made based on Braun and Clark (2006). The result led to four themes and ten subthemes. “The symptoms impact on daily life” included two subthemes which were “Physical dimensions” and “Psychological dimensions”. “Care-related experiences” were the second theme with “Perceptions of diagnosis, prognosis and treatment”, “Experiences of reliable and inadequate care” and “Financial burden” as subthemes. The third theme was “Coping strategies” that included “Cognitive coping strategies” and “Religion and spirituality as a coping strategy”. The last theme was “Emotional and social aspects of living with, and dying from, advanced heart failure”. Subthemes were “The importance of social relationships”, “To lose one's independence” and “Thoughts and feelings about the future and death”. The conclusion was that many patients’ experience of living with advanced heart failure were diverse and influenced several aspects of their lives. But in general, most patients expressed a need for information and knowledge about their condition.