<p> </p><p><strong>Problem: </strong>For what type of investors are index funds versus exchange-traded index funds best suited?</p><p><strong>Objective: </strong>The purpose of the paper is to determine how an index fund or an exchange-traded index fund (ETF) suits different types of investors with different requirements in terms of time frame, investment size and purpose of investment. The comparison is based on fees and trade practicality. This is going to describe the advantages and disadvantages with the two different financial instruments.</p><p><strong>Method: </strong>The study is a comparative study using two methods; one of which is a case study, the other is a qualitative interview. The case study focuses on fees and is made on an exchange traded fund (XACT OMXS30) and a simple equity index fund (Erik Pensér equity enhanced index). The interview is a more general comparison of the differences between ETFs and stock index funds. Focus here is on trade practicality.</p><p><strong>Results: </strong>The study concludes that XACT OMXS30 is more suitable for a large investor, that makes fewer transactions and that saves on long term. Erik Pensér equity enhanced index fund is suitable for both short and longer term investors. However, taken to extremes XACT OMXS30 is always cheaper than Erik Pensér in the long term. Regarding purpose of investment, when doing monthly saving Erik Pensér is more beneficiary whilst the differences are less evident when saving on yearly basis. The study also shows is that the commission is most critical for which of the two investigated funds the investor should choose. Generally, ETFs is better suited for active traders as transaction are more flexible. Also, a benefit of ETFs for active traders is that they have made it easier to speculate on short term volatility on the stock exchange (e.g. using Bull & Bear with leverage).</p><p> </p>

Problem: For what type of investors are index funds versus exchange-traded index funds best suited? Objective: The purpose of the paper is to determine how an index fund or an exchange-traded index fund (ETF) suits different types of investors with different requirements in terms of time frame, investment size and purpose of investment. The comparison is based on fees and trade practicality. This is going to describe the advantages and disadvantages with the two different financial instruments. Method: The study is a comparative study using two methods; one of which is a case study, the other is a qualitative interview. The case study focuses on fees and is made on an exchange traded fund (XACT OMXS30) and a simple equity index fund (Erik Pensér equity enhanced index). The interview is a more general comparison of the differences between ETFs and stock index funds. Focus here is on trade practicality. Results: The study concludes that XACT OMXS30 is more suitable for a large investor, that makes fewer transactions and that saves on long term. Erik Pensér equity enhanced index fund is suitable for both short and longer term investors. However, taken to extremes XACT OMXS30 is always cheaper than Erik Pensér in the long term. Regarding purpose of investment, when doing monthly saving Erik Pensér is more beneficiary whilst the differences are less evident when saving on yearly basis. The study also shows is that the commission is most critical for which of the two investigated funds the investor should choose. Generally, ETFs is better suited for active traders as transaction are more flexible. Also, a benefit of ETFs for active traders is that they have made it easier to speculate on short term volatility on the stock exchange (e.g. using Bull &amp; Bear with leverage).

<p>Utifrån en historisk jämförelse av de tre äldsta svenska ETFerna undersöker vi huruvida svensknoterade ETFer är en bättre placeringsstrategi än aktivt förvaltade Sverigefonder. Studien genomförs med de fyra utvärderingsmåtten Sharpe Ratio, Treynor Ratio, Jensen’s alfa samt Information Ratio för att se om ETFer ger högre riskjusterad avkastning än jämförbara aktivt förvaltade Sverigefonder. De tre ETFerna, XACT OMXS30, XACT OMXSB och XACT OMXSBULL jämförs mot samtliga aktivt förvaltade Sverigefonder som har som strategi att investera i stora bolag listade på Stockholmsbörsen. Samtliga utvärderingsmått ger tvetydiga resultat men två av de undersökta ETFerna visar sig ha genererat högre riskjusterad överavkastning än de jämförda fonderna. ETFernas överavkastning kan inte statistiskt säkerställas och bör därför tolkas med försiktighet. Vår undersökning indikerar dock att det kan vara mer fördelaktigt för privata investerare som värdesätter hög likviditet och aktierelaterade egenskaper att investera i ETFer framför aktivt förvaltade fonder.</p>

Utifrån en historisk jämförelse av de tre äldsta svenska ETFerna undersöker vi huruvida svensknoterade ETFer är en bättre placeringsstrategi än aktivt förvaltade Sverigefonder. Studien genomförs med de fyra utvärderingsmåtten Sharpe Ratio, Treynor Ratio, Jensen’s alfa samt Information Ratio för att se om ETFer ger högre riskjusterad avkastning än jämförbara aktivt förvaltade Sverigefonder. De tre ETFerna, XACT OMXS30, XACT OMXSB och XACT OMXSBULL jämförs mot samtliga aktivt förvaltade Sverigefonder som har som strategi att investera i stora bolag listade på Stockholmsbörsen. Samtliga utvärderingsmått ger tvetydiga resultat men två av de undersökta ETFerna visar sig ha genererat högre riskjusterad överavkastning än de jämförda fonderna. ETFernas överavkastning kan inte statistiskt säkerställas och bör därför tolkas med försiktighet. Vår undersökning indikerar dock att det kan vara mer fördelaktigt för privata investerare som värdesätter hög likviditet och aktierelaterade egenskaper att investera i ETFer framför aktivt förvaltade fonder.

Börshandlade fonder (ETF:er) blir alltmer populära som spar- och investeringsalternativ. Antalet ETF:er och variationen av dessa ökar stadigt. Denna studie ser på ETF:er likställda aktier (ur ett värdepappersperspektiv) och syftar till att applicera momentumstrategier på den amerikanska ETF-marknaden, likt Jegadeesh och Titman (1993), för att testa sambandet mellan ETF:ers kapitalvärde och riskjusterad överavkastning, estimerat genom Jensens alfa. Med utgångspunkt från Banz (1981) som visar på samband mellan investeringar i småbolagsaktier och högre riskjusterad avkastning (än motsvarande investeringar i stora bolags aktier). Testet har baserats på portföljer sammansatta på momentum- och contrarianstrategier för att utröna om en ETFs storlek på kapitalvärde är avgörande för en ETFs avkastning. Populationen har delats upp efter kapitalvärde i grupper om 25% största respektive 25% minsta, varefter portföljer skapats med momentumvinnare och momentumförlorare inom respektive grupp. Resultaten är mångtydiga och är i en del fall i linje med forskning som stödjer teorier om sambandet mellan lågt kapitalvärde och hög riskjusterad överavkastning. I andra fall är resultatet motsatt. Dock ger de flesta observationer inte statistisk signifikans och sambandet kan därför inte styrkas statistiskt. Resultatet tyder snarare på att ett samband mellan dessa två variabler inte föreligger.

Denna uppsats undersöker Bitcoin ETF:ers påverkan och det regulatoriska landskapet i Sverige och EU. Sedan dess introduktion av skaparen Satoshi Nakamoto 2008 har valutan revolutionerat den finansiella marknaden genom att möjliggöra peer-to-peer-transaktioner utan en central myndighet. Studien utforskar de regulatoriska reaktionerna på Bitcoin ETF:er, med fokus på viktiga tillsynsorgan som U.S. Securities and Exchange Commission (SEC), European Securities and Markets Authority (ESMA) och Finansinspektionen i Sverige. Genom att använda kvalitativa forskningsmetoder, inklusive intervjuer med branschexperter och analys av regulatoriska dokument, visar resultaten att Bitcoin och Bitcoin ETF:er erbjuder betydande möjligheter för portföljdiversifiering och hög avkastning. De medför dock avsevärda risker, såsom hög volatilitet och säkerhetsproblem. SEC försiktiga handlingssätt, reflekterat i det initiala godkännandet av Bitcoin futures ETF:er 2021 och senare Spot Bitcoin ETF:er 2024, understryker pågående oro över marknadsmanipulation och regleringens tillräcklighet. I Europa betonar ESMA strikt reglering för att minska riskerna, vilket ses i införandet av MiCA-förordningen som syftar till att harmonisera den juridiska ramen för kryptotillgångar inom EU.I Sverige har Finansinspektionen bibehållit en försiktig inställning till Bitcoin ETF:er, med prioritering på oro över volatilitet, bedrägerier och konsumentskydd. Trots potentialen för hög avkastning förblir det svenska regulatoriska klimatet vaksamt, vilket reflekterar en bredare tveksamhet mot kryptovalutor i regionen. Forskningen betonar den avgörande rollen som tillsynsorgan har i att hantera frågor om transparens, säkerhet och investerarskydd. Studien kommer fram till slutsatsen att framtiden för Bitcoin ETF.er i EU och Sverige är svår och har flera hinder framför sig. En stor utmaning för reglerande myndigheter kommer att vara att uppnå en balans mellan kryptovalutors innovativa potential och behovet av robusta regulatoriska ramverk för att hantera tillhörande risker och säkerställa marknads stabilitet. / This thesis investigates Bitcoin ETFs' impact and the regulatory landscape in Sweden and the EU. Since its introduction by the pseudonymous creator Satoshi Nakamoto in 2008, Bitcoin has revolutionized the financial market by enabling peer-to-peer transactions without a central authority. This study explores the regulatory responses to Bitcoin ETFs, focusing on key regulatory bodies such as the U.S. Securities and Exchange Commission (SEC), the European Securities and Markets Authority (ESMA), and the Swedish Financial Supervisory Authority (Finansinspektionen). Utilizing qualitative research methods, including interviews with industry experts, and analyzing regulatory documents, the findings reveal that Bitcoin and Bitcoin ETFs present significant opportunities for portfolio diversification and high returns. However, they also come with considerable risks, such as high volatility and security issues. The SEC’s cautious approach, reflected in the initial approval of Bitcoin futures ETFs in 2021 and subsequent spot Bitcoin ETFs in 2024, underscores ongoing concerns about market manipulation and regulatory adequacy. In Europe, ESMA emphasizes strict regulation to mitigate risks, as seen in the introduction of the MiCA regulation aimed at harmonizing the legal framework for crypto assets in the EU. In Sweden, Finansinspektionen has maintained a cautious stance on Bitcoin ETFs, prioritizing concerns over volatility, fraud, and consumer protection. Despite the potential for high returns, the Swedish regulatory environment remains vigilant, reflecting a broader hesitancy towards cryptocurrencies in the region. The research underscores the crucial role of regulatory bodies in addressing issues of transparency, security, and investor protection. The thesis concludes that the future of Bitcoin ETFs in the EU and Sweden is challenging and faces several obstacles. A major challenge for regulatory authorities will be achieving a balance between the innovative potential of cryptocurrencies and the need for robust regulatory frameworks to manage associated risks and ensure market stability