År 2020 drabbades Sverige av covid-pandemin och svenska Folkhälsomyndigheten går ut med olika rekommendationer och restriktioner för att hålla smittspridningen nere. En av restriktionerna var att distansarbete skulle införas på de arbetsplatser där det finns möjlighet till det. Distansarbete i sig är ingen ny företeelse men det som skiljer distansarbete under pandemin är att fler rekommenderas att enbart arbeta hemifrån under lång tid. Således har distansarbete ökats markant vilket medfört konsekvenser för hur vi interagerar på arbetet och arbetsmiljön. I och med dessa förändringar var det intressant att undersöka hur de nya förutsättningarna för arbetslivet påverkar individer och vilka konsekvenser det kan ha på den psykosociala arbetsmiljön. Detta har vi undersökt med sju kvalitativa intervjuer med tjänstemän inom Region Östergötland som övergått till att arbeta i princip enbart på distans under 2020-21. För att analysera och tolka resultatet har tidigare forskning kring distansarbete, psykosocial arbetsmiljö och balansteorin använts. Balansteorin handlar om att väga upp negativa arbetsförhållanden med positiva för att skapa en jämn balans. Resultatet visar att respondenterna inte upplevde att arbetet på kontoret och distansarbetet skiljer sig åt avsevärt. Digitala verktyg hjälper till att behålla den sociala kontakten med kollegor. I studien framkom att respondenterna upplevde fler avbrott i arbetet på kontoret och flera nämner att det varit effektivare i sitt arbete under distansarbete. Flera berättade även att det blivit mindre stressande att hantera balansen mellan arbete och hushållssysslor. Utifrån ovan upplevs distansarbete ha en rad olika fördelar och samtliga respondenterna vill i framtiden kunna kombinera dessa arbetssätt för att på kontoret vara social och kreativ men inte förlora den effektivitet och fokus som upplevs när de arbetar hemifrån.