No description available.

Ht 2008

No description available.

Ht 2008

Syfte: Att undersöka hur den yngre generationen (19-29 år) upplever att bankerna arbetar med marknadsföring gentemot dem. Vidare är vårt syfte att undersöka hur den yngre generationen upplever deras relation till bankväsendet, och vad de anser är viktigt i valet av bank. Forskningsfråga: Hur upplever den yngre generationen att bankväsendet arbetar med relationsmarknadsföring gentemot dem? Hur beskriver den yngre generationen sin relation till bankväsendet? Vad anser den yngre generationen är viktigt i valet av bank? Metod: Att utifrån ett deduktivt vetenskapligt synsätt genomföra en enkätundersökning på en population som representerar en yngre generation samt att genom observation klarlägga och analysera bankväsendets användning av sociala medier, webbsidor och kundbemötande. Slutsats: Bankväsendet ägnar sig inte åt ett relationsmarknadsföringsarbete som den yngre generationen upplever som tillfredsställande och tillräcklig. Undersökningen visar att den yngre generationen beskriver sin relation till bankväsendet som relativt avlägsen. Den yngre generationen är också relativt eniga om att det allra viktigaste vid bankval är att känslan av förtroende för personalen och upplevelsen av att banken kan se människan som en enskild individ.

Bakgrund: I linje med att digitaliseringen utvecklas har bankernas struktur påverkats. Tidigare forskning visat att den ekonomiska utvecklingen har drivits av innovation. Den ökande betydelsen av tjänster har medfört ett större fokus på tjänstens utvecklingsarbete. Tjänster är dock väldigt understigande och improduktivt utvecklade i jämförelse med produkter, vilket gör det svårt att generellt utveckla tjänster. Då utvecklingens syfte är att förstärka organisationens position på marknaden kan det vara intressant att se utvecklingsprocessen för svenska banker. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera hur svenska banker arbetar med tjänsteinnovation, hur deras utvecklingsprocess ser ut samt vad för svårigheter som uppstår i samband med detta. Studien syftar också till att undersöka huruvida New Service Development processen faktiskt används av svenska banker i praktiken. Vidare ska studien tillföra en ökad förståelse för svenska bankers utveckling av tjänster, hur dess utvecklingsprocess ser ut, samt vilka som är involverade. Detta med ett ursprung i NSD-processen. Metod: Undersökningen utgår från en kvalitativ metod, där den har genomförts med en flerfallstudie på fyra olika banker i Sverige. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer via onlinemöte och e-mail. Intervjuerna utfördes med hjälp av en intervjuguide. Därefter har materialet analyserats för att kunna upptäcka skillnader och likheter mellan bankerna. Slutsats: Vi ser uppenbara likheter mellan de fyra studerade bankerna att en New Service Development process inte används fullt ut hos någon av de. Därmed drar vi slutsatsen att NSD inte direkt används i praktiken hos svenska banker. Däremot kan vi se att vissa delar av bankernas utvecklingsprocess går att likna med utvecklingen av en NSD-process. Vidare också att bankerna tenderar till att arbeta med tjänsteinnovation på liknande sätt, men att utvecklingsprocessen inom tjänsterna är någorlunda specifik för vardera bank. / Background: In line with the development of digitalisation, the banks' structure has been affected. Previous research has shown that economic development has been driven by innovation. The growing importance of services has led to a greater focus on service development. However, services are very inferior and unproductively developed in comparison with products, which makes it difficult to generally develop services. As the purpose of the development is to strengthen the organization's position in the market, it may be interesting to see the development process for Swedish banks. Purpose: The purpose of this study is to identify how Swedish banks’ work with service innovation, what their development process looks like and what difficulties arise in connection with this. The study also aims to investigate whether the New Service Development process is actually used by Swedish banks in practice. Furthermore, the study will provide an increased understanding of Swedish banks' development of services, how its development process looks like, and who is involved. This originates in the NSD process. Method: The survey is based on a qualitative method, where it has been conducted with a multiple case study at four different banks in Sweden. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with online meetings and e-mail. The interviews were conducted using an interview guide. Then, the material has been analyzed in order to detect differences and similarities between the banks. Conclusions: We see obvious similarities between the four banks studied that a New Service Development process is not fully used by any of them. Thus, we conclude that NSD is not directly used in practice by Swedish banks. On the other hand, we can see that certain parts of the banks' development process can be compared to the development of an NSD process. Furthermore, also that the banks tend to work with service innovation in a similar way, but that the development process within the services is fairly specific to each bank.