Bakgrund: I en tidigare kurs väcktes vårt intresse för att ta reda på vad begreppet fritid egentligen innebar för barnen idag.Barns fritid ser idag olika ut och så gör även deras syn på fritiden.Det har alltid funnits olika synsätt på vad fritid är och skall vara vilket har påverkat det pedagogiska arbetet inom fritidshemmet. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka vad begreppet fritid betyder för barn. Metod: Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer medbarn. Då syftet med studien är att få fram barnens perspektiv på begreppet fritid ansåg vi att detta varbästa sättet för oss. Vårt urval är barn som är mellan 6-12år. Barnen har blivit intervjuade av oss och våra kurskamrater i en tidigare kurs och vi har fått tillåtelse att arbeta vidare med det material som vi samlade in då. För att få en överblick över det insamlade materialet har vi valt att kategorisera upp materialet i fyra kategorier, yngre och äldre pojkar och yngre och äldre flickor.Vi har sedan analyserat barns syn på fritid med dessa kategorier som bas. Resultat: Vårt resultat visar att barn anser att de har fritid när de får göra vad de vill. De är fria och de känner inget tvång. Kompisar är en viktig del i deras fritid. Tv- och data- spel är också en stor del under fritiden, främst bland pojkarna men även bland flickor. I skolan kan de ha fritid på rasten men inte ofta under lektionstid. De barn som går på fritidshem anser att de ofta har fritid på fritids men inte när fröken bestämmer som exempelvis vid samlingen eller mellanmålet. Barnen i studien menar att det ofta är andra som bestämmer över deras fritid så som föräldrar och/eller deras lärare. Endast ett fåtal av barnen i studien menar att de själva bestämmer över sin egen fritid.

<p>Magisteruppsats i musikpedagogik, inriktning musikterapi</p>

teknik, skola, förskola, styrdokument, arbeta praktiskt

No description available.

Arbetet handlar om att skapa en bättre stämning kring medicinering av barn mellan 0-3 år med astma.     Produkten fungerar som en distraktion för barnet då barnet ska medicineras, den tar bort barnets fokus på själva medicineringen. Produkten ger barnet möjlighet att vara med och bestämma över situationen och tillsammans med sina föräldrar skapa en trevlig rutin.     I mitt arbete har jag även undersökt hur man kan förbättra informationsflödet mellan sjukvården och föräldrarna. Ett effektivt informationsflöde är en grundläggande förutsättning för att medicineringen ska bli så effektiv och trevlig som möjligt, med trygga föräldrar har man ett tryggt barn. / The project is about creating a better atmosphere surrounding the medication of a child between 0-3 years old.     The product works like a distraction for the child when the child is given the medicine, it helps the child to focus on something else but the medication. The product also gives the child the opportunity to be more involved and be in charge of the situation to create a pleasant routine together with the parents.     In my project I have also researched in how to improve the flow of information between the health care and the parents. An effective flow of information is an elementary condition for the medication to be as effective and pleasant as possible. When the parents feel comfortable with the situation the child feels secure.

I politiske føringer har det over lang tid vært fokus på samordning av kommunale tjenester for personer med sammensatte behov. Denne oppgaven tar utgangspunkt i en kartleggingsstudie som er første trinn i et aksjonsforskningsprosjekt, SARBU. Det er et samarbeidsprosjekt mellom en kommune i Nord- Trøndelag og Høgskolen i Nord- Trøndelag. Prosjektet ser på samhandling rundt barn og unge med sammensatte behov. Kartleggingsundersøkelsen har blitt gjennomført i fokusgrupper, der deltakerne var i grupper sammen med kollegaer fra samme arbeidsplass eller andre som hadde en lignende funksjon i kommunen. Det ble til sammen gjennomført ni gruppesamtaler. Transkriberte intervju dannet grunnlaget for analysene og drøftingene i denne oppgaven. Oppgaven har fokus på tre sentrale spørsmål, og drøfter ut ifra disse utfordringer og muligheter i samhandlingen rundt barn og unge med sammensatte behov. Temaene spørsmålene tar opp er helhetsperspektivet i samhandlingen mellom de ulike instansene, utfordringer og muligheter i samhandlingen, og betydningen av synet på hva som er relevant kompetanse for samhandlingen mellom de ulike aktørene. De sentrale spørsmålene er utledet fra kategorier og tema som ble interessante i arbeidet med materialet. Teorien som benyttes i denne oppgaven er også valgt ut fordi den ble interessant gjennom deltakernes beskrivelser. Empirien i denne oppgaven viser at deltakerne opplever samhandlingen rundt barn og unge med sammensatte behov som utfordrende. Mange av deltakerne var opptatt av helhet i tjenesteytingen, men de opplevde det som vanskelig å innfri intensjonene om samordnede tjenester av flere grunner. Instansene har forskjellige forventninger til hverandre og ulike faglige perspektiv. Det gjør at samhandlingen blir utfordrende, men også utviklende i de tilfellene der det fungerer. Deltakerne er opptatt av ulike barrierer som fysiske strukturer, taushetsplikt, manglende kjennskap til hverandre og utydelige retningslinjer og rutiner. Barrierene som deltakerne beskriver er gjenkjennbare fra litteratur om tverrfagligsamhandling. I tillegg til de barrierene deltakerne selv tok fram var det andre elementer i samtalene som ble interessante. I oppgaven ser jeg nærmere på behovet for kunnskapsutvikling, og drøfter om det kanskje kan være like viktig med økt felles kunnskap som en større grad av forflytning av informasjon om de enkelte tjenesteytere. Som det siste temaet i drøftingen har jeg valgt å sette fokus på hvordan tjenesteyternes kompetanse får betydning i samhandlingen. / Political guidelines have long addressed the coordination of public health services, especially when it comes to providing services from more than one sector to the same individual. This thesis is based on a study which is the first part in an action research project, SARBU. The project is a collaboration between the municipality of North Trøndelag in Norway and North Trøndelag University College. The project focuses on the interaction between employees or agents of the various public sectors that provide services for children and youth. The study investigates professionals’ perceptions on their collaboration through focus groups. The groups were constructed in a way that people from the same sectors or who had similar responsibilities were grouped together. Nine group discussions where conducted in the study, and the transcribed text from these discussions form the foundation for my analysis. The thesis focuses on three key questions, and they form the basis for my discussions of challenges and potential in the interaction that takes place with regard to children and youth with complex needs. The questions address the holistic perspective in the interaction between sectors, challenges and opportunities within the interaction, and how the collaboration is influenced by how the participants acknowledge the expertise of other staff members. The analysis is conducted in an hermeneutic tradition, where both the totality of the material, and of the individual parts has been important in the process. The key questions are derived from the categories and topics that emerged during the process of working with the material. The theory used in this thesis task is also selected because it became important trough the participants' descriptions. Empirical findings in this study show that participants experience their collaboration in the cases of children and youth with complex needs as challenging. The importance of providing services that were well coordinated was a concern of many of the participants, but they also thought it was challenging to do. The different sectors have different expectations ofeach other and they represent different academic perspectives. This makes the interaction challenging, but also provides opportunities for development in those cases where they make it work. Participants are concerned with various barriers such as physical structures, confidentiality, a lack of familiarity or understanding of what other colleagues can contribute, and unclear policies and procedures. The barriers that the participants describe are recognizable from the literature on interdisciplinary collaboration. In addition to the barriers the participants presented, there were other elements in the material that I found interesting. I examine the need for knowledge development, and discuss whether it might be just as important to increase the participants’ common fund ofknowledge, as to contribute to a greater degree of mobility of information about individual service providers. As the last topic of discussion I have chosen to focus on how the participants’ view of relevantexpertise will be important in the interaction.

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

Det huvudsakliga syftet med studien var att få ökad kunskap om hur förskolans utemiljö stimulerar till barns rörelse och motorik. Syftet var att undersöka och titta på exempel på utomhusaktiviteter som kan innebär rörelseträning för barnen och se vilka rörelser dessa utomhusaktiviteter kan stimulera till. I undersökningen användes barnobservationer för att få svar på syftet. Barnobservationerna genomfördes på två förskolor. Resultaten stämmer bra överens med litteraturen i det fall att det är viktigt med en utomhusmiljö som stimulerar till rörelse samt att det är i leken som barnen tränar på olika rörelser. De aktiviteter som varit framträdande i detta arbete är klätteraktivitet, cykelaktivitet, sandlådeaktivitet, spring- och hoppaktivitet. Vid dessa olika  ktiviteter förekommer olika rörelser som barnen tränar på. Slutsatsen av studien är att utomhusmiljön är viktig för hur barn kommer i kontakt med rörelse och att den är anpassad till alla barn. Även att barn rör på sig mycket utomhus och att det finns olika aktiviteter som innebär rörelseträning för barnen.

Är lärares bemötande likvärdigt fördelat mellan flickor och pojkar? Ges flickor och pojkar lika stor mängd utrymme i undervisningen under matematiklektioner? För att studera interaktionen mellan lärare och elever under matematiklektioner har jag använt mig av en kvantitativ forskningsmetod där data samlats in under femton klassrumsobservationer i tre klasser i årskurs 2. Interaktionen mellan tre grundskolelärare och deras elever har studerats ur ett genusperspektiv, utifrån kategorierna talutrymme, antal frågor, och antal frågor som besvarats med, respektive utan, handuppräckning samt hur ofta flickorna, respektive pojkarna, tilldelas beröm och tillsägelser. Syftet med studien var att undersöka om lärarens bemötande av eleverna påverkas av elevernas könstillhörighet. Resultaten från studien visar att i de undersökta klasserna dominerar pojkarna som grupp vad gäller talutrymme, antalet besvarade frågor och uppmärksamhet från läraren, både vad gäller beröm och tillsägelser. Resultaten tyder på att flickor och pojkar ges olika utrymme i undervisningen under matematiklektionerna, vilket i förlängningen tyder på att flickor och pojkar fostras in i olika könsroller i enlighet med rådande genussystem.

No description available.