<p>Problemområde: Studiens problemområde omfattade den förändrade livsvärlden hos en familj då ett barn drabbas av cancer. Sjukdomen för med sig en ökad emotionell stress och de vanligaste reaktionerna är ångest, depression, ängslan, skuld, maktlöshet, utmattning och osäkerhet. Barnets cancer leder således till ett ökat livslidande hos samtliga familjemedlemmar. Syfte: Syftet med studien är att ur ett föräldraperspektiv belysa hur familjens livsvärld påverkas då ett av barnen drabbas av cancer samt hur situationen hanteras av familjen. Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats där författarna utgick ifrån tre olika självbiografier. Självbiografierna analyserades genom latent innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre olika teman. De viktigaste fynden var livslidandet och den förändrade livsvärlden som kom uppkom i samband med barnets sjukdom, samt förmågan till att hitta de små glädjeämnena i livet trots motgångar.</p>

<p>Syftet med min fallstudie är att ta reda på mer om massage – positiv beröring samt att kunna sprida denna kunskap så att fler förskolebarn får förmån att få massage – positiv beröring. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod där jag har genomfört sju intervjuer med förskollärare och barnskötare på en förskola. Genom intervjuerna har jag tagit reda på hur och varför de har massage – positiv beröring i verksamheten. Jag har kommit fram till att genom massage – positiv beröring blir barnen mera hjälpsamma och snälla mot varandra. Alla barnen blir sedda av personalen varje dag, de får en egen liten stund och känner sig trygga. Barnen får på detta vis en vila så att de bättre orkar med dagen i vårt idag så intensiva samhälle.</p>

Mitt examensarbete handlar om barn i sorg och pedagogers syn kring barn sorgarbete. Jag har intervjuat fyra verksamma pedagoger från förskolan till grundskolas tidigare år. Forskning har visat att det finns för lite kunskap kring barn i sorg i förskolan och skolan. Därmed såg fanns intresse att undersöka huruvida detta stämde överens med forskningen. Jag har även undersök hur länge pedagoger anser att sorg är ett argument för minskad skollust. Pedagogerna jag intervjuat har berättat för mig att de känner sig osäkra kring arbetet med barn i sorg och att de sedan tidigare har få kunskaper i ämnet.

Alla pedagoger oavsett yrkestillhörighet, stadie eller skolform har någon gång mött problemskapande beteende.  Pedagogernas upplevelse, attityd och värderingar av problemskapande beteende påverkar inte sällan bemötande, relationen samt strategier vilket kan avgöra hur väl en elev kommer att lyckas eller inte i skolan. Syftet med föreliggande studie är att kartlägga och synliggöra pedagogernas upplevelser av problemskapande beteende, bemötande samt strategier i grundskolan samt träningsskolan. Frågeställningar jag vill ha svar på i arbetet är: Vad är ett problemskapande beteende? Hur upplever pedagogerna problemskapande beteende?
Hur tänker pedagogerna om strategier samt bemötande av problemskapande beteende?
Vilka hinder och möjligheter upplever pedagogerna vid arbete med problemskapande beteende? Studien är kvalitativ och har en fenomenologisk ansats, vilket ger möjlighet att erhålla informanternas subjektiva åsikter om deras verklighet, förstå hur pedagogerna ser på problemskapande beteende, vad det innebär för dem och vad de tolkar in i detta. Fokus är att hitta mönster i pedagogernas uppfattningar om problemskapande beteende och undersökningsmetoden som valts är intervjuer. En kvalitativ intervju ger möjlighet att som intervjuare anpassa sig utifrån hur samtalet utvecklas, ställa följdfrågor, avläsa mimik, kroppsspråk samt kontrollera att jag uppfattat pedagogen korrekt. Jag finner mer likheter i förhållningsätt och tankemönster än skillnader trots olika erfarenheter och utbildning. Deras förhållningssätt utgår ifrån det relationella perspektivet där fokus är bemötande och anpassad inlärningsmiljö. Studiens resultat pekar på att pedagogerna arbetar med det problemskapande beteendet på individ, grupp samt organisationsnivå och att det inte fordras en specialpedagogisk utbildning för att kunna möta det problemskapande beteende på ett bra sätt utan det centrala tycks vara pedagogens attityder, värderingar samt intresse för att hitta goda strategier och lösningar.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur vuxna barn till missbrukare har påverkats av att växa upp i ett hem där det förekommer missbruk. Vi har gjort en vetenskaplig kunskapsöversikt där vi använt oss av internationella och nationella artiklar samt relevant litteratur för att få en övergripande kunskapsöversikt om ämnet. I vår studie har vi funnit en rad risker som barn till missbrukare riskerar att utsättas för både när det gäller psykisk ohälsa, stressymptom och sjukdomssymptom. De löper även större risk för barnolycksfall samt eget missbruk. Vi har funnit att bra självkänsla grundar sig i socialt stöd och dessa två faktorer är viktiga för att barn till missbrukare ska kunna utnyttja den inre motståndskraft de besitter. Vi har sett att föräldrar med missbruk har svårigheter att utgöra det sociala stödet för barnet och därför har syskon och socialt nätverk utanför familjen stor betydelse. Föräldrarnas missbruk påverkar barnets anknytning som i längden kan påverka barnets förmåga att uttrycka sina känslor och påverka barnets nära relationer i vuxen ålder.

Bakgrund: Intresset för att hantera barns smärta har ökat de senaste åren men det är fortfarande frågetecken kring om kunskapen som finns används i praktiken. Barn inom sjukvården går igenom olika procedurer som kan vara smärtsamma. Då det inte alltid är möjligt att ge maximal smärtlindring farmakologiskt är icke farmakologiska metoder ett viktigt komplement. Avledning är en icke- farmakologisk strategi som distraherar barnet. Barnets tankar leds då bort från smärtan och kan fokusera på andra stimuli. Forskning visar att barn som under en viss period utsätts för smärta kan lida mindre då de riktar sin uppmärksamhet mot andra saker. Syfte: Att beskriva hur distraktionstekniker påverkar barns upplevelse av smärta. Metod: En litteraturöversikt med kvantitativ ansats har använts som metod för att besvara syftet. Litteraturöversikten består av jämförelser mellan 11 studier. Resultat: Resultatet visar att distraktionstekniker kan minska barns smärta, ångest, stress, rädsla, blodtryck, puls samt leda till en minskad läkemedelsanvändning. Slutsats: Det positiva resultatet kan ses som en indikation till att distraktionstekniker kan påverka barns smärtupplevelse och därmed minska barnets lidande. Det är dock viktigt att individualisera omvårdnaden.

No description available.

Bakgrund: Stress är ett vanligt förekommande problem hos barn och tonåringar i dagens Sverige. I rapporter om tonåringars fysiska och psykiska hälsa uppger många tonåringar att de lider av flera olika besvär såsom magont, huvudvärk, sömnproblem och ångest, och sämst mår tonårsflickor. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa orsaker till stress bland barn och tonåringar, hur stress kommer till uttryck och hur stress kan lindras. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. I studien sammanställdes och analyserades fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet illustreras i tre kategorier: Hur stress uttrycks, orsaker till stress och faktorer som lindrar stress. Varje kategori belyses utifrån tre områden: individuellt, relationer och miljö. Slutsats: Stress uppkommer i olika områden; på individnivå, i relationer till andra och av den omgivande miljön. Den här studien visar att det är viktigt att känna igen symtom på stress hos barn och tonåringar i vardagen, att identifiera orsaker och att hjälpa dem så att de kan hitta egna verktyg för att hantera sin stress.

Syftet med uppsatsen är att undersöka ljudnivån på förskolan, vad den beror på, hur den påverkar barn och pedagoger samt vad pedagogerna gör för att förbättra situationen. Observationer i barngruppen och intervjuer med pedagogerna gjordes för att kunna få svar på frågeställningarna. Resultatet visar att ljudnivån på förskolan är ganska hög och det beror på många olika faktorer som till exempel barnens ljud, för stora barngrupper och materiella ting som låter. Den höga ljudnivån på förskolan påverkar både barn och vuxna på ett negativt sätt där pedagogerna märker att barnen blir stressade och pratar högre; hörseln försämras samtidigt som det påverkar barnens koncentrationsförmåga. Pedagogerna märker även själva att de blir stressade och trötta samt att deras arbetsförmåga blir påverkad av den höga ljudnivån. Den höga ljudnivån är inte bra alls för alla de som vistas i lokalen. För att förbättra situationen använder pedagogerna pedagogiska åtgärder som t.ex. att dela upp barnen i små grupper, planera och styra barnens aktiviteter samt använda materiella åtgärder som till exempel ljuddämpande ”tassar” på bord och stolar.

Antalet barn och unga som drabbas av psykisk ohälsa fortsätter att öka i Sverige. Detta ställer höga krav på att vården kan erbjuda effektiv hjälp för de lidande samt ständigt utvärdera om insatserna är bra eller behöver utvecklas. Ångestsyndrom hos barn och unga är ett tillstånd som innebär ett signifikant lidande för den drabbade och den unges familj. I Socialstyrelsens allmänna riktlinjer från 2010, rekommenderas i första hand kognitiv beteendeterapi för dessa barn och ungdomar. Då alla barnpsykiatriska tillstånd uppkommer och utvecklas i ett familjesammanhang (oavsett genes), fanns en önskan om att ta reda på vilken aktuell forskning som finns gällande familjeterapeutiska interventioner vid behandling av barn och unga med ångestsyndrom.  Metod/Resultat:  Som metod användes systematisk litteratursökning på kliniska studier de senaste 10 åren där familjeterapeutiska interventioner använts vid ångestbehandling av barn och unga. Resultaten visade på två huvudfynd; dels att det finns få kliniska studier gällande familjeterapeutiska interventioner vid ångesttillstånd hos barn och unga samt att de studier som gjorts visade på god effekt vid tillägg av familjeterapeutiska interventioner och då i synnerhet när insatserna var mer omfattande.  Slutsatser:  De slutsatser som dras av studien är dels att mer forskning kring familjeterapi och ångestsyndrom hos barn och unga behövs, att familjeterapeutiska interventioner ger lovande resultat samt att forskningen inom kognitiv beteendeterapi banat