<p>This thesis explorer how children and adolescence use the Internet as a medium for communication. The study looks at social interactions in chat rooms, where people can communicate with each other online. The empirical focus is on that happens in the encounters on the Net and how children, mainly between the age of 11 and 14, experience this kind of communication.</p>

<p>Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt där lärandet sker utomhus i verkliga miljöer, barnen får upplevelser de senare får reflektera över. Lärandet blir handlingsbaserat. När barnen får uppleva och använda alla sinnen i lärprocessen så ökar deras minneskapacitet. </p><p>Syftet med examensarbetet var att belysa vad pedagogerna på en förskola ser för möjligheter och hinder med utomhuspedagogik. För att kunna detta måste även pedagogernas tankar om vad utomhuspedagogik är belysas. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer som metod. Nio pedagoger på en förskola intervjuades om vad de anser att utomhuspedagogik är, vad de ser att det finns för möjligheter och hinder med utomhuspedagogik samt hur de arbetar med det. Resultatet visar att det som pedagogerna ansåg vara de största möjligheterna var att det blir ett annat socialt samspel mellan barnen, fantasin främjas och motoriken utvecklas. De såg även en positiv effekt av utomhuspedagogik då ljudnivån sjunker. De hinder pedagogerna såg var sig själva, vädret, dålig utemiljö, säkerheten och att man har olika definitioner av utomhuspedagogik. På förskolan där vi intervjuade pedagogerna använde man sig inte av utomhuspedagogik i den utsträckningen de skulle vilja. Utomhuspedagogik för pedagogerna var inte densamma som den som definieras i litteraturen. Många pedagoger saknar utbildning inom utomhuspedagogik och vet inte vad utomhuspedagogik står för. Detta leder till att de inte vet hur de ska använda sig av det.</p>

<p>This social psychological qualitative study demonstrate how the children’s play begin and what significant important it has in the child’s identity progress. The main subject in this social- psychological study is the child’s self and how through imagination, creativity and spontaneity the human’s personal identity is discovered. </p><p>However the study is based upon the children’s plays in day- care, the children whom are being objects for the study are from 3-6 years old. With help of psychological and social theories not only we give the study a social- psychological angle but we also describe the importance of the free play in achieving recognition and acceptance of the innersole. Although building an identity is an ongoing process we believe based on the result of the study that some characteristics are imperative to cherish and encourage already in the childhood. Free play offers free mind and free will which is the root to distinguish the significant feature of the human being.</p>

<p>Syftet med studien var att beskriva på vilket sätt barn med diabetes och deras föräldrar blir informerade om kostens betydelse och vilken information som ges vid sjukdomen diabetes. Studien har en deskriptiv design och bygger på fem intervjuer av sjuksköterskor som arbetar med barn med diabetes på två olika sjukhus i Mellansverige. Intervjuerna har gjorts av båda författarna tillsammans. Den analysmetod som används var kvalitativinnehållsanalys. De kategorier som framkom var: Tidig information om kostens betydelse, Informationen anpassas efter individ och familj,<strong> </strong>Informationshjälpmedel, Motiverande samtal och Samarbete mellan hem och skola. Barnen och deras föräldrar informeras av både läkare, sjuksköterska och dietist. Diabeteskosten är till största del dietistens område, men även sjuksköterskan informerar om diabeteskosten då patienterna ofta har många frågor som gäller just kosten.    Sjuksköterskorna använder sig av många olika hjälpmedel när de ska undervisa patienterna då alla lär sig på olika sätt. Med hjälp av de olika hjälpmedlen kan undervisningen anpassas till barnets ålder. Patientundervisningen sker till största del på sjukhuset, men även i den skola där barnet går eftersom det är viktigt att alla personer som finns runt barnet får lära sig om diabetes och diabeteskosten.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka autistiska barns situation i särskolan, utifrån lärares perspektiv. Som lärare krävs det mycket planering och tålamod, vilket inte alltid är så lätt. Studien börjades med en undersökning av vad autism är, autism finns i olika varianter, allt från svår till mycket högfungerande autism. Det centrala med barn med autism är att de har problem med autismtriaden, därav namnet autism. Barnen har problem med socialt samspel, muntlig och icke muntlig kommunikation och har ett specifikt avvikande beteende.</p><p>Som teori valde jag att utgå från makt och hjälp. Tanken är att klienten är eleven/barnet med autism och hjälparen i det här fallet är läraren. Relationen mellan makt och hjälp är relevant för de flesta yrkesgrupper som arbetar med människor, som exempelvist lärare. Förhållandet mellan hjälpare och klient är en process som genomgår olika stadier och drivs framåt av viktiga konflikter. Konflikter mellan frihet och tvång, makt och vanmakt, hjälp och skada, jämlikhet och ojämlikhet, system och individ, vilka är de begrepp jag kommer att använda i min analys.</p><p>Ett val gjordes av att göra en kvalitativ studie där jag intervjuat lärare. analysen av intervjuerna pekade på att lärarna tycker att en medvetenhet om relationen mellan makt och hjälp är viktig. Förhållandet kännetecknas av konflikter mellan frihet och tvång, makt och vanmakt, hjälp och skada, jämlikhet och ojämlikhet, system och individ.</p><p>De slutsater jag funnit med studien är att alla autistiska barn i särskolan uppfattas som olika individer med olika personligheter och intressen, utifrån lärares perspektiv. det som verkade vara centralt för autistiska barn i särskolan var deras svårigheter med; socialt sampel, muntlig och icke-muntlig kommunikation samt att de hade ett specifikt avvikande beteende. Avslutningsvis har jag kommit fram till att skolformen särskola möjliggör att autistiska barn får/kan lära sig efter deras möjligheter, då skolformen har en enkom pedagogik som hjälp och även assistenter som hjälper barnen.</p>

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad personalen kan göra för att underlätta amningen för det förtidigt födda barnet på neonatalavdelning. Metoden som användes är litteratur studie med beskrivande design. I resultatet inkluderades 30 vetenskapliga artiklar. Studiens huvudresultat visade att moderns anknytning till sitt barn, var av stor betydelse för hennes möjlighet att upprätthålla bröstmjölken, tills barnet är moget att ammas. Personalen underlättade mammornas anknytning till sitt barn, genom att ge information om hur betydelsefull mammans roll är. Den påtvingade separationen mellan mor och barn påverkade moderskapsbindningen. Föräldrarnas delaktighet i vården av barnet var viktig, för deras anknytning till barnet, upprätthållande av bröstmjölksmängder och slutligen för mammans förmåga att amma sitt barn. Genom att personalen arbetade efter gemensamma mål och riktlinjer samt uppmuntrade och informerade om amningens fördelar kunde mamman känna sig motiverad att amma sitt barn. Det var av betydelse att lämplig kompletterande matningsmetod användes, för att inte påverka den begynnande amningen negativt. Det var viktigt att amningen inte bara handlade om att ge mat till sitt barn, utan även stärka relationen till barnet.</p> / <p>The purpose of this literature review was to describe what the staff could do to facilitate breast-feeding for the premature baby at the neonatal department. The method used was a literature study with descriptive design. The result contained 30 scientific articles. The main results of the study showed that the mother’s connection to her child was of great importance for her ability to maintain breast milk production, until the child was mature enough to breast-feed. The staff facilitated the mother’s connection to her child, by providing information about the important role of the mother. The enforced separation between mother and child affected maternity binding. Parental participation in the care of the child was important for their binding to the child, maintenance of breast milk quantities and finally for the mother's ability to breast-feed her child. When staff worked according to mutual objectives and policies as well as encouraged and informed about the benefits of breast-feeding, the mother could be motivated to breast-feed her child. It was important that an appropriate complementary feeding method was used, not to affect the initial steps of breast-feeding negatively. It was important that breast-feeding was not just to provide food for the child, but also to strengthen the relationship with the child.</p>

No description available.

<p><strong>Syftet</strong> med denna litteraturstudie är att beskriva hur sjuksköterskan kan identifiera postoperativ smärta hos barn och vilka omvårdnadsåtgärder som är adekvata vid smärthantering<strong> Metod: </strong>Artiklarna till denna studie är sökta i databasen Medline via Pub Med. Totalt 18 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. <strong>Resultat: </strong>Barn hade svårigheter med att uttrycka (dvs. sätta ord på) och särskilja vilka symtom som var de mest besvärande för dem under den postoperativa perioden. Gråt, skrik, jämmer och gnäll, verkade vara relaterade till barnens oförmåga att prata om smärta. Blekhet, kallsvett, rosig och varm hud, suckar och hyperventilation verkade vara relaterade till symptom av smärta och illamående. Sjuksköterskorna använde sig av ansiktsuttryck och barnets utseende samt aktivitetsnivå som ett mått på barnets smärtintensitet. Sjuksköterskor med längre erfarenhet i yrket, använde fler ickefarmakologiska metoder än de med färre års erfarenhet. De sjuksköterskor med mer arbetslivserfarenhet använde sig av ickefarmakologiska smärtlindrande metoder som tillät barnet att ha den centrala rollen i situationen. Åtgärder såsom distraktion, positionering, och användning av kyla eller värme föreföll effektiva. <strong>Slutsats: </strong>Genom att iaktta barnets beteende och att använda sig av ett validerat smärtskattningsinstrument kan sjuksköterskan ge barnet evidensbaserad smärtlindring vid en tidpunkt då barnet har rätt till lämplig prevention, utvärdering och kontroll av deras smärta.</p> / <p><strong>Aim: </strong>The purpose of this literature review is to describe how the nurse can identify post-operative pain in children and the nursing interventions that are appropriate for pain management. <strong>Method:</strong> This study was a descriptive literature study were the authors searched for scientific articles in the database Medline through Pub Med. A total of 18 articles were reviewed and quality was analyzed. <strong>Results:</strong> Children had difficulty in expressing (i.e. put into words) and to distinguish which symptoms were most troublesome for them during the postoperative period. Crying, screaming, moaning and whining, seemed to be related to children's inability to talk about pain. Pallor, cold sweat, rosy and warm skin, sighing and hyperventilation appeared to be related to symptoms of pain and nausea. The nurses used the facial expressions and the child's appearance and activity level as a measure of the child's pain intensity. Nurses with longer experience in the profession, used more non-pharmacological methods than those with fewer years of experience. The nurses with more work experience used more often non-pharmacological pain relieving methods that allowed the child to have the central role in the situation. Interventions such as distraction, positioning and use of cold or heat seemed effective. <strong>Conclusion:</strong> By observing children's behavior and the use of a validated pain measurement tool nurses´ can give the child evidence-based pain relief at a time when the child has the right to adequate prevention, evaluation and control of their pain.</p>

<p><p>This exam work project strives to investigate different roles a teacher can adapt to in classroom situations. The focus is on three different types, gained from a dissertation made by Evelyn Säll where she has investigated teacher students’ opinions about the teacher’s role. These types are:</p><p><em>the Dramatist, the Director </em>and <em>the Illuminator, </em>and five teachers are defined accordingly. Questionnaires and observations are used as a tool in order to come to a conclusion. Both teachers and pupils have answered questionnaires. The observations have been conducted on both teachers and pupils in order to look at different elements that can affect the teacher’s role. The different elements that can affect the role are from two studies made by Martyn Denscombe and Philip Jackson. From the perspective of these elements, an observation is made and the teachers’ response to these elements gives further perspective to the teachers according to Säll’s categories. However, from the viewpoint of the five teachers, the conclusion is made that Säll’s categories are obsolete and cannot be used to define a modern-day teacher. Most teachers today are a little bit of all categories at the same time, depending on the situations arising in different classes and in different lessons.</p></p>

<p>Den här uppsatsen handlar om rörelse i klassrummet och vilken betydelse det har för barns lärande. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om barns lärande påverkas eller kommer att påverkas om det förekommer rörelse i klassrummet. I litteraturdelen har vi valt att lyfta fram Piagets, Deweys och Vygotskijs syn på lärande. Detta på grund av att dessa  teoretikerna har en klar syn på hur lärande och leken har för nytta av varandra. Som metod få fram resultat har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Det är en metod vi har valt för att få breda och djupa svar på våra problemformuleringar. Det vi har kommit fram till är att rörelse i klassrummet påverkar barns lärande på sådant sätt att de får bättre koncentrationsförmåga och kan på så sätt ta till sig kunskaperna bättre. Det som vi har kommit fram till är att genom att använda sig av rörelseaktiviteter i klassrummet, så kunde barnen lära sig lättare. I stället för att bara lyssna fick de använda sig av hela kroppen och på så sätt kommer de ihåg kunskaperna bättre.</p>