<p>Syftet med studien är att undersöka autistiska barns situation i särskolan, utifrån lärares perspektiv. Som lärare krävs det mycket planering och tålamod, vilket inte alltid är så lätt. Studien börjades med en undersökning av vad autism är, autism finns i olika varianter, allt från svår till mycket högfungerande autism. Det centrala med barn med autism är att de har problem med autismtriaden, därav namnet autism. Barnen har problem med socialt samspel, muntlig och icke muntlig kommunikation och har ett specifikt avvikande beteende.</p><p>Som teori valde jag att utgå från makt och hjälp. Tanken är att klienten är eleven/barnet med autism och hjälparen i det här fallet är läraren. Relationen mellan makt och hjälp är relevant för de flesta yrkesgrupper som arbetar med människor, som exempelvist lärare. Förhållandet mellan hjälpare och klient är en process som genomgår olika stadier och drivs framåt av viktiga konflikter. Konflikter mellan frihet och tvång, makt och vanmakt, hjälp och skada, jämlikhet och ojämlikhet, system och individ, vilka är de begrepp jag kommer att använda i min analys.</p><p>Ett val gjordes av att göra en kvalitativ studie där jag intervjuat lärare. analysen av intervjuerna pekade på att lärarna tycker att en medvetenhet om relationen mellan makt och hjälp är viktig. Förhållandet kännetecknas av konflikter mellan frihet och tvång, makt och vanmakt, hjälp och skada, jämlikhet och ojämlikhet, system och individ.</p><p>De slutsater jag funnit med studien är att alla autistiska barn i särskolan uppfattas som olika individer med olika personligheter och intressen, utifrån lärares perspektiv. det som verkade vara centralt för autistiska barn i särskolan var deras svårigheter med; socialt sampel, muntlig och icke-muntlig kommunikation samt att de hade ett specifikt avvikande beteende. Avslutningsvis har jag kommit fram till att skolformen särskola möjliggör att autistiska barn får/kan lära sig efter deras möjligheter, då skolformen har en enkom pedagogik som hjälp och även assistenter som hjälper barnen.</p>

Syftet med studien är att undersöka autistiska barns situation i särskolan, utifrån lärares perspektiv. Som lärare krävs det mycket planering och tålamod, vilket inte alltid är så lätt. Studien börjades med en undersökning av vad autism är, autism finns i olika varianter, allt från svår till mycket högfungerande autism. Det centrala med barn med autism är att de har problem med autismtriaden, därav namnet autism. Barnen har problem med socialt samspel, muntlig och icke muntlig kommunikation och har ett specifikt avvikande beteende. Som teori valde jag att utgå från makt och hjälp. Tanken är att klienten är eleven/barnet med autism och hjälparen i det här fallet är läraren. Relationen mellan makt och hjälp är relevant för de flesta yrkesgrupper som arbetar med människor, som exempelvist lärare. Förhållandet mellan hjälpare och klient är en process som genomgår olika stadier och drivs framåt av viktiga konflikter. Konflikter mellan frihet och tvång, makt och vanmakt, hjälp och skada, jämlikhet och ojämlikhet, system och individ, vilka är de begrepp jag kommer att använda i min analys. Ett val gjordes av att göra en kvalitativ studie där jag intervjuat lärare. analysen av intervjuerna pekade på att lärarna tycker att en medvetenhet om relationen mellan makt och hjälp är viktig. Förhållandet kännetecknas av konflikter mellan frihet och tvång, makt och vanmakt, hjälp och skada, jämlikhet och ojämlikhet, system och individ. De slutsater jag funnit med studien är att alla autistiska barn i särskolan uppfattas som olika individer med olika personligheter och intressen, utifrån lärares perspektiv. det som verkade vara centralt för autistiska barn i särskolan var deras svårigheter med; socialt sampel, muntlig och icke-muntlig kommunikation samt att de hade ett specifikt avvikande beteende. Avslutningsvis har jag kommit fram till att skolformen särskola möjliggör att autistiska barn får/kan lära sig efter deras möjligheter, då skolformen har en enkom pedagogik som hjälp och även assistenter som hjälper barnen.

<p>Den här uppsatsen handlar om hur man kan utforma och använda trädgård i terapi och undervisning för barn med diagnosen autism. Jag har med hjälp av litteraturstudier av befintlig forskning om terapiträdgård och naturens betydelse för hälsan samt intervjuer med två lärare och en arbetsterapeut skapat ett förslag till utformning av en trädgård på en skolgård som hör till ett resurscentrum för barn med diagnosen autism i Borlänge. Mitt förslag är att trädgården ska vara en snitslad bana med fyra trädgårdsrum efter vägen. Rummen är indelade i de fyra grundfärgerna gult, grönt, rött och blått. Ledord som sinnesstimulering, färgterapi, en tydlig struktur i designen och tydliga arbetsscheman för en elevs uppgift har varit viktiga i utformningen. Jag har också fokuserat mycket på användningen av trädgårdsrummen och min målsättning har varit att rummen ska kunna användas bl a för motorisk träning, finmotorisk träning, stimulering av sinnena, rekreation, återhämtning från stress, och att umgås med andra barn. En målsättning med utformningen är att den ska ses som ett koncept som går att använda i många sammanhang, på andra skolgårdar, som lekparker eller i mindre form i en hemträdgård. Även om min målgrupp är barn med diagnosen autism så anser jag att alla barn kan ha nytta av en sådan här trädgård därför att jag tror att alla barn behöver den struktur, ordning, sinnesstimulans och rekreation som den erbjuder.</p><p> </p>

Den här uppsatsen handlar om hur man kan utforma och använda trädgård i terapi och undervisning för barn med diagnosen autism. Jag har med hjälp av litteraturstudier av befintlig forskning om terapiträdgård och naturens betydelse för hälsan samt intervjuer med två lärare och en arbetsterapeut skapat ett förslag till utformning av en trädgård på en skolgård som hör till ett resurscentrum för barn med diagnosen autism i Borlänge. Mitt förslag är att trädgården ska vara en snitslad bana med fyra trädgårdsrum efter vägen. Rummen är indelade i de fyra grundfärgerna gult, grönt, rött och blått. Ledord som sinnesstimulering, färgterapi, en tydlig struktur i designen och tydliga arbetsscheman för en elevs uppgift har varit viktiga i utformningen. Jag har också fokuserat mycket på användningen av trädgårdsrummen och min målsättning har varit att rummen ska kunna användas bl a för motorisk träning, finmotorisk träning, stimulering av sinnena, rekreation, återhämtning från stress, och att umgås med andra barn. En målsättning med utformningen är att den ska ses som ett koncept som går att använda i många sammanhang, på andra skolgårdar, som lekparker eller i mindre form i en hemträdgård. Även om min målgrupp är barn med diagnosen autism så anser jag att alla barn kan ha nytta av en sådan här trädgård därför att jag tror att alla barn behöver den struktur, ordning, sinnesstimulans och rekreation som den erbjuder.

<p>Idag anser de flesta professionella världen över att autism är en organisk skada. Ett barn med autism bearbetar information och uppfattar världen annorlunda än andra. Det mest utmärkande draget hos dessa barn är att de har svårt med den sociala kompetensen. Syftet med studien var att belysa och öka förståelsen för hur föräldrar till ett barn mellan åldrarna noll till tolv år med diagnosen autism, upplever sin livssituation. Vi valde att genomföra en intervjustudie med fem föräldrar till barn med detta funktionshinder. För cirka tio år sedan koncentrerades forskningen mest på orsakerna till varför barnen fick autism, om det berodde på miljön eller om det var medfött. Det är först på senare år som intresset väckts för hur föräldrar till barn med autism har det i sin vardag och upplever stödet från samhället. Föräldrarna i vår studie uppgav att deras påfrestande situation medfört att deras hälsa, arbetsliv och fritid påverkats. Dock var de flesta nöjda med de insatser de hade även om det efterlystes ytterligare stöd. Denna uppsats innehar ett socialpsykologiskt perspektiv, där resultatet analyseras utifrån roll- och systemteori för att dessa på ett bra sätt belyser faktorer och relationer som påverkar familjernas livssituation.</p>

Idag anser de flesta professionella världen över att autism är en organisk skada. Ett barn med autism bearbetar information och uppfattar världen annorlunda än andra. Det mest utmärkande draget hos dessa barn är att de har svårt med den sociala kompetensen. Syftet med studien var att belysa och öka förståelsen för hur föräldrar till ett barn mellan åldrarna noll till tolv år med diagnosen autism, upplever sin livssituation. Vi valde att genomföra en intervjustudie med fem föräldrar till barn med detta funktionshinder. För cirka tio år sedan koncentrerades forskningen mest på orsakerna till varför barnen fick autism, om det berodde på miljön eller om det var medfött. Det är först på senare år som intresset väckts för hur föräldrar till barn med autism har det i sin vardag och upplever stödet från samhället. Föräldrarna i vår studie uppgav att deras påfrestande situation medfört att deras hälsa, arbetsliv och fritid påverkats. Dock var de flesta nöjda med de insatser de hade även om det efterlystes ytterligare stöd. Denna uppsats innehar ett socialpsykologiskt perspektiv, där resultatet analyseras utifrån roll- och systemteori för att dessa på ett bra sätt belyser faktorer och relationer som påverkar familjernas livssituation.