Syftet med min studie var att undersöka hur några iranska och svenska mammor till ungdomar beskriver sitt föräldraskap samt om det finns några skillnader och likheter mellan invandrare och svenska mödrars syn på barnuppfostran. Studien baseras på en kvalitativ metod. Jag har använt mig av kvalitativ analys med en induktiv ansats. Resultatet bygger på intervjuer med två svenska och två iranska mammor. De kategorier som presenteras i resultatredovisningen är skolan, media, uppfostran, gränssättning, identitet, utanförskap och ensamhet. Resultaten visar att majoriteten av mödrarna upplevde att skolan ställde för lite krav på de unga samt att massmedia hade delvis en negativ påverkan på deras barn vilket kunde skapa problem i föräldrarnas relation till sina barn. Samtliga mammor ansåg att ungdomarna borde ha frihet under ansvar. De trodde också på tolerans och öppen dialog i relation till sina barn. De iranska mödrarna kände utanförskap och de kände sig ensamma i sitt föräldraskap. Dessa upplevelser förekom inte hos dem båda två svenska mammorna. Utanförskapet kan diskuteras i förhållande till bland annat stämplingsteori och diskrimineringsmekanismer. Det finns inga större skillnader mellan invandrare och svenska mödrars syn på sitt föräldraskap gentemot sina ungdomar. / The purpose of my study was to examine in what way some Iranian and Swedish mothers of the teenagers describe bringing up a youth. I wanted to see if there were any differences or similarities regarding the views of the mothers an raising a child depending on their nationality .The study is based on a qualitative analysis. I have applied the qualitative form of interviews from an inductive reasoning. The results are based on four interviews compromising two Swedish and two Iranian mothers. The categories presented in this study are: Relation with the school, media, child rising, setting boundaries, identity, isolation and loneliness. The result indicate that a majority of the mothers experienced the demands that the school placed on their children to be low. The mothers also experienced that mass media had some negative affects on their children who could cause problems in the relationship between the parents and their children. All of the mothers agreed that the youths should have freedom but also take responsibility. They also advocated tolerance and an open dialog with their children. The Iranian mothers felt isolated and lonely in their parenting. These feelings were not experienced by the Swedish mothers. Isolation can be discussed in relation to branding theory and discrimination mechanisms. There are no significant differences between the Iranian and Swedish mothers, views on parenting.

Syftet med studien var att beskriva på vilket sätt barn med diabetes och deras föräldrar blir informerade om kostens betydelse och vilken information som ges vid sjukdomen diabetes. Studien har en deskriptiv design och bygger på fem intervjuer av sjuksköterskor som arbetar med barn med diabetes på två olika sjukhus i Mellansverige. Intervjuerna har gjorts av båda författarna tillsammans. Den analysmetod som används var kvalitativinnehållsanalys. De kategorier som framkom var: Tidig information om kostens betydelse, Informationen anpassas efter individ och familj, Informationshjälpmedel, Motiverande samtal och Samarbete mellan hem och skola. Barnen och deras föräldrar informeras av både läkare, sjuksköterska och dietist. Diabeteskosten är till största del dietistens område, men även sjuksköterskan informerar om diabeteskosten då patienterna ofta har många frågor som gäller just kosten.    Sjuksköterskorna använder sig av många olika hjälpmedel när de ska undervisa patienterna då alla lär sig på olika sätt. Med hjälp av de olika hjälpmedlen kan undervisningen anpassas till barnets ålder. Patientundervisningen sker till största del på sjukhuset, men även i den skola där barnet går eftersom det är viktigt att alla personer som finns runt barnet får lära sig om diabetes och diabeteskosten.

Syftet med studien är att undersöka autistiska barns situation i särskolan, utifrån lärares perspektiv. Som lärare krävs det mycket planering och tålamod, vilket inte alltid är så lätt. Studien börjades med en undersökning av vad autism är, autism finns i olika varianter, allt från svår till mycket högfungerande autism. Det centrala med barn med autism är att de har problem med autismtriaden, därav namnet autism. Barnen har problem med socialt samspel, muntlig och icke muntlig kommunikation och har ett specifikt avvikande beteende. Som teori valde jag att utgå från makt och hjälp. Tanken är att klienten är eleven/barnet med autism och hjälparen i det här fallet är läraren. Relationen mellan makt och hjälp är relevant för de flesta yrkesgrupper som arbetar med människor, som exempelvist lärare. Förhållandet mellan hjälpare och klient är en process som genomgår olika stadier och drivs framåt av viktiga konflikter. Konflikter mellan frihet och tvång, makt och vanmakt, hjälp och skada, jämlikhet och ojämlikhet, system och individ, vilka är de begrepp jag kommer att använda i min analys. Ett val gjordes av att göra en kvalitativ studie där jag intervjuat lärare. analysen av intervjuerna pekade på att lärarna tycker att en medvetenhet om relationen mellan makt och hjälp är viktig. Förhållandet kännetecknas av konflikter mellan frihet och tvång, makt och vanmakt, hjälp och skada, jämlikhet och ojämlikhet, system och individ. De slutsater jag funnit med studien är att alla autistiska barn i särskolan uppfattas som olika individer med olika personligheter och intressen, utifrån lärares perspektiv. det som verkade vara centralt för autistiska barn i särskolan var deras svårigheter med; socialt sampel, muntlig och icke-muntlig kommunikation samt att de hade ett specifikt avvikande beteende. Avslutningsvis har jag kommit fram till att skolformen särskola möjliggör att autistiska barn får/kan lära sig efter deras möjligheter, då skolformen har en enkom pedagogik som hjälp och även assistenter som hjälper barnen.

Cancer är en sjukdom som kan drabba vilket barn som helst. När det inträffar påverkar det inte bara barnet utan även hela familjen. Tidigare forskning beskrev hur föräldrar upplevde sitt barns cancer och vilka känslosamma konsekvenser det ledde till. Denna studie ville få fram hur hela förloppet upplevdes, från cancerbeskedet till att barnet avled. Detta var för att få en djupare kunskap och förståelse av vad dessa föräldrar upplevde och gick igenom. Syftet med studien som byggde på självbiografier, var att analysera föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som får diagnosen cancer och förlora barnet. Genom analys framträdde fem huvudteman med elva tillhörande underteman. Resultatet visade att föräldrarna sökte efter stöd när det gällde den emotionella läkningen och sjukvårdspersonalen och närstående hade då en betydande roll. Föräldrarna upplevde gång på gång ovisshet och att hela tiden slitas mellan hopp och förtvivlan utlöste många känsloreaktioner. Livet utanför sjukhuset stannade inte upp, utan kampen om den vanliga vardagen fanns hela tiden i föräldrarnas samvete. Den nya kunskapen som har framträtt om föräldrars upplevelser, kan appliceras i professionen och bidra till en mänskligare och mer professionell vård.

Den här uppsatsen handlar om rörelse i klassrummet och vilken betydelse det har för barns lärande. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om barns lärande påverkas eller kommer att påverkas om det förekommer rörelse i klassrummet. I litteraturdelen har vi valt att lyfta fram Piagets, Deweys och Vygotskijs syn på lärande. Detta på grund av att dessa  teoretikerna har en klar syn på hur lärande och leken har för nytta av varandra. Som metod få fram resultat har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Det är en metod vi har valt för att få breda och djupa svar på våra problemformuleringar. Det vi har kommit fram till är att rörelse i klassrummet påverkar barns lärande på sådant sätt att de får bättre koncentrationsförmåga och kan på så sätt ta till sig kunskaperna bättre. Det som vi har kommit fram till är att genom att använda sig av rörelseaktiviteter i klassrummet, så kunde barnen lära sig lättare. I stället för att bara lyssna fick de använda sig av hela kroppen och på så sätt kommer de ihåg kunskaperna bättre.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad personalen kan göra för att underlätta amningen för det förtidigt födda barnet på neonatalavdelning. Metoden som användes är litteratur studie med beskrivande design. I resultatet inkluderades 30 vetenskapliga artiklar. Studiens huvudresultat visade att moderns anknytning till sitt barn, var av stor betydelse för hennes möjlighet att upprätthålla bröstmjölken, tills barnet är moget att ammas. Personalen underlättade mammornas anknytning till sitt barn, genom att ge information om hur betydelsefull mammans roll är. Den påtvingade separationen mellan mor och barn påverkade moderskapsbindningen. Föräldrarnas delaktighet i vården av barnet var viktig, för deras anknytning till barnet, upprätthållande av bröstmjölksmängder och slutligen för mammans förmåga att amma sitt barn. Genom att personalen arbetade efter gemensamma mål och riktlinjer samt uppmuntrade och informerade om amningens fördelar kunde mamman känna sig motiverad att amma sitt barn. Det var av betydelse att lämplig kompletterande matningsmetod användes, för att inte påverka den begynnande amningen negativt. Det var viktigt att amningen inte bara handlade om att ge mat till sitt barn, utan även stärka relationen till barnet. / The purpose of this literature review was to describe what the staff could do to facilitate breast-feeding for the premature baby at the neonatal department. The method used was a literature study with descriptive design. The result contained 30 scientific articles. The main results of the study showed that the mother’s connection to her child was of great importance for her ability to maintain breast milk production, until the child was mature enough to breast-feed. The staff facilitated the mother’s connection to her child, by providing information about the important role of the mother. The enforced separation between mother and child affected maternity binding. Parental participation in the care of the child was important for their binding to the child, maintenance of breast milk quantities and finally for the mother's ability to breast-feed her child. When staff worked according to mutual objectives and policies as well as encouraged and informed about the benefits of breast-feeding, the mother could be motivated to breast-feed her child. It was important that an appropriate complementary feeding method was used, not to affect the initial steps of breast-feeding negatively. It was important that breast-feeding was not just to provide food for the child, but also to strengthen the relationship with the child.

No description available.

This social psychological qualitative study demonstrate how the children’s play begin and what significant important it has in the child’s identity progress. The main subject in this social- psychological study is the child’s self and how through imagination, creativity and spontaneity the human’s personal identity is discovered. However the study is based upon the children’s plays in day- care, the children whom are being objects for the study are from 3-6 years old. With help of psychological and social theories not only we give the study a social- psychological angle but we also describe the importance of the free play in achieving recognition and acceptance of the innersole. Although building an identity is an ongoing process we believe based on the result of the study that some characteristics are imperative to cherish and encourage already in the childhood. Free play offers free mind and free will which is the root to distinguish the significant feature of the human being.

Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt där lärandet sker utomhus i verkliga miljöer, barnen får upplevelser de senare får reflektera över. Lärandet blir handlingsbaserat. När barnen får uppleva och använda alla sinnen i lärprocessen så ökar deras minneskapacitet. Syftet med examensarbetet var att belysa vad pedagogerna på en förskola ser för möjligheter och hinder med utomhuspedagogik. För att kunna detta måste även pedagogernas tankar om vad utomhuspedagogik är belysas. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer som metod. Nio pedagoger på en förskola intervjuades om vad de anser att utomhuspedagogik är, vad de ser att det finns för möjligheter och hinder med utomhuspedagogik samt hur de arbetar med det. Resultatet visar att det som pedagogerna ansåg vara de största möjligheterna var att det blir ett annat socialt samspel mellan barnen, fantasin främjas och motoriken utvecklas. De såg även en positiv effekt av utomhuspedagogik då ljudnivån sjunker. De hinder pedagogerna såg var sig själva, vädret, dålig utemiljö, säkerheten och att man har olika definitioner av utomhuspedagogik. På förskolan där vi intervjuade pedagogerna använde man sig inte av utomhuspedagogik i den utsträckningen de skulle vilja. Utomhuspedagogik för pedagogerna var inte densamma som den som definieras i litteraturen. Många pedagoger saknar utbildning inom utomhuspedagogik och vet inte vad utomhuspedagogik står för. Detta leder till att de inte vet hur de ska använda sig av det.

No description available.