No description available.

Uppsatsen behandlar flickors dataspelande. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka flickors värderingar och attityder kring dataspelande och kring de dataspel de spelar. Utgångspunkten för uppsatsen ligger i det kvalitativa empiriska perspektivet. Undersökningen bygger på fyra intervjuer. De teorier och den tidigare forskning som jag sett varit mest användbart behandlar attityder och värderingar kring kön, och hur pojkar och flickor förhåller sig till varandra när de spelar dataspel. Flickornas identifiering med dataspelandet och dataspelen har främst varit gemenskapen och interaktionen med andra spelare. Flickorna har olika värderingar och åsikter om, och vad det väljer att identifiera sig med i spelen och dem de spelar med.

The purpose of this study was to investigate what competence social workers have, don´t have and ask for in the work with unaccompanied children, how a lack of competence and guidelines has been compensated in the practical work and how the social workers view the future work with unaccompanied children. This has been done through eight semi-structured interviews with social workers who work with unaccompanied children. The result has been analyzed with help of the theoretical perspective globalization connected to social work and showed that none of the social workers felt not having the competence to work with the children. However, everyone mention one or more areas where they ask for competence development. The study showed that lack of education has been compensated through practical experiences, knowledge exchange with others and that guidelines now have been formed. The social workers thought that the amount of unaccompanied children will keep rising and to handle this there is a need for more resources but also competence development. The social work education is a general education and it is hard to get knowledge in all areas. Our study shows a need of the possibility of immersed knowledge after the education, but possibly even during the studies.

År 1988 tillsatte regeringen en kommitté för utredning av reglerna om ersättning för ideell skada. Enligt kommittén bör brottsoffrens ställning stärkas särskilt när det gäller barn som utsätts för sexualbrott. Enligt kommittén är ett sätt att stärka brottsoffrens ställning att de ges generösa ersättningar. Ett annat sätt är att det i lagtext tydligt anges vem som är berättigad till ersättning för kränkning. Kränkning är en skadetyp som skiljer sig från övriga skadetyper som finns i SkL, då den är av renodlat ideell natur och är frikopplad från medicinska symtom. Det kommittén om ideell skada lade fram fick stor genomslagskraft, då regeringens proposition från år 2000 i sak överensstämde därmed. Nya regler om kränkning infördes vid 2001 års lagstiftning. Bakgrunden till reglerna var således att man närmare ville kodifiera den praxis som utvecklats utifrån den tidigare bestämmelsen i kap. 3 § SkL. Då det kan innebära svårigheter att påvisa och värdera en sådan skada ställer lagen upp snäva krav. Kränkningen måste ha skett genom ett brott som innebär ett angrepp mot person, frihet, frid eller ära. Till skillnad från tidigare, då avgörande var om en viss gärning hänfördes under en viss brottstyp, finns i lagtexten en beskrivning av kategorier av skyddsintressen. Liksom tidigare krävs att kränkningen är allvarlig. De brott som berättigar till ersättning är sådana brott som typiskt sett anses innefatta en allvarlig kränkning. Grövre sexualbrott mot barn är exempel på sådana brott. I arbetet analyseras rättspraxis beträffande skadestånd till barn som blivit utsatta för allvarligare sexualbrott utifrån syftet med lagändringen. I arbetet undersöks därför om de nya reglerna vidgar rätten till skadestånd. Praxisen granskas kritiskt utifrån den gällande rätten och i syftet ingår att undersöka om praxisen är enhetlig och förutsebar och om barns rätt till skadestånd tillgodoses genom de regler som finns om skadeståndstalan. Vidare undersöks om de ersättningsnivåer som gäller är acceptabla. Praxisen granskas således även ur ett effektivitets- och rimlighetsperspektiv. Då ersättningsnivåer som gäller vid allvarligare sexualbrott mot vuxna ingår även etiska aspekter.

Syfte och frågeställningar Syftet med detta examensarbete var att undersöka lärares uppfattningar om i vilka avseende och utsträckning elever med svårigheter får hjälp i skolan. Det här arbetet fokuserar på lärarnas egna reflektioner och tankar om åtgärder som görs och bör göras för elever med svårigheter för de ska kunna nå målen i ämnet idrott och hälsa i skolan. Utifrån detta syfte konstruerades fyra frågeställningar. Vad gör skolan för att alla elever ska kunna nå målen för ämnet idrott och hälsa? Vilka åtgärder görs i skolan för de elever som inte når målen i ämnet idrott och hälsa? Hur anpassar man undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov? Får elever med svårigheter den hjälp och undervisning som de har rätt till? Metod Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genomförde intervjuer. Mina sex intervjupersoner är idrottslärare med olika undervisningserfarenheter från olika skolor. Resultat Resultaten kan sammanfattas i följande punkter: De flesta av lärarna anser att elever med svårigheter inte får tillräcklig hjälp i en inkluderande undervisning. Alla elever som deltar i undervisningen har stora möjligheter att nå målen. Om någon elev inte når målen kan detta bero på att eleven har skolkat för mycket. Att man bör använda sig av resurspersonal och mindre grupper för elever som har svårigheter. Elever med aggressivt beteende brukar få exkluderande undervisning. Elever får tillfälle att påverka sin undervisning vid upprättande av en åtgärdsplan eller den individuella utvecklingsplanen. Slutsats Slutsatsen är att de allra flesta elever med svårigheter klarar målen i idrott och hälsa med hjälp av extra lektioner eller extra resurspersonal. Elever med aggressivt beteende borde få hjälp i mindre grupper med utbildade pedagoger. Elever som skolkar når ofta inte målen och därför måste skolan med hjälp av olika åtgärdsprogram anpassa skolan för att kunna tillgodose varje elevs behov och intresse. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-9. Ht 2012</p>

Bakgrund: Andelen överviktiga barn har ökat konstant och dramatiskt de senaste decennierna. Rapporter som kommit de senaste åren uppvisar tendenser att ökningen stannat av och nått en platå. Fetmaproblematiken är fortsättningsvis ett stort problem, som kräver en större insats för att kommas tillrätta med. Ett sätt att förhindra och motverka fetma- och överviktsproblematik i vuxen ålder kan vara genom ett förebyggande arbete redan hos barn, något som uppvisat positiva resultat. Risken att överviktiga barn före 3 års ålder förblir överviktiga i vuxen ålder är liten, men redan i förskoleåldern och med stigande övervikt, ökar risken för att övervikten/fetman ska bestå.   Förutom hemmet och familjen är förskolan en viktig arena med stor möjlighet att påverka barnets syn på hälsa och välmående, speciellt med tanke på att 93,5 % av alla Sveriges barn mellan 3 och 5 år tillbringar en stor del av sin vakna tid i förskolan. Metod: Undersökningen skedde i form av en web-baserad enkätstudie med fokus på hälsofrämjande åtgärder och det aktuella läget på varje enskild förskola. Alla Kungsbacka Kommuns 99 förskolor, både kommunala och enskilda, inkluderades i undersökningen. Enskilda dagbarnvårdare exkluderades ur urvalsgruppen. Resultat: Av de 99 förskolor som kontaktades svarade 25 förskolor (25,3 %) på enkäten. Tolv av de svarande förskolorna var enskilda förskolor, 13 kommunala. Slutsatser: Enkätundersökningen visar att ett aktivt arbete med hälsofrämjande åtgärder både gällande kost och gällande fysisk aktivitet sker på de svarande förskolorna. Resultaten visar även att de rådande rekommendationerna från bland annan Livsmedelsverket följs till stor utsträckning. En betydande förbättringspotential finns dock i kommunikation och samspel mellan föräldrar/vårdnadshavare och förskolepersonal vad gäller hälsofrämjande arbete. / Objectives: The number of overweight children has increased steadily and dramatically the last decades, although reports received in recent years are showing a tendency of an increase slowed and a reached plateau. Obesity is still a major problem, which requires a major effort to overcome. One way to prevent and combat obesity and weight problems in adulthood may be through preventive programs already in children, which has shown positive results. The risk that overweight children before age three remain overweight still in adulthood is small, but already with pre-school age and rising obesity, the risk that the overweight/obesity consist increases. In addition to the home and family, the pre-school has a great potential to influence the child's approach to health and wellness, especially given the fact that 93.5% of all Swedish children between 3 and 5 years spend a large part of their waking hours in preschool. Method: A web-based questionnaire study with a focus on health promotion and the current situation in preschools in Kungsbacka Municipality. All 99 preschools in Kungsbacka Municipaty, both public and private, were included in the study. Private childminders were excluded from the sample group. Results: Of the 99 contacted preschools 25 (25.3%) responded to the survey. 12 of the respondent preschools were private preschools, 13 public. Conclusion: An active work with health promotion both in terms of diet and through physical activity, takes place in the respondent preschools. The current recommendations, among other NFA, is to a large extent followed as well, but there is a significant ability to improvement in communication and interaction between parents/carers and preschool staff in terms of health promotion.

<p>Examensarbete 15 hp. Lärarexamen</p>

No description available.

Sorg är ett omfattande område och denna studie fokuserar på hur lärare i förskolan och i skolan hanterar och arbetar med barn och elever som förlorat någon nära anhörig eller andra personer i barnets närhet. Ett syfte med studien är att få en uppfattning om hur lärare i förskola och skola upplever sig rustade inför bemötande av barn och elever som har drabbats av sorg genom dödsfall samt hur det tar sig i uttryck i praktiken. Ett annat syfte är också att undersöka om skillnader finns i sorghantering i förskola och skola. För att få svar på vår frågeställning har en enkätundersökning på sex olika skolor och förskolor i en kommun genomförts. Trettiotre verksamma lärare i skolan i årskurserna F-6 och i förskolan har deltagit i undersökningen. Vi har även tagit del av aktuell forskning och litteratur inom ämnesområdet. Studien har visat att det råder skillnader mellan förskola och skola i hur man hanterar mötet med barn i sorg. Detta beror främst på ålder och mognad hos barnet. Studien visar också att det råder bristfälliga kunskaper om innehållet i de krisplaner som finns, vilket borde påverka hur rustade pedagogerna är.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka erfarenheter yrkesverksamma förskollärare har gällande barn i kris samt hur arbetet med detta ser ut. Vårt arbete bygger på en kvalitativ intervjustudie där vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer för att alla respondenter ska få samma möjlighet att ge sin egen åsikt. Vi har ställt samma frågor till alla åtta respondenter. För att få ta del av deras olika erfarenheter kring vårt ämne så har följdfrågorna varierat. Resultatet som vi kommit fram till med hjälp av respondenternas erfarenheter har bidragit till att vi uppmärksammat en brist på kunskap, resurser och hjälpmedel när det kommer till att hantera barn i krissituationer på dessa åtta respondenters förskolor. Respondenternas erfarenheter har dock även bidragit till en hel del lärorika fall och insynsvinklar på hur det kan se ut i deras verksamheter när dem arbetar med de olika situationerna. Vi kan genom resultatet konstatera att ett sådant arbete kräver att förskollärare är lyhörda, uppmärksamma och engagerade. Detta för att ett rehabiliteringsarbete för ett barn i kris ska bli utformat på bästa sätt