SAMMANFATTNING Syftet med studien är att synliggöra hur litteracitetshändelser skapas i förskolans vardag samt hur pedagoger och barn förhåller sig till dessa. Utgångspunkten är ett sociokulturellt perspektiv och studien genomförs utifrån en etnografisk metodansats. Empirin består av tre dagars videofilmande aktiviteter på en förskola. Den insamlade empirin är sedan analyserad ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på vad som händer i interaktionen mellan barnen och mellan barnen och pedagogerna. Resultatet från studien visar på att barn i många fall skapar och bjuder in till litteracitetshändelser på eget initiativ. Detta leder i sin tur till att pedagogernas lyhördhet är av vikt för att på bästa sätt stötta barnen i deras resa genom litteraciteten. Studien får anses vara viktig för utvecklingen av verksamheten i förskolan, inte minst eftersom den kan skapa ett underlag för diskussion kring hur litteracitetshändelser kan skapas.

Internet är ett relativt nytt fenomen och det finns idag inte någon specifik eller självständig lagstiftning som reglerar marknadsföring på detta område. Det var länge en allmän uppfattning att Internet var ett laglöst territorium som inte omfattades av den nationella lagstiftningen eller kunde regleras. Idag har det dock konstaterats att det inte finns någon begränsning av MFL:s tillämplighet och det är således oväsentligt vilket medium som används vid marknadsföringen. Genom den rättsdogmatiska metoden utreder vi gällande rätt för området och redogör för de regleringar som finns att tillgå då det kommer till marknadsföring riktad mot barn genom Internet. Marknadsföringen har parallellt med samhällsutvecklingen genererat nya kommunikationstekniker att tillgå. Resultatet blir att konsumenter dagligen utsätts för kommersiella påtryckningar, framförallt genom Internet som blivit en mycket potent marknadsföringskanal. Till skillnad från konventionella marknadsföringskanaler har Internet och dess interaktivitet utvecklat en sofistikerad form av marknadsföring och därmed försvårat själva reklamidentifieringen. Problemet med reklamidentifiering blir särskilt tydligt när marknadsföringen är riktad mot barn till följd av deras brist på kritisk granskning, oerfarenhet och mognadsgrad. Det är allmänt vedertaget att barn skall ses som en särskild skyddsvärd grupp då det kommer till marknadsföring till följd av barns godtrogenhet och oerfarenhet. För att skydda barn mot otillbörlig marknadsföring finns främst Direktivet om otillbörliga affärsmetoder (2005/29/EG), MFL, praxis från MD samt utomrättsliga regler vilka utformas av bland annat FN, ICC och RO. I all marknadsföring riktad mot barn är det förbjudet att rikta direkta köpuppmaningar till barn eller uppmana barnen att uppmuntra föräldrarna till köp. Det är även förbjudet att skicka direktadresserad reklam till barn under 16 år samt ska reklamidentifieringen vara extra tydlig när marknadsföringen riktas till barn med hänsyn till deras brist på kritisk granskning, oerfarenhet och mognadsgrad. Ovan nämnda regleringar måste tas i beaktande vid all marknadsföring riktad mot barn. I radio och TV finns dock ett bredare reklamförbud då det är förbjudet att rikta reklam med syfte att fånga uppmärksamheten hos barn under 12 år i radio och TV. Över Internet finns inget motsvarande förbud trots att Internet är ett massivt ”multimedialt interaktivt medium med stor attraktionskraft” som i kombination med barn och ungas okritiska förmåga utgör en risk för deras enskilda tänkande. Marknadsföring riktad till barn regleras främst genom MFL. MFL blir tillämplig på all form av marknadsföring som helt eller delvis riktas till en svensk publik, vilket avgörs genom en helhetsbedömning, enligt effektlandsprincipen. Om en marknadsföring har effekt på en svensk publik skall marknadsföringen således anses falla inom ramen för MFL. Ofta kan effektlandsprincipen komma i konflikt med etableringsprincipen då sen sistnämnda ska tillämpas enligt e-handelslagen. Markandsföringsrätten är starkt influerad av EU och då MFL stiftades gjordes detta i syfte av harmonisera EU:s gemensamma marknadslagstiftning. Direktivet om otillbörliga affärsmetoder är grundpelaren i europeisk marknadsföringsrätt. Då fullharmoniseringsdirektivet implementerades uppkom problem med en enhetlig och konsekvent implementering till följd av medlemsländernas varierande preferenser, politik och rättssystem. Genom en rapport framförd av Kommissionen konstateras det att problemet med Direktivet inte var själva innehållet eller implementeringen utan själva tillämpningen. Som slutsats på uppsatsen konstaterar vi, efter att ha utrett gällande rätt, att nuvarande lagstiftning är av tillräcklig karaktär. Problematiken beror således inte på om, men väl hur, aktuella regleringar skall tolkas och tillämpas på nätet. På internet krävs det en anpassning till dess egenskaper, således att vi frigör oss från idémässiga kopplingar till traditionella medier och anpassar tillämpningen av gällande regelverk till den nya miljön.

Aktivitetskort som pedagoger kan använda med barn i åldrarna 5-6 år påStenby 4H-gård i Eskilstuna har tillverkats. Syftet var att försöka ge barnen positiv känsla för djur, natur och teknik. Genom konkreta upplevelserav djur och utevistelse var förhoppningen att barnen skulle få en ökadförståelse för djur och natur. Aktivitetskorten innehåller fakta, bilder,sånger, ramsor och lekar för att ge variation till barnen. Pedagogen lederbarnen genom aktiviteterna med frågor och barnen ska ha möjlighet attta upp egna tankar. Aktiviteterna provades av pedagoger och barn frånStenby förskola. Både pedagoger och barn förstod innehåll och barnenhade många egna frågor. Synpunkter på aktivitetskorten från en pedagogsamt från djuransvarig på Stenby 4H-gård medförde en revision avaktiviteterna. Att mäta resultatet av aktiviteterna efter endast ett besökvar svårt. Det krävs återkommande besök och uppföljning under enlängre tid.

Denna studie syftar till att beskriva hur djur används i två förskolor med särskild profilering mot djurhållning samt hur pedagoger använder sig av djur i ett pedagogiskt syfte. De intervjuer och observationer vi genomfört visar att djur i den pedagogiska verksamheten har positiva effekter. Den litteratur vi tagit del av visar också att djur i den pedagogiska verksamheten, och framför allt i arbete med barn i behov av särskilt stöd, är betydelsefullt eftersom det kan få barn att känna empati och utveckla ansvarskänsla.

Denna narrativa studie syftar till att genom förskollärares berättelser få en förståelse för hur förskollärarekan bemöta barn i sorg på förskolan. Vi har utgått från följande frågeställningar:· Vad berättar förskollärarna att det finns för olika reaktioner på sorg bland barn i förskolan?· Hur berättar förskollärarna att barn kan hantera sorg i förskolan?Genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare har vi av dessa i resultatet sammanställt narrativaberättelser. En del förskollärare har delat med sig av starka berättelser kring barn i sorg ochandra har delat med sig av sina tankar kring barn i sorg. Eftersom vi utgått från en narrativ teori äralla berättelserna av lika värde och ingen berättelse belyses mer än någon annan. I resultatet framkommeratt förskollärarna förklarar att bemötandet av barn i sorg på förskolan är viktigt. De uttryckeratt det är viktigt att låta barnen fundera kring händelsen, skapa en trygghet på förskolansamt visa att det är tillåtet att visa och uttrycka sina känslor. I diskussionsdelen jämför vi berättelsernamed den behandlade litteraturen samt uttrycker våra egna tankar och åsikter kring barn i sorgpå förskolan.

Bakgrund: Antal besök och inplanerade undersökningar på radiokliniska avdelningar har ökat under de senaste åren. Eftersom avdelningarna består av högteknologisk apparatur kan det vara en främmande miljö som skrämmer barn. För att röntgensjuksköterskor bättre ska kunna bemöta barnen och ge dem anpassat vård med hänsyn till deras ålder och utvecklingsnivå, behövs kunskap och förståelse för hur barn upplever röntgenundersökningar.   Syfte: Syftet var att få mer kunskap om barns upplevelser vid röntgenundersökningar. Metod: Studien utfördes som en systematisk litteraturgranskning av åtta kvalitativa artiklar som analyserades och ställdes samman enligt Granheim & Lundman (2004) analysmetod för kvalitativa studier.   Resultat: Resultatet visar att barnen upplevde lidande men också välbefinnande i samband med röntgenundersökningar. Analys av artiklarna gav fem kategorier, barns rättigheter, tid och kommunikation, kunskap och röntgenmiljö, familjen och lekterapi.   Slutsats: Röntgenmiljön kan vara främmande och skrämmande för barn. Mötet vid röntgenundersökningar är kort och tidspressen kan vara ett hinder för att ge barn en god omvårdnad. En bra och fungerande vårdrelation är viktigt vid undersökning av barn. Tydlig information och delaktighet ger barn möjlighet att förbereda sig inför undersökningen och ökar deras förmåga att uttrycka sina åsikter och delta i sin hälsoprocess.

Bakgrund: Under första levnadsåren kan ett öga utveckla en synnedsättning beroende på att ögats synintryck hindras, amblyopi, vilket drabbar sex procent av alla barn. Amblyopi behandlas genom korrigering av brytningsfel med glasögon och/eller lappbehandling. Efter sju års ålder är det vanligen svårt att förbättra synen i ett amblyopt öga.  För att barnet ska uppnå optimal synskärpa är det viktigt att vårdgivaren har kunskaper om compliance och att givna ordinationer följs. Syfte: Syftet med studien var att ur ett barn- och föräldraperspektiv belysa faktorer som är av betydelse för compliance vid behandling av barn med amblyopi. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultat: Den ursprungliga synskärpan i det amblyopa ögat och behandlingstidens omfattning var faktorer som påverkade compliance. Information till föräldrarna förbättrade effektivt deras förståelse för behandlingen och därmed även compliance. Även föräldrarnas medverkan och förmåga att hantera sociala och psykologiska konsekvenser av behandlingen var viktig för compliance. Slutsats: Vid amblyopibehandling hos barn krävs att vårdgivaren har kunskaper om vilka faktorer som påverkar behandlingsresultatet. Med denna kunskap kan vårdgivaren anpassa behandlingen individuellt efter varje familjs förutsättningar för att uppnå compliance med behandlingen.

No description available.

C-uppsats (15 hp)

Examensarbete 15 hp; Musiklärarexamen