• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 6813
  • 225
  • 17
  • 9
  • 4
  • 3
  • 3
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 7091
  • 1909
  • 1609
  • 1260
  • 1257
  • 1095
  • 1032
  • 861
  • 799
  • 798
  • 772
  • 730
  • 697
  • 639
  • 613
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Min nya mattefröken är ett troll : En studie om lek- och lärdatorspel i matematikundervisningen

Eidehall, Jennie, Barkström, Jessica January 2008 (has links)
No description available.
32

Children's living conditions studies on health, family and school /

Brolin Låftman, Sara, January 2009 (has links)
Härtill 4 uppsatser.
33

Min nya mattefröken är ett troll : En studie om lek- och lärdatorspel i matematikundervisningen

Eidehall, Jennie, Barkström, Jessica January 2008 (has links)
No description available.
34

Att förespråka skyddet för barn

Pourhassan, Marjan January 2014 (has links)
No description available.
35

Flerspråklige barn mellom kartlegging og inkludering - En diskursanalyse

Vik, Nassira Essahli January 2013 (has links)
Denne oppgaven handler om språkkartlegging av barn med minoritetsbakgrunn. Formålet med oppgaven har vært å undersøke hvordan barn med minoritetsbakgrunn framstår i, og som følge, av kartleggingsdiskursen. Et annet mål var å se på hvilke spenninger man kan se i forholdet mellom inkludering og kartleggingsdiskursen. For barn med minoritetsbakgrunn utgjør barnehagen en viktig arena både for språkopplæring og inkludering. I barnehagen møtes inkludering og kartleggingsdiskursen. Jeg har valgt å drøfte temaet ut fra en diskursanalytisk tilnærming. Et sentralt poeng i diskursteori og diskursanalyse er at hvordan vi forstår virkeligheten er kontekstbetinget. Kartleggingspraksisen er et nytt fenomen i norske barnehager, men er i rask utvikling. Fremveksten av kartlegging må ses i sammenheng med endringer i barnehagens rolle og ansvar. For å komme nærmere denne praksisen har jeg for det første analysert ulike offentlige dokumenter som legger føringer for det pedagogiske arbeidet i barnehagen. For det andre har jeg analysert et sentralt dokument i kartleggingsdiskursen: ”Vurdering av verktøy som brukes til å kartlegge barns språk i norske barnehager. Rapport fra Ekspertutvalg nedsatt av Kunnskapsdepartementet”. Til slutt har jeg analysert en kartleggingsprøve som er spesielt laget for flerspråklige barn. Kort sagt peker funnene mine både ut fra de offentlige dokumentene og kartleggingsprøven som ble studert mot at det er et gap mellom de gode intensjonene og den reelle praksisen. På den ene siden er hovedintensjonen bak språkkartlegging å hjelpe barn med minoritetsbakgrunn og gi dem den språklig kompetanse som trengs. På den andre siden bidrar kartleggingspraksisen til å sette fokus på mangler og behov hos disse barna heller enn de ressurser og kompetanser de sitter inne med. / This thesis is about testing and mapping of language skills among multi-lingual children in early childhood education and care institutions (ECEC-institutions). The main purpose of the study is to investigate how children from minority groups appear in, and as a result of, the emerging language mapping discourse. Another aim was to examine the tensions between social inclusion of minority children on the one hand, and the language mapping discourse on the other. Early childhood education and care institutions are an important arena for both early language acquisition and inclusion for multilingual children. The mapping discourse and the inclusion discourse meet in these institutions. In this light, I ask what does the mapping discourse do to the understandings and framing of multilingual children? I have chosen to discuss the topic from a discourse analytical approach. Testing and mapping practices is a relatively new phenomenon in Norwegian ECEC- institutions, but is rapidly growing, supported by developments in the responsibilities and role of day care in Norway. In the study i have analysed various public documents that provide guidelines for the educational work of the ECEC- institutions. I have also analysed a key document in the mapping discourse, named "Assessment of tools used to identify children's language in Norwegian ECEC- institutions". Finally, I have analysed a mapping tool from Trondheim, specifically made for multilingual children. My main findings are that there is a gap between the good intentions embedded in policy documents, on the one hand, and the dynamics of the mapping discourse on the other. In short, the problem is that mapping and problem seeking perspectives tend to direct the focus on the deficiencies and needs of minority children rather than the resources and competencies
36

Around the screen : computer activities in children's everyday lives /

Aarsand, Pål André, January 2007 (has links)
Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.
37

Long-term cognitive outcome of childhood traumatic brain injury

Aaro Jonsson, Catherine, January 2010 (has links)
Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2010. / At the time of the doctoral defense, the following paper war unpublished and had a status as follows: Paper 3: Manuscript.
38

Barn & TV-reklam : En studie om tv-reklamens påverkan på barn

Larsson, Björn January 2007 (has links)
<p>The purpose of this study is to investigate if and how children acknowledge TV-commercials, and if that is the case, are their preferences in products a result of it? The study also investigates which TV-commercials that are broadcasted together with children’s programs and if and how the children acknowledge these. The studies are based on interviews and an exercise with pictures that was carried out with two groups containing four children each. One group contained four children in the age of 6, and the other four children in the age of 7. The children are situated in a school in the Swedish countryside. A majority of the TV-commercials broadcasted along with children’s programs are clearly aimed for kids. All commercials broadcasted during this study were for toys, except one commercial that was for a computer program for kids. Even though most of the children’s descriptions regarding the differences between TV-programs and TV-commercials were vague, the vast majority could explain their opinion on TV-commercials and some of them could even give examples of products that they’d seen. Undoubtedly most of the children wanted something they had seen in a TV-commercial and some of them would have something purchased for them, or had purchased something, while some meant that they hadn’t gotten anything. It’s clear that the children had acknowledged something from a TV-commercial. To isolate the source of where the largest influence comes from is something not only this study is lacking clarity in. Nevertheless a certain influence can be interpreted and therefore it exists.</p> / <p>Syftet med den här studien är att undersöka om och hur barn uppfattar tv-reklam och i så fall om deras val av produkter påverkas av den. Studien undersöker vidare vilka reklamfilmer barnen möter i samband med barnprogram samt om och hur barnen uppmärksammar dem. Studien bygger på intervjuer och en övning med bilder och har genomförts med två urvalsgrupper, bestående av fyra 6-åringar respektive fyra 7-åringar. Barnen går i en skola på landsbygden. Majoriteten av den tv-reklam som visas i samband med barnprogram är tydligt riktad mot barn. All den reklam som visades vid just den här undersökningen var för leksaker, förutom ett undantag då det rörde sig om ett dataprogram för barn. Även om de flesta av barnens motiveringar var diffusa när de skulle beskriva skillnaden mellan tv-program och tv-reklam, så kunde de flesta formulera en åsikt om tv-reklam i allmänhet och vissa, om än en minoritet, kunde till och med ge exempel på produkter de sett. Det rådde inget tvivel om att de flesta ville ha något de sett i en tv-reklam och några skulle få något köpt till dem, eller hade köpt något, medan några menade att de aldrig fått något. Att barnen uppmärksammat produkter från tv-reklamen är tydligt. Att isolera var ifrån den påverkan kommit ursprungligen är den här studien inte ensam om att brista i. Oavsett kan en viss påverkan urtolkas och således existerar den.</p>
39

Barn &amp; TV-reklam : En studie om tv-reklamens påverkan på barn

Larsson, Björn January 2007 (has links)
The purpose of this study is to investigate if and how children acknowledge TV-commercials, and if that is the case, are their preferences in products a result of it? The study also investigates which TV-commercials that are broadcasted together with children’s programs and if and how the children acknowledge these. The studies are based on interviews and an exercise with pictures that was carried out with two groups containing four children each. One group contained four children in the age of 6, and the other four children in the age of 7. The children are situated in a school in the Swedish countryside. A majority of the TV-commercials broadcasted along with children’s programs are clearly aimed for kids. All commercials broadcasted during this study were for toys, except one commercial that was for a computer program for kids. Even though most of the children’s descriptions regarding the differences between TV-programs and TV-commercials were vague, the vast majority could explain their opinion on TV-commercials and some of them could even give examples of products that they’d seen. Undoubtedly most of the children wanted something they had seen in a TV-commercial and some of them would have something purchased for them, or had purchased something, while some meant that they hadn’t gotten anything. It’s clear that the children had acknowledged something from a TV-commercial. To isolate the source of where the largest influence comes from is something not only this study is lacking clarity in. Nevertheless a certain influence can be interpreted and therefore it exists. / Syftet med den här studien är att undersöka om och hur barn uppfattar tv-reklam och i så fall om deras val av produkter påverkas av den. Studien undersöker vidare vilka reklamfilmer barnen möter i samband med barnprogram samt om och hur barnen uppmärksammar dem. Studien bygger på intervjuer och en övning med bilder och har genomförts med två urvalsgrupper, bestående av fyra 6-åringar respektive fyra 7-åringar. Barnen går i en skola på landsbygden. Majoriteten av den tv-reklam som visas i samband med barnprogram är tydligt riktad mot barn. All den reklam som visades vid just den här undersökningen var för leksaker, förutom ett undantag då det rörde sig om ett dataprogram för barn. Även om de flesta av barnens motiveringar var diffusa när de skulle beskriva skillnaden mellan tv-program och tv-reklam, så kunde de flesta formulera en åsikt om tv-reklam i allmänhet och vissa, om än en minoritet, kunde till och med ge exempel på produkter de sett. Det rådde inget tvivel om att de flesta ville ha något de sett i en tv-reklam och några skulle få något köpt till dem, eller hade köpt något, medan några menade att de aldrig fått något. Att barnen uppmärksammat produkter från tv-reklamen är tydligt. Att isolera var ifrån den påverkan kommit ursprungligen är den här studien inte ensam om att brista i. Oavsett kan en viss påverkan urtolkas och således existerar den.
40

Små barns sätt att kommunicera i leken

Algotsson, Christina January 2008 (has links)
Små barns sätt att kommunicera i leken. Small children’s ways off communication when they play. Syftet med denna undersökning är att beskriva hur små barn kommunicerar i leken. Jag har undersökt vilka olika uttryckssätt barnen använder sig av när de kommunicerar i olika leksituationer. Undersökningen är gjord på en småbarnsavdelning, och metoden jag har använt mig av är videoobservationer. Resultatet visar att de små barnen oftast använder sig av kroppsspråk, blickar, mimik, handgripligheter, imitation och olika ljud för att göra sig förstådda när de kommunicerar. I diskussionen tas det upp hur och varför de kommunicerar som de gör och om vikten av att förstå leksignalerna för att inga missförstånd ska uppstå.

Page generated in 0.046 seconds