Detta examensarbete utgörs av en diskursteoretisk textanalys av förskolans läroplan i syfte att undersöka förskolans konstituerande makt att bestämma vad ett barn är. Genom att analysera hur ett antal nodalpunkter kopplas och misslyckas med att kopplas samman i ekvivalenskedjor som fyller begreppet – mästersignifikanten – Barnet med innehåll har jag velat kartlägga hur Barnet konstrueras. Analysen visar hur de diskursiva konstruktionerna ”det ofärdiga barnet”, ”det kompetenta barnet”, ”det situerade barnet”, ”barnet som natur” samt ”det individuella barnet” skrivs fram i läroplanen, hur de förhåller sig till varandra och hur det priviligierade tecknet lärande fungerar som meningsskapare åt Barnet inom de olika diskursiva konstruktionerna. Med hjälp av läroplansteori och tidigare forskning om den svenska förskolans dominerande idétraditioner analyseras det empiriska materialet, förskolans läroplan, utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv. Den gren av diskursteori som ligger till grund för undersökningens teoretiska utgångspunkter är de tankar och teorier som har utvecklats av Laclau och Mouffe med den bredaste definitionen av diskurs – ingenting går att förstå utanför diskursen, samhället existerar inte som objekt. Min förhoppning med undersökningen har varit att bidra till den kritiska forskningen om makt och maktrelationer inom institutionen förskolan. Denna forskning anser jag är avgörande för att förskolan ska kunna garantera att de barn som befinner sig inom institutionens väggar behandlas med respekt och att deras demokratiska rättigheter uppfylls.