Introduktion: En av 100 personer har en intellektuell funktionsnedsättning i Sverige. Intellektuell funktionsnedsättning betyder en nedsatt förmåga att förstå, lära in, använda information och att hantera vardagen. Personer som har intellektuell funktionsnedsättning har en högre frekvens av sjukhusvistelse, är mer benägna att få komplikationer i form av vårdskador relaterade till sin vårdtid på sjukhuset och är inlagd längre tid i intensivvård. Patienter med intellektuell funktionsnedsättning är en patientgrupp som sjuksköterskor kommer möta i olika vårdsammanhang. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskans upplevelse av att kommunicera med vuxna patienter som har en intellektuell funktionsnedsättning i olika miljöer där personerna söker vård. Metod: Den här litteraturstudien baseras på studier med kvalitativ metod. Artikelsökning gjordes i databaserna Cinahl och PubMed och efter kvalitetsgranskning med SBU:s granskningsmallar för vetenskapliga artiklar, återstod elva artiklar till litteraturstudiens resultat. Resultat: ”Bristande kommunikation upplevs leda till sämre vård”, ”Barriärer i kommunikationen”, ”Strategier som möjliggör en god kommunikation”, ”Erfarenheter hjälper i kommunikationen”, ”Relationer hjälper i kommunikationen” och ”Tid kan vara avgörande”. Slutsats: Kunskap behövs om kommunikation och möjligheter för att ge patienter med intellektuell funktionsnedsättning en god och trygg omvårdnad.