One of today’s biggest concerns in many industries is indubitably the environmental concern we arestanding against. Not least in the construction industry is this a big factor in creating and evolvingconstruction methods. The construction industry alone stands for 19 % of the greenhouse gas emissionsin Sweden.This has led to an increased use of wood in buildings and different construction details. Such as woodenframes in higher buildings and as in this study is very relevant, concrete composite slabs. The use of CLTconcretecomposite slabs utilizes the tensile strength from wood and the compression strength fromconcrete. While concrete has high carbon emissions this has led to development of Bascement which isa composition of Portlandcement and fly ash.This project will analyze the use of Bascement in composite slabs and how the impact of moistureevaporation from the hardening concrete will affect the CLT slab. These results will be compared with analready published study which analyzed the moisture properties and effects on a CLT-concretecomposition with standard Portland cement. By using the same model and parameters and onlychanging the cement the moisture is being measured in a 28-days timeframe with laboratory work forshort term vapor transmissions and an additional simulation for long term moisture content. / Kunskapen och användning av träkonstruktioner ökar kraftigt i nutidens byggindustri, trä är ett populärt byggmaterial och en stor anledning av det är på grund av dess klimatneutrala egenskaper. I takt med att klimatmedvetenheten i världen ökar, ökar även användandet av trä i större byggnationer. Byggindustrin står för en stor del av växthusavgaser i Sverige och världen. Många företag jobbar hårt med att utveckla klimatsmarta alternativ för att minska dessa avgaser i byggbranschen. Med tanke på att detta är ett stort fenomen världen över tog projektgruppen ett intresse i ämnet. I betongindustrin finns alternativet att använda betong som är framställd på portlandcement och flygaska, flygaska är en återanvändbar restprodukt från kolförbränning. Vid djupare undersökning har projektgruppen upptäckt att det finns mycket forskning om flygaska i betong men det finns även blandade tankar huruvida det fungerar som byggmaterial, det återkommande problemet med betong med flygaska är dess långsamma uttorkningstid i jämförelse med betong gjord på standardportlandcement. På vilket sätt skiljer uttorkningen, och hur påverkar det anslutande byggnadsdetaljer? Samverkansbjälklag är en byggnadsmetod som utnyttjar träs goda draghållfasthet och betongens tryckhållfasthet. Denna typ av konstruktion finns mycket kunskap om och tidigare studier har undersökt hur KL-trä i samverkanskonstruktioner påverkas av betongens uttorkning. Tidigare studier har kommit fram till att ett tätskikt mellan materialen bör användas men det finns undantag då det inte är nödvändigt. Hur ser det här då ut med en cementtyp som leder till längre uttorkning av betong. Vilka problem kan den längre uttorkningen leda till och är riskerna som kan finnas stora nog att man inte ska använda sig av betong gjord med flygaska? Studien som genomförts bygger på att genomföra en jämförelse mellan standardportlandcement och Portland-flygaskacement. För Portlandflygaska-cement används Bascement och denna jämförs med Byggcement. Vid jämförelse av Bascement och Byggcement i samverkansbjälklag, används en metod som bygger på en tidigare genomförd studie. Genom att sätta upp en fysisk modell av ett samverkansbjälklag med betong gjord på Bascement kan uttorkningsprocessen dokumenteras och fuktpåverkan i KL-träet analyseras. Fuktkvoten i KL-träet mäts av under 28 dagar under experimentet. Utöver det fysiska experimentet genomförs även en simulering som visar hur fuktrörelserna ser ut under en längre period. Resultatet från experimentet och även simuleringen har gett en tydlig uppfattning om hur Bascement kommer påverka KL-träet under en 28 dagarsperiod. Data som framtagits har presenterats i tabeller och grafer för att kunna jämföras med tidigare genomförda experiment. All data visar på att uttorkningen tar längre tid, men att den nödvändigtvis inte utgör en större risk jämfört med Byggcement på grund av den märkbart lägre maximala fuktkvoten i betongen gjord på Bascement. Resultaten visar att ett tätskikt bör användas med hänsyn till de byggnadsfysikaliska egenskaperna hos trä och betong.

Vid byggprojekt har det uppdagats fuktproblem i betongplattor där plastmattor har släppt från underlaget. Ett av problemen som beskyllts i media är förändringen från byggcement till bascement. Bascement är en cementsort som 14 % flygaska blandat med portlandklinker. Anledningen till att cementtillverkarna använder flygaska, som är en restprodukt från pulvereldade kolkraftverk, är att det ger minskade mängder portlandklinker som vid tillverkningen släpper ut stora mängder koldioxid. Cement är bindemedlet i betong och när flygaska används binds mindre mängd i vatten i betongens hydrationsprocess. För att undersöka vilken skillnad i uttorkning det finns i betong med bascement och byggcement gjöts två betongprover med samma betongrecept och VCT, men med respektive bascement och byggcement som bindemedel. Dessa betongprover förvarades i en uppvärmd lokal med låg relativ fuktighet. Fuktmätningarna utfördes enligt rådet för byggkompetens fuktmätningsmanual som är det gällande regelverket. Dessa resultat jämfördes med fuktprognoserna från TorkaS och BI Dry, som är de vanligaste fuktberäkningsprogrammen som används. Samtidigt intervjuades olika aktörer från byggbranschen för att undersöka hur de uppfattade problemet med uttorkning i betong. Fuktmätningarna visade ingen markant skillnad mellan betong med bascement och byggcement. Vid jämförelse med de prognosticerade värdena från fuktberäkningsprogrammen framkom att TorkaS värden var väldigt nära de uppmätta fuktvärdena, medans BI Dry:s värden låg långt under de uppmätta värdena. Vid intervjuerna framkom att byggbranschen har många frågor kring uttorkning i betong. Däremot finns svårigheter att avgöra vad som ligger till grund för problemen. Om det är bytet från byggcement till bascement eller om hanteringen av betongen i ett tidigt skede efter gjutningen som påverkar. Däremot om fuktfrågan tas upp i ett tidigt stadium i byggprocessen går det att bespara både tid och pengar. Byggbranschen behöver utbildas hur uttorkningens process ser ut för att öka förståelsen för problemet. / In construction projects, moisture problems have been discovered in concrete slabs where plastic mats have been released from the substrate. One of the problems reported in the media is the change from Portland cement to fly ash cement. Fly ash cement is a cement with 14% fly ash mixed with portland clinker. The reason that cement manufacturers use fly ash, which is a residual product from powder-fired coal power plants, is that it reduces the amount of portland clinkers that release large amounts of carbon dioxide during production. Cement is the concrete binder and when fly ashes are used, less amount of water is bound in the concrete's hydration process. To investigate the difference in dehydration found in concrete with fly ash cement and Portland cement, two concrete samples were obtained with the same concrete recipe and VCT numbers, but with different cement types. These concrete samples were stored in a heated local with low relative humidity. Moisture measurements were carried out according to the current regulations. These results were compared with the moisture predictions from TorkaS and BI Dry, which are the most commonly used moisture calculation programs. At the same time, various actors from the construction industry were interviewed to investigate how they perceived the problem of dehydration in concrete. The moisture measurements showed no significant difference between concrete with base cement and building cement. When compared with the forecasted values from the moisture calculation programs, it was found that the Dry values were very close to the measured moisture values, while BI Dry's values were well below the measured values. The interviews revealed that the construction industry has many questions about dehydration in concrete. On the other hand, there are difficulties in determining what is the basis for the problems. If there is a change from the portland cement to the fly ash cement, or the handling of the concrete at an early stage after the casting affects. However, if the moisture issue is taken up early in the construction process, it is possible to save both time and money. The construction industry needs to be educated how the process of desiccation works to increase understanding of the problem.

Cementproduktion står idag för totalt 5 % av koldioxidutsläppen globalt, vilket t.ex. är mer än dubbelt så mycket som den globala flygindustrin. Nya cement- och betongrecept, med nya egenskaper, utvecklas med målet att minska klimatbelastningen. I produkten Bascement ersätts delar av klimatbelastande cementklinker med mineraltillsatsen flygaska, en restprodukt från andra industrier. Detta ska alltså leda till en minskad klimatbelastning. Betong med Bascement har dock orsakat förseningar och extra kostnader i produktion på grund av långa torktider som inte stämt överens med simuleringar i TorkaS 3.2, en programvara baserad på betong med Byggcement. TorkaS ska ersättas av programvaran Produktionsplanering Betong (PPB) som kan simulera uttorkning i betong med Bascement. Målet med studien är att undersöka hur fuktsimuleringar i PPB skiljer sig jämfört med genomförda fuktmätningar i fyra betongprover med två olika vattencementtal, vct. Genom att förvara proverna i olika miljö är målet att experimentellt mäta hur omgivningen påverkar uttorkningen. Målet är vidare att visa skillnader mellan fuktsimuleringar med inbyggd klimatdata i PPB och med egna uppmätta klimatdata. Resultaten från de experimentella undersökningarna visar att uttorkningen blev större i betongprover med vct 0,40 än för motsvarande prover med vct 0,55 efter 70 dagar. Prover som hade förvarats i en stabil inomhusmiljö hade torkat mer än prover som hade förvarats i en varierande utomhusmiljö, vilket i denna studie inte stämde överens med simuleringar i PPB. Resultatet i denna studie visar att simuleringar i PPB tenderar att visa något större uttorkning jämfört med genomförda fuktmätningar. Denna överskattning blir större vid simuleringar med en varierande utomhusmiljö än med en stabil inomhusmiljö. Överskattningen blir större vid simuleringar med inbyggd klimatdata i PPB än med egna uppmätta klimatdata. Vid justering av betongens maxtemperatur i PPB till verkligt uppmätt maxtemperatur påverkas fuktsimuleringarna positivt så att de närmar sig de experimentellt erhållna resultaten. Betong med låga vct påverkas mer av en sådan justering än höga vct. Slutsatsen i denna studie är baserad på simuleringar och fuktmätningar i ett fåtal betongprover, vilka kan ha utsatts för störningar. Fler studier behövs för att validera reliabiliteten hos programvaran PPB. Val av härdningsmetod samt maxtemperatur under härdning kan påverka uttorkningen och simuleringar i PPB. Experimenten indikerar att simuleringar med PPB tenderar att avvika om betong med höga vct utsätts för vattentillskott kort efter gjutning. Korrekt maxtemperatur i PPB är viktigt för en mer verklig simulering av uttorkning i betong, särskilt vid låga vct. Simuleringar i PPB tenderar att bli mer korrekta med egna klimatdata än med inbyggd klimatdata. / Cement production currently accounts for a total of 5 % of carbon dioxide emissions globally, which for example is more than twice as much as the global aviation industry. New cement and concrete recipes, with new properties, are being developed with the aim of reducing the climate load. In the Portland fly ash cement, parts of climate-stressing cement clinkers are replaced with the mineral-added fly ash, a residual product from other industries. This should lead to a reduced climate impact. Concrete with Portland fly ash cement, however, has caused delays and extra costs in production due to long drying times that did not match with simulations in the software TorkaS 3.2, which is based on concrete with Portland-limestone cement. TorkaS will be replaced by the software Production Planning Concrete, PPB, which can simulate dehydration in concrete with Portland fly ash cement. The aim of the study is to investigate how moisture simulations in PPB differ from executed moisture measurements in four concrete samples with two different w/c ratio. By storing the samples in different environments, the goal is to experimentally measure how the environment affects the dehydration. The goal is also to show differences between moisture simulations with the built-in climate data in PPB and with the own measured climate data. The results from the experimental studies show that the dehydration became larger in concrete samples with w/c ratio 0.40 than for samples with w/c ratio 0.55 after 70 days. Samples that had been stored in a stable indoor environment had dried more than samples that had been stored in a varying outdoor environment, which in this study did not correspond to simulations in PPB. The result of this study shows that simulations in PPB tend to show slightly greater dehydration than executed moisture measurements. This overestimation is greater in simulations with a varying outdoor environment than with a stable indoor environment. The overestimation is greater in simulations with the built-in climate data in PPB than with the own measured climate data. When adjusting the maximum temperature of the concrete in PPB to the actual measured maximum temperature, the moisture simulations is positively affected so that they approach the experimentally obtained results. Concrete with low w/c ratio is more affected by such an adjustment than concrete with high w/c ratio. The conclusion in this study is based on simulations and moisture measurements in a few concrete samples, which may have been exposed to disturbances. More studies are needed to validate the reliability of the PPB software. Choice of curing method and maximum temperature during curing can affect the drying and simulations in PPB. The experiments indicate that simulations with the PPB software tend to deviate if concrete with a high w/c ratio is exposed to water shortly after casting. Correct maximum temperature in PPB is important for a more real simulation of dehydration in concrete, especially at high w/c ratio. Simulations in PPB tend to be more accurate when using own climate data than using the built-in climate data.

The following thesis is a comparison study which was performed in cooperation with Sika Sverige AB. The project was to examine concrete’s behaviour while being subjected to different accelerators which is used to speed up the hardening process in young concrete. Sika provided the materials and the instructions for the tests that were made. The tests used where almost like the tests being performed at Sika’s laboratories but with some adjustments to the testing equipment. According to the results of the tests a clear difference between the different accelerators were found. The conclusion that the efficiency of the different accelerators were affected on several variables such as cement type, hardening age and hardening temperature were drawn. Because of the corona outbreak (2020) the tests could not be performed in Sikas laboratories. The tests were therefore carried out at a temporary laboratory without any direct supervision and some professional equipment could not be obtained which resulted in replacements with creative solutions. These changes affected the individual test results with high certainty but should not interfere with the conclusions on account that all test samples were subjected to the same circumstances.