I dagens snabbt växande sociala medielandskap står vi inför etiska frågor som ännu inte har diskuterats tillräckligt i takt med den digitala utvecklingen. Sociala medier spelar en betydande roll i att upprätthålla och sprida skönhetsideal på en skala vi aldrig tidigare skådat. Försköning av bilder har länge varit en praxis genom bildredigering och retuschering men fram till nyligen har det varit svårt för allmänheten att få tillgång till dessa verktyg. Det moderna sättet att manipulera utseendet på bilder och videoklipp för att efterlikna rådande skönhetsideal är genom användning av skönhetsfilter. Dessa filter är snabbt och enkelt tillgängliga på de flesta sociala medieplattformar, vilket möjliggör för samtliga sociala medieanvändare att utföra försköningsprocesser på sitt utseende online. Plattformen TikTok har snabbt etablerat sig som en dominant aktör inom sociala medier och erbjuder ett brett utbud av teknologiskt avancerade skönhetsfilter för videoklipp. Skönhetsfilter används flitigt på de korta videoklippen på TikTok, vilket väcker frågor kring hur de påverkar unga kvinnors självbild när de dagligen möts av manipulerade ansikten i sina flöden. Eftersom tidigare forskning har visat att en upprepad exponering för förskönade bilder på sociala medier har en negativ påverkan på användarnas självbild, är det av stor vikt att undersöka detta fenomen i en modern kontext. Därmed är det relevant att studera skönhetsfilter på rörligt material på den aktuella sociala medieplattformen TikTok. Genom en kvantitativ enkätmetod syftar denna studie till att bidra till forskningsfältet genom att undersöka sambandet mellan unga kvinnors attityd till skönhetsfilter på TikTok och filtrens påverkan på deras självbild. Resultaten visade att de flesta kvinnor upplever möjligheten till användning av skönhetsfilter som en dålig funktion i appen, och det framkom att filtren hade en negativ inverkan på deras självbild. Denna påverkan upplevdes extra stor vid exponering för innehåll med skönhetsfilter snarare än den egna skönhetsfilteranvändningen. Däremot hade de kvinnor som använder skönhetsfilter i högre utsträckning en mer positiv inställning till dem än de som inte gör det, trots de negativa effekterna de kan ha på deras självbild. / In today's fast-growing social media landscape, we are faced with ethical questions that have not yet been sufficiently discussed in pace with digital development. Social media has a significant role in maintaining and spreading beauty ideals to an unprecedented level. Beautifying images has long been a practice through image editing and retouching, but until recently it has been difficult for the general public to access these tools. Beauty filters have become the modern way to manipulate the appearance of one's photos and videos to emulate prevailing beauty ideals. These filters are quickly and easily available on most social media platforms, enabling any social media user to perform beautification processes on their appearance online. TikTok has quickly become a dominant social media giant, offering a wide range of technologically advanced beauty filters for videos. Beauty filters are widely used on the short videos on TikTok, which raises questions about how they affect the self-image of young women when they are daily met with manipulated faces in their feeds. Given the findings of previous research indicating that repeated exposure to enhanced images on social media negatively affects users' self image, it is of great importance to investigate this phenomenon within a contemporary context. Thus, there is considerable value in studying beauty filters for video formats on the popular social media platform TikTok. As a contribution to this research field, through a quantitative survey method, this study aims to investigate the correlation between young women's attitudes towards beauty filters on TikTok and the filters' impact on their self-image. The results showed that most women perceive the possibility of using beauty filters as a bad feature of the app, and it became evident that the filters had a negative impact on their self-image. This effect was perceived to be particularly significant when exposed to content with beauty filters, as opposed to their own utilization of such filters. However, the women who use beauty filters to a greater extent have a more positive attitude towards them than those who do not actively use them, despite the negative effects they can have on their self-image.

Communication research has begun to assess the unique relationship between social comparison, social media, and body image (Lewallen & Behm-Morawitz, 2016), yet little research has been done to assess the unique connection between body dissatisfaction, social media filters, and cosmetic surgery (Beos et al., 2021). Studies have found that viewing edited body images on Instagram positively correlates with decreased body satisfaction and behaviors of body objectification (Tiggemann, & Barbato, 2018). This study used a series of scales to measure individuals' media exposure (MTUAS: Rosen et al., 2013) body area satisfaction (BASS; Brown et al., 1990), facial region satisfaction (FRSS; Guthrie et al., 2008), cosmetic surgery normative beliefs (ACSS; Henderson-King & Henderson-King, 2005), and Instagram appearance comparison (IACS; Di Gesto et al., 2020) in conjunction with eye-tracking, and social comparison theory (Festinger, 1954). Measures were used to assess characteristics in visual processing behavior among women at differing levels of IACS, BASS, FRSS, and ACSS, and if media exposure and Instagram comparison tendencies are connected to body area satisfaction and cosmetic surgery normative beliefs. A sample of 120 females 18 years of age and older who use social media completed the scales two weeks before being eye-tracked where they viewed three images of a female's face with and without makeup and one that had been digitally enhanced. Results revealed that media exposure was not connected to cosmetic surgery normative beliefs and that Instagram comparison tendencies were not linked to cosmetic surgery normative beliefs with visual attention, yet a positive trend was observed in that direction. Implications for social comparison theory and recommendations for future research relating to facial beauty filters are discussed.