Befolkningspolitik är av stor vikt för svenska kommuner, hur många och vilka som bor i en kommun spelar stor roll för hur kommunens framtid ska se ut. En stor del av de svenska kommunerna har satt upp befolkningsmål där de siktar på att öka sitt invånarantal. Syftet med denna studie är att undersöka vad som ligger till grund för kommuners befolkningspolitik. Umeå kommun och Sundsvalls kommun, två kommuner med ambitionen att vara regionala tillväxtmotorer, har undersökts och jämförts. Studien bygger på analys av policydokument och intervjuer med tjänstepersoner. Analysen har baserats på tidigare forskning om kommunal tillväxt och befolkningspolitik där konkurrens och attraktivitet lyfts som två nyckelbegrepp. Studiens resultat visar att konkurrens med andra kommuner och regioner är en central grund för hur de undersökta kommunerna bedriver sin befolkningspolitik. Kommunerna konkurrerar om befolkningstillväxt eftersom en ökad befolkning anses eftersträvansvärt. Befolkningen ses också som konkurrensverktyg, en stor och ökande befolkning antas stärka en kommuns attraktivitet. I Umeå kommun används även befolkningsmålet som ett hållbarhetsverktyg för att kunna kontrollera en annars ohållbar tillväxt genom planering. De lokala förutsättningarna, och då framför allt den nuvarande befolkningsutvecklingen, har stor betydelse för hur befolkningspolitiken utformas men det lämnas också stort utrymme för politiska val.