Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka träffsäkerheten i kommunala befolkningsprognoser i Sverige. Frågeställningarna som ställs för att besvara syftet behandlar hur den absoluta genomsnittliga procentuella avvikelsen (MAPE) ser ut mellan prognos och folkbokförd befolkning för totalprognoserna, åldersklasser och bruttokomponenterna vid de tidpunkter som prognoserna siktar mot samt om befolkningsprognoserna har tenderat att över- eller underskatta befolkningsutvecklingen. Uppsatsens metod bygger främst på kvantitativa beräkningar där avvikelse och över- och underskattning tagits fram. Fyra prognosmakare har även intervjuats. Resultatet visar på att träffsäkerheten generellt sett sjunker med prognoshorisonten. I totalprognoserna uppvisas ett MAPE-värde på 0,27 för en ettårig prognoshorisont, 1,67 för en femårig prognoshorisont och 3,3 för en tioårig prognoshorisont. De första prognosåren fanns ingen tendens till antingen över- eller underskattning men med ökad prognoshorisont ökade andelen underskattningar. Åldersklasserna 0-åringar, 1–5-åringar och 19–24-åringarna hade störst avvikelse och tenderade att överskattas med en ökad prognoshorisont medan de äldre åldersklasserna hade den lägsta avvikelsen och inte visade på någon tendens till att vare sig över- eller underskattas. Samtliga inflyttningar och samtligautflyttningar hade störst avvikelse av bruttokomponenterna och ökade i avvikelse med prognoshorisonten. Det visades även att de underskattats. Döda var den lägsta och stabilaste och hölls på en relativ jämn nivå över prognoshorisonten.