Syftet med denna studie var att undersöka hur en grupp socialsekreterare ser på den svenska missbruksvårdens möjligheter och förutsättningar. Detta genom att intervjua några socialsekreterare om arbetet med missbruksvård inom socialtjänsten. Studien utfördes som kvalitativ metod med halvstrukturerad intervjuguide där totalt fyra socialsekreterare deltog. Resultatet analyserades utifrån socialkonstruktionistiskt perspektiv, rollteorier samt human service organization teori. I denna studie framkom att den undersökta gruppen socialsekreterare har en samsyn vad gäller missbruksvård och detta tycktes ta utgångspunkt i de lagar och riktlinjer de har att följa. Vidare framkom att arbetet ofta styrs av organisationens ekonomiska begränsningar. Vad gäller framgångsrika komponenter inom missbruksvård ansåg den undersökta gruppen att detta var svårt att avgöra, men lyfte klientens egen motivation, tillgång till bostad samt sysselsättning som avgörande och särskilt viktigt. Studiens slutsats påvisade att organisationens ekonomiska begränsningar påverkar den enskilde socialsekreteraren i dennes yrkesutövande. / The aim of this study was to investigate how a group of social workers look at the potentials and opportunities of Swedish addiction care. This trough interviews with a few social workers about the work with addiction care in the social service organization. The study was conducted as a qualitative approach with semi-structured interview guide where a total of four social workers participated. The results were analyzed by the social constructionist perspective, role theory and human service organization theory. This study revealed that the group studied has a consensus about addiction care and it seemed like this is based on the laws and guidelines they have to follow. It was also found that the work is often dictated by the organization's financial constraints. For successful components of addiction treatment the group studied thought that this was difficult to determine, but they lifted the client's own motivation, a place to live and employment as critical and especially important. The conclusion from this study demonstrates that the organization's financial constraints affect the individual social worker in his or her profession.

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten förutsätter att de professionella ställer sig positiva till forskningsbaserad kunskap om insatser och användandet av bedömningsinstrument. I vår studie undersöks vilken tilltro socialarbetare på vuxenenheten i en mindre stad har till bedömningsinstrumentet Addiction Severity Index (ASI). Studien är en kvalitativ undersökning och semistrukturerade intervjuer valdes som metod för att besvara syfte och frågeställningarna. Sammanlagt har sex respondenter intervjuats varav fyra handläggare, en projektledare samt enhetschefen på verksamheten. Forskning visar att handläggare upplever olika fördelar och nackdelar i användandet av ASI. Av resultatet framgår att handläggarna använder ASI Grund regelbundet i sitt arbete men att det finns svårigheter med att implementera ASI Uppföljning. Samtliga handläggare upplever att ASI Grund är tidskrävande och har en del invändningar mot vissa av frågorna. Trots detta uttrycker de ändå att användandet av ASI kan bidra till ett rättsäkerhetsperspektiv, ett strukturerat arbetssätt och en bra grund inför behandlingsplaneringen. I studien diskuteras även förbättringsområden inom ASI. / Evidence-based practice in social services presupposes that the professionals are in favor of research-based knowledge on services an the use of assessment instruments. The purpose of this study is to examining the confidence of social workers in an adult unit, in a small town has to assess the instrument Addiction Severity Index (ASI). The study is a qualitative survey ans semi-structured interviews were chosen as a method to answer the purpose and research questions. A total of six respondents were interviewed; four social workers, one project manager and the head of unit in operation. Research shows that social workers experience different advantages and disadvantages in the use of ASI. The results show that social workers use the ASI on a regular basis in their work, but there are difficulties in implementing the ASI follow-up interview. All social workers feel that the ASI base interview is time consuming and has concerns with some of the questions. Nevertheless, they express that the use of the ASI can contribute to a legal security perspective, a structured approach and a good basis for treatment planning. The study also discusses areas for improvement in the ASI.

Cancer is a group of diseases that are characterized by abnormal cell growth and is considered a leading cause of death globally. There are a number of different cancer treatment modalities, one of which is radiation therapy. In radiation therapy treatment planning, it is important to make sure that enough radiation is delivered to the tumor and that healthy organs are spared, while also making sure to account for uncertainties such as misalignment of the patient during treatment. To reduce the workload on clinics, data-driven automated treatment planning can be used to generate treatment plans for new patients based on previously delivered plans. In this thesis, we propose a novel method for robust automated treatment planning where a deep learning model is trained to deform a dose in accordance with a set of potential scenarios that account for the different uncertainties while maintaining certain statistical properties of the input dose. The predicted scenario doses are then used in a robust optimization problem with the goal of finding a treatment plan that is robust to these uncertainties. The results show that the proposed method for deforming doses yields realistic doses of high quality and that the proposed pipeline can potentially generate doses that conform better to the target than the current state of the art but at the cost of dose homogeneity. / Cancer är ett samlingsnamn för sjukdomar som karaktäriseras av onormal celltillväxt och betraktas som en ledande dödsorsak globalt. Det finns olika typer av cancerbehandling, varav en är strålterapi. Inom strålterapiplanering är det viktigt att säkerställa att tillräckligt med strålning ges till tumören, att friska organ skonas, och att osäkerheter som felplacering av patienten under behandlingen räknas med. För att minska arbetsbelastningen på kliniker används data-driven automatisk strålterapiplanering för att generera behandlingsplaner till nya patienter baserat på tidigare levererade behandlingar. I denna uppsats föreslår vi en ny metod för robust automatisk strålterapiplanering där en djupinlärningsmodell tränas till att deformera en dos i enlighet med en mängd potentiella scenarion som motsvarar de olika osäkerheterna medan vissa statistiska egenskaper bibehålls från originaldosen. De predicerade scenariodoserna används sedan i ett robust optimeringsproblem där målet är att hitta en behandlingsplan som är robust mot dessa osäkerheter. Resultaten visar att den föreslagna metoden för dosdeformation ger realistiska doser av hög kvalitet, vilket i sin tur kan leda till robusta doser med högre doskonformitet än tidigare metoder men på bekostnad av doshomogenitet.