Patienter med svårläkta sår utgör idag en stor grupp i samhället och de förväntas att öka. De vårdas till stor del av sjuksköterskor i hemsjukvård och det är en resurskrävande vård både i tid och pengar. Den vårdvetenskapliga förankringen för studien kopplas till vårdandets grundmotiv, vårdrelationen och lidandet. Tidigare forskning finns då det gäller patienters upplevelse av att ha sår, kvantitativa studier om svårläkta sår, vårdrelationen i olika kontext samt sjuksköterskors syn på sin kompetens i relation till sårvård. Forskning saknas dock när det gäller ett sjuksköterskeperspektiv på vården av patienter med svårläkta sår. Detta motiverar till föreliggande studie. I studien tillämpas en fenomenologisk livsvärldsansats. Fenomenet är ”att vårda patienter med svårläkta sår, såsom det erfars av sjuksköterskor i hemsjukvård”.Sju sjuksköterskor inom hemsjukvård intervjuas. Intervjuerna analyseras enligt Dahlberg, Dahlberg och Nyströms (2008) modell där materialet går från helhet till delar och slutligen redovisas till en ny helhet. Resultatet presenteras som essensen: ett berikande och betungande vårdande. Därefter följer sex innebördselement vilka belyser variationer av fenomenet. Den använda metoden samt andra alternativ diskuteras utifrån styrkor och svagheter. Delar av resultatet lyfts upp och jämförs med andra studier och forskning. Likheter och olikheter syns när det gäller essensen, hur lidandet berör, sättet att hantera ett betungande vårdande, vårdrelationen, det karaktäristiska med patientgruppen samt patienters följsamhet till vården. Uppsatsen avslutas med vad som kan ha betydelse för vårdandet samt förslag på vidare forskning. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: D</p>