Detta kanske kan ses som en grundläggande crash course om berg-byggande. När ett bergutrymme ska byggas, vilka moment ingår lämpligen i samma entreprenadkontrakt som berguttaget och/eller samordnas med detta? Studien har varit ett försök att skapa sig en uppfattning om detta. Studien visade att det finns en rad moment, utöver de som är nödvändiga för själva bergdrivningen, som med fördel tas med i samma entreprenadkontrakt som denna. Exempel på detta är väg/fyllning, mätvallar/dammar, markförlagd kanalisation, borrning för infästningsbultar och portaler, och vissa betongarbeten. Skälen är ofta relaterade till uppfyllande av krav, tidsbesparing och logistik. Det är praktiskt att lägga dessa arbeten under samma samordningsansvar, för att de ska kunna utföras i någon mån parallellt, i syfte att komprimera tidplan, bättre utnyttja både personella resurser och utrustning som ändå är på plats, och kunna nyttja luckor i produktionen som kan uppstå under t.ex. beslutsprocesser vid geologisk osäkerhet. Studien gör inga anspråk på att vara heltäckande utan syftar endast till att ge vägledning av generisk karaktär avseende vilka moment som, beroende på t.ex. objektets karaktär, entreprenörens kompetens och resurser, entreprenadform m.m. kan vara lämpliga att inkludera i samma kontrakt som bergdrivningen. Den inledande litteraturstudien gav mycket lite information om just den huvudsakliga frågeställningen, varför intervjuer istället valdes som metod för besvarandet av studiens huvudsakliga frågeställning. / Perhaps this can be seen as a crash course in the basics of rock construction. When a rock space is to be built, which parts of the work are appropriate to include in the same construction contract as the rock excavation, and/or to have under the same coordinating contractor. The study was an attempt to get an idea of this. The study showed that there are a number of elements, in addition to those necessary for the actual rock excavation, which are advantageously included in the same construction contract as this. Examples of this are road/filling, measuring embankments/dams, underground canalisation, drilling for fixing bolts and portals, and possibly some concrete work. The reasons are often related to fulfilment of requirements, time saving and logistics. It is practical to put these works under the same coordination responsibility, so that they to some extent can be carried out in parallel, in order to compress the schedule, make better use of both human resources and equipment while they are on site, and be able to take advantage of gaps in production that may arise during, for example, decision-making processes in the event of geological uncertainty. The study makes no claims to be comprehensive, but aims only to provide guidance of a generic nature regarding which elements, depending on e.g. the nature of the object, the contractor's competence and resources, form of contract, etc. may be appropriate to include in the same contract as the rock excavation. The initial literature study provided very little information on the main question, which is why interviews were chosen as the investigative method. / <p>2023-06-26</p>

Vid en ombyggnation av Henriksdals reningsverk har ett vertikalschakt utformats och anlagts. Under berguttaget tillämpades extensometermätningar för att följa upp deformationer i en bergpelare mot en befintlig tunnel. Mätningar utfördes automatiserat och regelbundet. För uppföljning av deformationer tillämpades tre larmnivåer avgränsade av två larmgränser vid 1.0 mm samt 3.0 mm deformation och var förbundna till olika motåtgärder. Målet med detta arbete harvarit att studera hur tillämpade larmgränser har presterat relativt dokumenterade och prognostiserade deformationer ur ett sannolikhetsbaserat perspektiv. Samt vid behov formulera och föreslå nya larmgränser. En litteraturstudie om modellering av bergmassor samt mekaniska egenskaper hos förekommande bergmassa av gnejs genomfördes. Därefter modellerades objektet för vidare numerisk analys genom FEM i Plaxis 3D. Med grund i uppställd modell kunde in-situ spänningsfältet skattas och modellen optimeras. En känslighetsanalys för bergmassans hållfasthetsparametrar utfördes och de fyra mest känsliga parametrarna: γ, ν, σci, Qbas, applicerades statistiskt i efterföljande studier. Föreslagna och tillämpade larmgränser studerades genom utförande av Monte Carlo-simuleringar. Använda deformationsbaserade larmgränser återfanns inte vara tillfredsställande och nya individuella töjningsbaserade gränsvärden framställdes. De ursprungliga deformationsbaserade larmgränserna resulterade för längre mätankare i utlösta larm och visades vara ouppnåeliga för kortare mätankare. En resulterande sannolikhet för överskridande av föreslagna varningsgränser vid dragtöjning skattades till storleksordningen 10−2 till 10−1 samt för stoppgränserna vid dragtöjning till 10−4. Sannolikheterna för överskridande av föreslagna larmgränser vid trycktöjning var inte möjliga att uppskatta för det studerade fallet. / During a rebuild of Henriksdal wastewater treatment plant, a vertical rock shaft was constructed. During the excavation, extensometers were used for monitoring deformations in a rock pillar against an existing tunnel. Measurements were automatically and regularly performed. Three alarm levels for follow up of the deformations were used and associated with different counter measures. The alarm levels were divided by two alarm limits at 1.0 mm and 3.0 mm deformation. The goal with this work was to study how the applied alarm limits from a probabilistic point of view have performed relative to obtained and forecasted deformations. And, if necessary, propose new alarm limits. A literature study about modeling of rock masses and mechanical properties of the occurring gneiss at site was performed. The object was thereafter modeled for further numerical analyzes using FEM in Plaxis 3D. Based on the performed model, the in-situ stress field could be estimated,and the model was further optimized. A sensitivity analysis of the rock mass strength parameters was conducted and the four most sensitive parameters: γ, ν, σci, Qbas, were applied as probabilistic in the following studies. Proposed and applied alarm limits were studied through Monte Carlo simulation. Applied deformation-based alarm limits were found not to be sufficient and two new strain-based were prescribed. The deformation-based limits were for the longer extensometer anchors resulting in triggered alarms and were only considered to be applicable for anchor lengths between 3.0 to 5.0 m. The probability of exceeding the proposed warning limits for tensile strain was estimated to be of a magnitude 10−2 to 10−1 and for the stop limits to be of a magnitude 10−4. The probabilities of exceeding the proposed alarm limits during compressive strain were not possible to estimate for the studied case.