Denna studie syftar till att jämföra texter som pojkar och flickor skrivit under årskurs 3 utifrån den beskrivande genrestrukturen. Tidigare forskning visar på en skillnad i skolprestationer baserat på elevers könstillhörighet vilket även framgår i både internationella och nationella undersökningar. Området undersöks genom en kvantitativ innehållsanalys av elevtexter som är skrivna inom den beskrivande genren utifrån den analytiska ingången genrestruktur. Studiens material består av texter hämtade från forskningsprojektet Funktion, innehåll och form i samspel - Elevers textskapande i tidiga skolår som bedrevs vid Uppsala universitet mellan åren 2013 och 2017. För att avgränsa studien fokuseras elevernas bemästrande av att inkludera den beskrivande genrestrukturens olika aspekter i texterna. Detta föranledde utformandet av ett unikt analysverktyg som respektive elevtext analyserades utifrån. Studien präglas av ett sociokulturellt perspektiv och har två teoretiska utgångspunkter. Genrepedagogik ämnar stödja elevers språkutveckling och feministisk poststrukturalistisk subjektivitetsteori menar att individen formar sitt kön utifrån sammanhanget vilket därmed kan påverka elevers prestationer och förväntningarna på dem. Resultaten redovisas i diagram som sammantaget behandlar studiens forskningsfrågor och diskuteras sedan i relation till tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter. Studien resulterar i att flickor följer genrestrukturen i högre grad jämfört med pojkar men på individnivå finns undantag som visar att pojkar också kan skriva texter enligt den beskrivande genrestrukturen.