I denna undersökning granskas tre beslutsmallar från Uppsala kommun för att bedöma i vilken grad de efterföljer språklagens direktiv om att språket i myndighetstexter ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Genom att kombinera läsbarhetsanalys med komparativ analys utvärderas besluten i relation till klarspråksprinciper. Resultaten pekar på varierande styrkor och svagheter i beslutsmaterialet. Även om språket över lag är vårdat, konstateras det att det finns svagheter när det gäller enkelhet och begriplighet. Analysen identifierar potentiella förbättringsområden, särskilt gällande ordval och förkortningar som inte förklaras. Även den grafiska utformningen och anpassningen till olika målgrupper framstår som utmanande aspekter i beslutsmaterialet. I diskussionen lyfts svårigheterna med att objektivt bedöma texters svårighetsgrad fram och betonas vikten av att förstå målgruppen för att effektivt tillämpa klarspråksprinciper. Avslutningsvis föreslår studien några åtgärder som kan förbättra klarspråket i beslut, bland annat genom en översyn av befintliga textmallar och granskning av externa parter för att säkerställa en övergripande förståelse. Denna forskning bidrar till förståelsen av klarspråksutmaningar inom offentliga beslut och pekar på behovet av ytterligare forskning för att stärka klarspråksarbetet, bland annat i avseende på samspelet mellan tryckt och digital text.