Uppsatsen bygger på en närläsning av ett antal kröniketexter från svenska dagstidningar, publicerade 2007-2010, vars författare har en dubbel tillhörighet – deras ursprung är annanstädes än den nuvarande uppehållsorten; exempelvis född och uppvuxen i Falköping, numera boende och verksam i Stockholm. Fenomenet som uppsatsen vill bevisa, ”Att vända hem i text”, innebär att man som skribent skriver om ett där och då, och låter detta framstå som en referenspunkt för sitt här och nu. Resor företas i kröniketexten; faktiska, imaginära och minnesresor. Studien söker svar på hur resan, vilken form den än företar, skildras rent stilistisk och narratologiskt, men också om hemvändarmotivet i texterna tyder på ett uttryck av nostalgi. Dessutom undersöks vad dubbel tillhörighet har för betydelse för den journalistiska rollen och den enskilde journalistens sätt att observera verkligheten. Även berättarens auktoritets betydelse för berättelsens autenticitet avhandlas. Undersökningen söker stöd hos Arne Melbergs forskning om reseskildringar, Karin Johannissons sondering av känslan ”nostalgi” och dess betydelse genom tiderna, Staffan Björcks studier i prosaberättarens teknik, samt i Torsten Thuréns studium i gränsöverskridande litterära genrer. Undersökningen är uppdelad i tre kapitel: (1) Resan (2) Platsen (3) Minnesakten. Detta för att underlätta för läsaren. På detta följer en längre diskussion. De krönikörer vars texter finns representerade och utsätts för närläsningar är Hanna Hellquist, Ronnie Sandahl, Marcus Birro, Johan Croneman och Fredrik Strage.