Den svenska gymnasieskolan har sedan 1997 upplevt en betygsinflation, då de genomsnittliga betygen har ökat trots att internationella studier visar på att kunskapsnivån har sjunkit. Tidigare forskning menar att denna betygsinflation inte är jämt fördelad utan skiljer sig mellan olika skoltyper, så som huvudman, skolstorlek och inriktning. Syftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns någon skillnad i betygsinflation mellan kommunala och fristående skolor, små, mellan och stora skolor samt mellan skolor med yrkes-förberedande och högskoleförberedande inriktning. För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning bland lärare i Stockholms stad där betygsinflationen uppskattades genom lärarnas svar på frågor om tre betygshöjande mekanismer. Dessa mekanismer var; belöningssystem kopplat till elevers resultat, påtryckningar från föräldrar samt skolornas marknadsföring. De slutsatser som drogs var att skolor som var kommunala, mellan eller stora samt högskoleförberedande har högre betygsinflation. Att mellan till stora skolor och högskoleförberedande skolor skulle ha högre inflation stämde in med tidigare forskning. Att kommunala skolor skulle ha högre betygsinflation än fristående gick dock emot tidigare studier.