<p>Andelen äldre personer kommer i framtiden att öka och behovet av en god och värdig vård blir en utmaning inom den kommunala äldreomsorgen. I samband med att vård utvärderas relateras det ofta till bevarad eller kränkt värdighet. Begreppet värdighet är ett grundbegrepp inom omvårdnad som är något fundamentalt och självklart hos alla människor. Upplevelsen av bevarad värdighet är beroende av i vilken utsträckning viktiga värden kan uppnås. Media skriver om att kränkningar förekommer i vården av äldre som bor och lever på äldreboende. I vilken mån upplevelsen av värdighet kan återfås efter en kränkning är beroende av om en försoning med situationen kan ske. Avsikten med studien var att utifrån litteratur beskriva innebörden av begreppet bevarad värdighet och vidga förståelsen för den äldre personens erfarenheter av vård och hjälp samt hur livet förändras på äldreboende. I de två delstudierna framkommer nya dimensioner av begreppet bevarad värdighet och när vårdaren är inkännande och lyssnar till den äldres berättelse framträder bevarad värdighet. I beskrivningen av hur äldre personer erfar att vara i behov av vård och hjälp de sista levnadsåren synliggörs att de strävar efter att behålla en inre känsla av stolthet. Vården bör vara planerad och utformad så att den äldre kan komma tillrätta när kroppen och livssituation förändras och de blir i behov av vård och omsorg.</p>

Andelen äldre personer kommer i framtiden att öka och behovet av en god och värdig vård blir en utmaning inom den kommunala äldreomsorgen. I samband med att vård utvärderas relateras det ofta till bevarad eller kränkt värdighet. Begreppet värdighet är ett grundbegrepp inom omvårdnad som är något fundamentalt och självklart hos alla människor. Upplevelsen av bevarad värdighet är beroende av i vilken utsträckning viktiga värden kan uppnås. Media skriver om att kränkningar förekommer i vården av äldre som bor och lever på äldreboende. I vilken mån upplevelsen av värdighet kan återfås efter en kränkning är beroende av om en försoning med situationen kan ske. Avsikten med studien var att utifrån litteratur beskriva innebörden av begreppet bevarad värdighet och vidga förståelsen för den äldre personens erfarenheter av vård och hjälp samt hur livet förändras på äldreboende. I de två delstudierna framkommer nya dimensioner av begreppet bevarad värdighet och när vårdaren är inkännande och lyssnar till den äldres berättelse framträder bevarad värdighet. I beskrivningen av hur äldre personer erfar att vara i behov av vård och hjälp de sista levnadsåren synliggörs att de strävar efter att behålla en inre känsla av stolthet. Vården bör vara planerad och utformad så att den äldre kan komma tillrätta när kroppen och livssituation förändras och de blir i behov av vård och omsorg.

The aim of this study was to map the prevalence of aeolian sand dunes in Västerbotten, northern Sweden to find dunes formed during earlier deglaciation phases, which was then preserved in cold-based conditions during the youngest stadial of the Weichselian glaciation. These preserved dunes were expected to be covered by a layer of till and have a rather faint morphology compared to dunes formed during the Holocene. Consequently, high resolution LIDAR-derived images from the Swedish mapping, cadastral and land registration authority (Lantmäteriet) was used to detect the dunes throughout an area covering most of Västerbotten, above the highest coastline and below the mountain range. The analysis resulted in several new findings of aeolian dunes compared to the findings in the quaternary soil map created by the Geological Survey of Sweden. Despite the fact some of the dunes at the LIDAR-derived image had a strange faint appearance, it was quickly evident during the fieldwork that the aeolian sand was not covered by till on any of the dunes visited. The common view during the last decades has been that cold-based ice will not erode or alter the morphology of the landscape beneath the ice. However, this study suggests that hypothesis may not be entirely correct, and therefore it can be hard to use geomorphological implications to reconstruct past glacial environments. Thus, it can be concluded that even under cold-based conditions, preservation of aeolian sand dunes in Västerbotten is probably not very common.

Heart failure is a term for a group of complex symtoms characterized by reduced heart function. One of these syndromes, referred to as heart failure with preserved ejection fraction (HFpEF), has increased in prevalence compared to other types of heart failures during the recent years. A concern is the difficulty in diagnosing patients with HFpEF, since current tools are considered insufficient. The aim of this thesis was to examine Peak Oxygen Uptake (VO2peak) in relation to Total Heart Volume (THV) among heart failure patients with preserved ejection fraction (HFpEF, EF &gt;40 %) compared to healthy controls. THV was acquired by delineating images acquired using cardiovascular magnetic resonance imaging, while VO2peak was measured in oxygen curves acquired from cardiopulmonary exercise tests. Ratios were calculated by dividing VO2peak with THV. In order to determine if blood hemoglobin concentration (b-Hb) could affect the ratio, ratios were adjusted to b-Hb using an adjusting factor. Mean THV was nearly 250 ml larger in HFpEF patients compared to the controls. Patients’ mean VO2peak was more than 1000 ml lower compared to the controls. Mean VO2peak/THV ratio calculated for the patients were less than half of that calculated for the controls. Adjusting the ratio to b-Hb did not affect the ratios significantly. The study was limited by the size of the test group, but the findings suggest that a VO2peak/THV ratio can be used to separate HFpEF patients from healthy controls. / Hjärtsvikt är ett begrepp för en grupp med komplexa symtom och kännetecknas av försämrad hjärtfunktion. Ett av dessa syndrom, hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion (HFpEF), har ökat i prevalens jämfört med andra varianter av hjärtsvikt under de senaste åren. Ett problem är de svårigheter som finns med att diagnosticera patienter med HFpEF, då nuvarande verktyg inte är tillräckliga. Syftet med detta examensarbete var att undersöka maximalt syreupptag (VO2peak) i förhållande till total hjärtvolym (THV) bland hjärtsviktspatienter med bevarad ejektionsfraktion (HFpEF, EF &gt;40 %) jämfört med friska kontroller. THV erhölls genom att utlinjera bilder tagna med hjälp av magnetisk resonanstomografi, medan VO2peak mättes i syrevolymkurvor som registrerats under ergospirometri-undersökningar. Index beräknades genom att dividera VO2peak med THV. För att undersöka huruvida halten hemoglobin i blodet (b-Hb) kunde påverka index justerades index mot b-Hb med hjälp av en justeringsfaktor. Medel-THV var nästan 250 ml större hos HFpEF-patienter jämfört med kontroller. Medel-VO2peak var mer än 1000 ml lägre hos patienterna jämfört med kontroller. Medel VO2peak/THV-index som beräknats för patienter var mindre än hälften så högt som index beräknat för kontroller. Att justera index mot b-Hb påverkade inte index signifikant. Studien begränsades av mängden deltagare, men fynden indikerar att VO2peak/THV-index kan användas för att skilja HFpEF-patienter från friska kontroller.