Hur elever lär och vilka de bästa förutsättningarna för lärande skulle kunna vara är frågor som alltid funnits med i skolans värld. I denna uppsats är begreppet som "lärstilar" centralt, men det betyder inte att begreppet i sig skall uppfattas som helt nytt. Det har bedrivits forskning kring detta ämne i cirka 35 år. Följande studie har behandlat lärstilar i tre olika ämnen så som svenska, matematik och bild. Syftet med studien är att få fördjupad förståelse för hur lärare reflekterar kring inlärningsstilar i relation till undervisning och klassrum och hur deras tillämpningar i några skolämnen ser ut. Studien skildrar betydelsen för elevernas inlärningsstilar i samband med undervisning och klassrumsmiljön. Uppsatsen grundar sig i två metoder, en kvalitativ och en kvantitativ metod där enkät har används för att samla in empirin. Tre intervjuer med lärare i år fyra och fem och enkätundersökning med 42 elever har utgjort underlag för den empiriska datainsamlingen. Resultatet visar att alla tre lärare har grundläggande teorier om hur lärstilar skall användas i relation till undervisning och klassrumsmiljön. Men det skiljer sig dock mellan lärarna i vilken grad dessa syns i deras utsagor. Resultat visar också att "lärstil" som begrepp uppfattas på väsentligt skilda sätt av de olika lärarna. Varken lärare eller elever gjorde någon skillnad på undervisningens planering i de olika ämnena bild, matematik och svenska. / How students learn and what the best conditions for learning could be issues that always existed in the school world. This essay is the concept is that "learning style" headquarters, but that does not mean the concept itself is perceived as completely new. It has conducted research on this topic for about 35 years. The study has dealt with learning styles in three different subjects, such as Swedish, mathematics and image. The purpose of this study is to obtain a deeper understanding of how teachers reflect on learning styles in relation to education and classrooms and how their applications in some school subjects are. The study portrays the importance of students' learning styles in the context of teaching and classroom environment. The essay is based on two methods, a qualitative and a quantitative method of survey has been used to collect empirical. Three interviews with teachers in years four and five and a survey of 42 students have formed the basis for the empirical data collection. The result shows that all three teachers, the basic theories of how learning styles should be used in relation to teaching and classrooms. But it is different, however, between the teachers in the degree to which these can be seen in their statements. Results also show that "learning style" as a concept is perceived in significantly different ways by different teachers. Neither the teacher nor the students made any difference in teaching planning in the different subject’s image, mathematics and swedish.

<p>Hur elever lär och vilka de bästa förutsättningarna för lärande skulle kunna vara är frågor som alltid funnits med i skolans värld. I denna uppsats är begreppet som "lärstilar" centralt, men det betyder inte att begreppet i sig skall uppfattas som helt nytt. Det har bedrivits forskning kring detta ämne i cirka 35 år. Följande studie har behandlat lärstilar i tre olika ämnen så som svenska, matematik och bild. Syftet med studien är att få fördjupad förståelse för hur lärare reflekterar kring inlärningsstilar i relation till undervisning och klassrum och hur deras tillämpningar i några skolämnen ser ut. Studien skildrar betydelsen för elevernas inlärningsstilar i samband med undervisning och klassrumsmiljön. Uppsatsen grundar sig i två metoder, en kvalitativ och en kvantitativ metod där enkät har används för att samla in empirin. Tre intervjuer med lärare i år fyra och fem och enkätundersökning med 42 elever har utgjort underlag för den empiriska datainsamlingen. Resultatet visar att alla tre lärare har grundläggande teorier om hur lärstilar skall användas i relation till undervisning och klassrumsmiljön. Men det skiljer sig dock mellan lärarna i vilken grad dessa syns i deras utsagor. Resultat visar också att "lärstil" som begrepp uppfattas på väsentligt skilda sätt av de olika lärarna. Varken lärare eller elever gjorde någon skillnad på undervisningens planering i de olika ämnena bild, matematik och svenska.</p> / <p>How students learn and what the best conditions for learning could be issues that always existed in the school world. This essay is the concept is that "learning style" headquarters, but that does not mean the concept itself is perceived as completely new. It has conducted research on this topic for about 35 years. The study has dealt with learning styles in three different subjects, such as Swedish, mathematics and image. The purpose of this study is to obtain a deeper understanding of how teachers reflect on learning styles in relation to education and classrooms and how their applications in some school subjects are. The study portrays the importance of students' learning styles in the context of teaching and classroom environment. The essay is based on two methods, a qualitative and a quantitative method of survey has been used to collect empirical. Three interviews with teachers in years four and five and a survey of 42 students have formed the basis for the empirical data collection. The result shows that all three teachers, the basic theories of how learning styles should be used in relation to teaching and classrooms. But it is different, however, between the teachers in the degree to which these can be seen in their statements. Results also show that "learning style" as a concept is perceived in significantly different ways by different teachers. Neither the teacher nor the students made any difference in teaching planning in the different subject’s image, mathematics and swedish.</p>