In this study we have examined the image of Sweden and its perceptions of reality in relation to newly arrived immigrants. In order to do so, we used a book named “Om Sverige” and information from the projects “Va Med!” and “Va Med-UNG!”. The material is used in the societal orientation for newly arrived immigrants in order to help them establish themselves in Swedish society. With the help of intersectionality, categorisation and stereotyping we have performed a discursive analysis studying a selected few topics: children, gender, ethnicity, and traditions and norms. Questions that were to be answered in this essay were what image and realities the books want to mediate, if there are any risks of categorisation and stereotyping in the books, and how the book can be understood through an intersectional point of view.   The results of our study were that, although it described the injustices still present in Swedish society, the material mainly mediated an image and reality of Sweden as equal and progressive in many areas. In our final discussion, we suggest further research concerning the immigrants’ perceptions of descriptions in the material used in the societal orientation.

<p>Vårt syfte med föreliggande uppsats är att beskriva och förklara hur den svenska staten bygger</p><p>upp och utvecklar bilden av Sverige mot omvärlden. Vi har frågat oss hur det kommer sig att Sverige har ett av världens starkaste varumärken när landet inte på något sätt är världens rikaste</p><p>land, största exportör, största mottagare av utländska investeringar eller främsta turistmål.</p><p>Metodmässigt bygger vårt arbete på en fallstudie där vi intervjuat representanter för fyra myndigheter som arbetar med marknadsföring av Sverige mot utlandet tillsammans i Nämnden för Sverigebilden i utlandet; Svenska Institutet, Invest in Sweden Agency, Visit Sweden och Exportrådet. Vi har arbetat hermeneutiskt där vi försökt att förstå våra fallföretag och deras agerande.</p><p>Vår slutsats är att ekonomiskt sett är Sverige inte det mest framgångsrika landet men när det kommer till att marknadsföra bilden av Sverige så finns det en stark och planerad strategi som</p><p>bygger på samverkan mellan de olika aktörerna i Nämnden för Sverigebilden i utlandet. Det samarbete som vi kartlagt i denna uppsats anser vi till viss del förklarar den starka bilden av</p><p>Sverige. Den största delen av förklaringen, menar vi, är emellertid den goda bild som redan finns av Sverige i utlandet och som växt fram under tidens gång, tack vare ett antal särskiljande</p><p>positiva faktorer som behandlas i uppsatsen. Den övervägande positiva varumärkesbilden gör att även allvarliga problem som det svenska samhället utsätts för tycks i omvärldens ögon tolkas mer</p><p>som undantag som bekräftar regeln.</p>

Vårt syfte med föreliggande uppsats är att beskriva och förklara hur den svenska staten bygger upp och utvecklar bilden av Sverige mot omvärlden. Vi har frågat oss hur det kommer sig att Sverige har ett av världens starkaste varumärken när landet inte på något sätt är världens rikaste land, största exportör, största mottagare av utländska investeringar eller främsta turistmål. Metodmässigt bygger vårt arbete på en fallstudie där vi intervjuat representanter för fyra myndigheter som arbetar med marknadsföring av Sverige mot utlandet tillsammans i Nämnden för Sverigebilden i utlandet; Svenska Institutet, Invest in Sweden Agency, Visit Sweden och Exportrådet. Vi har arbetat hermeneutiskt där vi försökt att förstå våra fallföretag och deras agerande. Vår slutsats är att ekonomiskt sett är Sverige inte det mest framgångsrika landet men när det kommer till att marknadsföra bilden av Sverige så finns det en stark och planerad strategi som bygger på samverkan mellan de olika aktörerna i Nämnden för Sverigebilden i utlandet. Det samarbete som vi kartlagt i denna uppsats anser vi till viss del förklarar den starka bilden av Sverige. Den största delen av förklaringen, menar vi, är emellertid den goda bild som redan finns av Sverige i utlandet och som växt fram under tidens gång, tack vare ett antal särskiljande positiva faktorer som behandlas i uppsatsen. Den övervägande positiva varumärkesbilden gör att även allvarliga problem som det svenska samhället utsätts för tycks i omvärldens ögon tolkas mer som undantag som bekräftar regeln.

I denna uppsats har bilden av Sverige utanför Stockholm undersökts i tidningarna; Dagens Nyheter, Expressen, Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Frågeställningarna utgår från nyheters geografiska spridning, ämne, ursprung och källor. Ett fokus ligger även på nyheternas producent i allmänhet och Nyhetsbyrån TT i synnerhet. Undersökningen baseras på metoden kvantitativ innehållsanalys av samtliga tidningar under första halvåret av 2017, totalt 643 artiklar. Det teoretiska ramverk som används är nyhetsvärdering samt kommersialisering. De undersökta tidningarna visar sig vara beroende av andra medier. En femtedel av nyheter om Sverige utanför Stockholm har sitt ursprung i regionala tidningar. Även public service lokal, pressmeddelanden och Nyhetsbyrån TT spelar en stor roll i rapporteringen av Sverige. De ämnen som dominerar de fyra tidningarnas riksbevakning är brott, olyckor och sport. Politik som ämne har en övergripande låg bevakning. En slutsats är att bilden av Sverige som en brottsplats eller sportarena kan ge konsekvenser för politiken i Sverige då de fyra undersökta tidningarna har en stor roll i det politiska agendasättandet.