Spelling suggestions: "subject:"biologia"" "subject:"biologic""
101 |
Bentiska evertebraters förekomst i källor på ÖlandHilmersson, Lina January 2009 (has links)
Abstract The benthic macroinvertebrate fauna of 22 natural springs on Öland was sampled, by using a time-standarized kick/sweep sampling technique, in the end of September and early October. The aim was to determine the number of species and their abundances in the macroinvertebrate communities in springs and how/why these may change between different springs. Likewise there was a purpose to investigate possible differences between springs considering the proportions of the number of species and the abundances of the five functional feeding groups; shredders, collectors, filter-feeders, scrapers and predators. There was also an aim to investigate if the distances betweeen springs had any influence on similarity between the communities of benthic macroinvertebrates of the springs. Analysis from the springs collected material showed several interesting patterns in the number of species and their abundances when compared between springs devided into groups depending on their environmental factors such as depth and pH. Equally interesting patterns where found in the proportions of the number of species and their abundances of the functional feeding groups between different groups of springs with different environmental features such as size, depth and type of surrounding area. Results also showed that springs separated by shorter distances had a higher likeness between their communities of benthic macroinvertebrates then springs separated by greater distances.
|
102 |
Skaftslamkrypa (Elatine hexandra) i Bolmen, utbredning, tillväxt, reproduktion och styrande faktorerEdlund, Anna January 2008 (has links)
The plants in the genus Elatine are characteristic for oligo and mesotrophic lakes. This study focuses on Elatine hexandra one of the four species in Sweden. It is stated as vulnerable by the National Environment Agency and a conservation plan with guidelines to preserve the plant in Sweden is under preparation. There have been a few previous studies investigating this plant in other countries but this is the first one for Sweden. The aim of this study was to investigate the distribution, growth and reproduction of E. hexandra in the lake Bolmen, and to investigate what the factors that could influence them. Factors that where included in this study were water depth, wave exposure, amount of epiphytes and sediment characteristics. An analysis of emerging seedlings from soil seed banks revealed a maximum density of 2200 seeds /m2 to 10 cm depth. A linear regression showed that the size of the seed bank was negatively related to wave exposure (F1,3= 36,71 P=0,009, R2=0,96). In August, the depth distribution of the plants was described in 5 transects at 7 sites. All plants were found to grow submerged, the depth of the plants ranged between 3-74 cm. The mean depth of the plants was significantly more shallow then expected from an random distribution in 2 of the 7 sites (F6,55= 10,47, P<0,05, ANOVA, Tukey, P<0,05). Further the mean depth differed between the localities and it was positively related to the water content of the surface sediment in shallow water (0-15 cm, linear regression, F1, 5=14, 43, P=0, 02, R2 = 0, 88), but not with water content of the surface sediment in deep water (15-30 cm). Mean plant depth was not correlated with wave exposure or epiphytic biomass suggesting that local sediment factors were more important in this lake. Furthermore, a comparison with 7 randomly located sites without Elatine showed the water content of the surface sediment was higher in sites without Elatine. This supports the supposition that soft sediments are poor growth habitats for this species. In October, when the water level had dropped to its annual minimum, plant size and seed production were examined in emerged and submersed plants at 5 sites. Plant length was smaller in emerged (25.1±7.6mm, mean±95%conf.int) than in submerged positions (40.3±8.3mm, F1, 40=14.9, P<0, 05, ANOVA). Similarly, the number of root per node was smaller in emerged (2.2±0.2) than in submerged positions (2.8±0.2, F1, 40=14.9, P<0, 05, ANOVA). No consistent difference was found with respect to seed production per plant, 34.4±22.5 and 61.4±24.2 seeds per plant in emerged and submerged positions, respectively (Depth: F1,40=1.8, P>0.05, ANOVA). In this case, the effect of depth was dependent on site (Depth X Site: F4, 40= 2.7, P<0, 05, ANOVA). Annual and interannual variations in water regime in relation to distribution and size of the seed bank are proposed to be of key importance for conservation of E. hexandra. Further studies on the ability to germinate above water in Sweden may shed light on the finding that no plant occurred above water level in the present study. An investigation of the seed banks in former habitats is proposed to answer if the species have abandoned the habitat or if the habitat no longer is suitable while there are still seeds resting in the seed bank.
|
103 |
Biodiversitet av evertebrater på vegetativa tak / Invertebrate biodiversity on green roofsSandberg, Helene January 2010 (has links)
In a city sometimes conflicts arise between either to save the species-rich vacant lots where many species thrive, or to build new buildings. Green roofs can then serve as a refuge for plants and animals that have had their natural habitat destroyed or diminished. Today we know too little about green roofs contribution to the biodiversity in the cities. We also know very little about how various types of vegetation on roof can increase biodiversity and its ability to attract different species.The aim with this study was to examine how different types of vegetation on the roofs affect the biodiversity of the invertebrate and how species-composition and number of individuals differ between the roof- and groundlevel.This study has been carried out on Augustenborg Botanical Roof Gardens in Malmo, and in an area about 1.5 kilometers away from Augustenborg. Three different types of vegetation on the roof and ground floor were selected: sedum- ruderal and grass. The sedum roof consists of a thin layer of soil where sedum species and mosses grow. Grass roof consists of a thicker layer of soil with different grasses and meadow plants. The ruderal roof consists of a thin layer of soil with plenty of rocks and gravel on top and the vegetation is varied and scarce.Grass roof had the highest biodiversity and was also the roof with the highest number of species and individuals. The thick soil on this roof serves as protection against sun and heat, and allows species to lay eggs and to find food. The grassvegetation on the ground also contained the greatest number of species and individuals and had the highest biodiversity. This is explained by its thick soil substrate and that the area is covered with a large variety of both high-and low-growing plant species which provide shelter, shade and nectar for both mobile and non-mobile invertebrates.The sedum roof has the lowest biodiversity and the highest eveness in abundance among species. The combination of plantdiversity and thin soil layer allows just a small number of species to thrive on the roof. The invertebrates consists of mainly mobile species. Many of the species found depends on nectar and pollen as a foodsource, which is abundant on the roof from early summer and autumn when the sedum species are in bloom.The ruderal roof is slightly different from the other roofs, the landscape is dry and scarce which makes it difficult for many species to survive. Ruderal roof have the least number of species and lowest biodiversity. The results / I en stad uppstår det ibland konflikter mellan att antingen spara artrika ödetomter, där många arter trivs, eller att bygga nya byggnader. Vegetativa tak kan då fungera som refuger för växter och djur som fått sitt naturliga habitat förstört eller förminskats. Idag vet man dock alltför lite om vegetativa taks påverkan på bevarandet och ökandet av biodiversiteten i städer. Man vet också väldigt lite om hur olika vegetationstyper på tak kan öka biodiversiteten på dessa tak, samt takens förmåga att attrahera olika arter.Syftet med denna studie har varit att undersöka hur olika vegetationstyper på tak påverkar den biologiska mångfalden av evertebrater och hur artsammansättningen och individantalet skiljer sig mellan de olika taken samt markplan.Denna studie har genomförts på Augustenborg Botaniska Takträdgård i Malmö samt på en ödetomt ca 1,5km därifrån. Tre olika vegetationstyper på tak- och markplan har inventerats; sedum, ruderat och gräs. Sedumtaket består av ett tunt jordlager där sedumarter (fetbladsväxter) och mossor växer. Grästaket består av ett tjockare jordlager med olika gräs- och ängsväxter. Ruderattaket består av ett tunt jordlager med mycket sten och grus ovanpå, med växtlighet som är varierad och knapp.Grästaket hade högst biodiversitet av taken och var också det tak med flest arter och individer. Det tjocka jordsubstratet fungerar som ett skydd mot sol och värme samt gör det möjligt för vissa arter att lägga ägg och för näringssök. Flest arter och individer inventerades på gräsvegetationen på markplan och var det habitat på markplan med högst biodiversitet. Det tjocka jordsubstrat samt att området är täckt av en stor variation av både hög- och lågvuxna växtarter ger skydd, skugga och föda i form av pollen och nektar åt både mobila och icke mobila evertebrater.Sedumtaket var det tak med lägst biodiversitet och högst jämvikt. Sedumtakets kombination av ensidigt växtdiversitet och tunt jordsubstrat gör att mindre antal arter trivs på taket. De evertebrater som hittades bestod mestadels av mobila arter. Många av dessa arter är beroende av nektar och pollen som födointag, vilket det finns gott om på sedumtaket från försommaren och början av hösten när sedumarterna blommar.Ruderattaket skiljer sig något från de andra taken och områdena på markplan, landskapet är torrt och knappt vilket gör det svårt för många arter att överleva. Av de vegetativa taken har detta tak minst jämvikt och lägst biodiversitet, det var även det tak med minst antal arter.Resultaten av denna studie visar på att den takvegetation som hyser flest arter och individer samt har högst biodiversitet, är grästaket. Dock har andra arter hittats på sedum- och ruderattaken än på grästaket. De olika vegetativa taken kompletterar varandra alltså ur en biodiversitetssynvikel, eftersom de innehar en stor variation i artsammansättningen.En kombination av alla tre tak är därför den bästa lösningen för att få en så blandad biodiversitet som möjligt.
|
104 |
Biodiversitet av evertebrater på vegetativa tak / Invertebrate biodiversity on green roofsSandberg, Helene January 2010 (has links)
<p>In a city sometimes conflicts arise between either to save the species-rich vacant lots where many species thrive, or to build new buildings. Green roofs can then serve as a refuge for plants and animals that have had their natural habitat destroyed or diminished. Today we know too little about green roofs contribution to the biodiversity in the cities. We also know very little about how various types of vegetation on roof can increase biodiversity and its ability to attract different species.The aim with this study was to examine how different types of vegetation on the roofs affect the biodiversity of the invertebrate and how species-composition and number of individuals differ between the roof- and groundlevel.This study has been carried out on Augustenborg Botanical Roof Gardens in Malmo, and in an area about 1.5 kilometers away from Augustenborg. Three different types of vegetation on the roof and ground floor were selected: sedum- ruderal and grass. The sedum roof consists of a thin layer of soil where sedum species and mosses grow. Grass roof consists of a thicker layer of soil with different grasses and meadow plants. The ruderal roof consists of a thin layer of soil with plenty of rocks and gravel on top and the vegetation is varied and scarce.Grass roof had the highest biodiversity and was also the roof with the highest number of species and individuals. The thick soil on this roof serves as protection against sun and heat, and allows species to lay eggs and to find food. The grassvegetation on the ground also contained the greatest number of species and individuals and had the highest biodiversity. This is explained by its thick soil substrate and that the area is covered with a large variety of both high-and low-growing plant species which provide shelter, shade and nectar for both mobile and non-mobile invertebrates.The sedum roof has the lowest biodiversity and the highest eveness in abundance among species. The combination of plantdiversity and thin soil layer allows just a small number of species to thrive on the roof. The invertebrates consists of mainly mobile species. Many of the species found depends on nectar and pollen as a foodsource, which is abundant on the roof from early summer and autumn when the sedum species are in bloom.The ruderal roof is slightly different from the other roofs, the landscape is dry and scarce which makes it difficult for many species to survive. Ruderal roof have the least number of species and lowest biodiversity. The results</p> / <p>I en stad uppstår det ibland konflikter mellan att antingen spara artrika ödetomter, där många arter trivs, eller att bygga nya byggnader. Vegetativa tak kan då fungera som refuger för växter och djur som fått sitt naturliga habitat förstört eller förminskats. Idag vet man dock alltför lite om vegetativa taks påverkan på bevarandet och ökandet av biodiversiteten i städer. Man vet också väldigt lite om hur olika vegetationstyper på tak kan öka biodiversiteten på dessa tak, samt takens förmåga att attrahera olika arter.Syftet med denna studie har varit att undersöka hur olika vegetationstyper på tak påverkar den biologiska mångfalden av evertebrater och hur artsammansättningen och individantalet skiljer sig mellan de olika taken samt markplan.Denna studie har genomförts på Augustenborg Botaniska Takträdgård i Malmö samt på en ödetomt ca 1,5km därifrån. Tre olika vegetationstyper på tak- och markplan har inventerats; sedum, ruderat och gräs. Sedumtaket består av ett tunt jordlager där sedumarter (fetbladsväxter) och mossor växer. Grästaket består av ett tjockare jordlager med olika gräs- och ängsväxter. Ruderattaket består av ett tunt jordlager med mycket sten och grus ovanpå, med växtlighet som är varierad och knapp.Grästaket hade högst biodiversitet av taken och var också det tak med flest arter och individer. Det tjocka jordsubstratet fungerar som ett skydd mot sol och värme samt gör det möjligt för vissa arter att lägga ägg och för näringssök. Flest arter och individer inventerades på gräsvegetationen på markplan och var det habitat på markplan med högst biodiversitet. Det tjocka jordsubstrat samt att området är täckt av en stor variation av både hög- och lågvuxna växtarter ger skydd, skugga och föda i form av pollen och nektar åt både mobila och icke mobila evertebrater.Sedumtaket var det tak med lägst biodiversitet och högst jämvikt. Sedumtakets kombination av ensidigt växtdiversitet och tunt jordsubstrat gör att mindre antal arter trivs på taket. De evertebrater som hittades bestod mestadels av mobila arter. Många av dessa arter är beroende av nektar och pollen som födointag, vilket det finns gott om på sedumtaket från försommaren och början av hösten när sedumarterna blommar.Ruderattaket skiljer sig något från de andra taken och områdena på markplan, landskapet är torrt och knappt vilket gör det svårt för många arter att överleva. Av de vegetativa taken har detta tak minst jämvikt och lägst biodiversitet, det var även det tak med minst antal arter.Resultaten av denna studie visar på att den takvegetation som hyser flest arter och individer samt har högst biodiversitet, är grästaket. Dock har andra arter hittats på sedum- och ruderattaken än på grästaket. De olika vegetativa taken kompletterar varandra alltså ur en biodiversitetssynvikel, eftersom de innehar en stor variation i artsammansättningen.En kombination av alla tre tak är därför den bästa lösningen för att få en så blandad biodiversitet som möjligt.</p>
|
105 |
Mångfotingar i stäppartade torrängar, Västergötland / Myriapoda in dry steppe-meadows, VästergötlandHellner, Qarin January 2010 (has links)
No description available.
|
106 |
Vattnets funktion och utformning i en modern trädgårdHedbom, Jenny January 2008 (has links)
No description available.
|
107 |
Attraction of Wasp and Bumblebee LuresCarlsson, Elisabeth January 2011 (has links)
The introduced common wasp, Vespula vulgaris, is causing problems around the world, particularly on New Zealand. The wasps have big effects on the native animal life and the community structure. One research group on New Zealand has tried out a lure that attracts Vespula spp. In this study, this lure was tested to see if the wasps in Sweden are attracted to the same chemical signals as the wasps on New Zealand. In a subproject, a bumblebee (Bombus terrestris) lure was also tested. Delta traps with different lures were placed in two different habitats near Kalmar. During ten weeks, only five wasps and no bumblebees were trapped. At this stage it was decided to investigate which insects that had been caught and the results were focused on the butterflies (Lepidoptera) caught. Over all, more butterflies were caught on Öland than in Kalmar both in traps containing the wasp and bumblebee lures. When comparing wasp and bumblebee lures, the highest number of butterflies was caught in traps containing the bumblebee lure. The reasons for the low catches of wasp and bumblebee are discussed. The catches of butterflies are also discussed.
|
108 |
De gamla järnvägsparkerna : tankar och idéer om utformningen av parkernaLarsson, Anna January 2011 (has links)
Nu för tiden finns nästan inga av de gamla järnvägsparkerna kvar. De ansågs vara för kostsamma och att de inte längre hade någon funktion att fylla. Skulle man kunna använda sig av designen och tankarna bakom när man anlägger nya järnvägsparker? Jag vill i detta arbete därför lyfta fram dessa parker. Jag har genom litteraturstudier och studiebesök på järnvägsmuséet i Gävle tittat närmare på hur parkerna var designade gällande utformning och växtval. Jag undersöker även vilka hälsomässiga tankar man hade med järnvägsparkerna gällande välbefinnande och samvaro. Utifrån detta gör jag en jämförelse med Patrik Grahns åtta parkkaraktärer för att ta reda på om man kan använda sig av de gamla idéerna när man anlägger nya järnvägsparker. Patrik Grahns åtta parkkaraktärer ses här som ett facit på vad människor av idag, mår bra av i gröna miljöer. I det här fallet, järnvägsparker. De många växterna som fanns i de gamla järnvägsparkerna skulle man väl kunna använda i de nya järnvägsparkerna av i dag . Växterna är välbeprövade och lämpade för att växa i dessa parker.
|
109 |
The importance of vegetation type, habitat patch size and isolation for the occurrence of scarce heath butterfly, Coenonympha hero, in the Värmland countyKaikkonen, Johanna January 2010 (has links)
As agricultural activities in Sweden have ceased nowadays, more and more meadows are being overgrown and planted with forest. Since natural and managed grasslands are very important to a large part of the European butterfly fauna, it is a big threat to these species when meadowlands are being planted and overgrown as it gives them less space and is fragmenting their habitats. The scarce heath butterfly, Coenonympha hero, is one of the butterfly species that is being threatened by this, and has decreased its numbers during the past years. It is protected in Sweden, where it occurs primarily in the Värmland and Dalarna regions. The purpose of this essay is to try to explain how area size, isolation and vegetation will influence populations of scarce heath butterflies in chosen patches in the Värmland province. 55 patches where the butterfly had been observed between the years 2004-2009 were included in this study. The patches were divided into four different categories depending on the vegetation, and the size of each patch along with the distance to the three closest patches was measured. The data was used for statistical analyses in Excel and SAS 9.2. Regression statistics show that there is a significant correlation between the maximum number of butterflies and the size of the patches, and between the closest patch/three closest patches set against the maximum number of butterflies. The type of vegetation seemed to have no specific importance for the butterfly populations according to this study.
|
110 |
Hur kan Stockholm bli grönare?Littecke, Sara January 2010 (has links)
Allt fler flyttar in i städer och 2050 tros över 90 % av Sveriges befolkning vara bosatta i städer. Samtidigt minskar grönområden runt om i städerna. Forskning visar på olika problem som uppstår i städer och dess miljö men också på hur växter och deras naturliga egenskaper kan vara till nytta. Syftet med detta arbete är att visa olika alternativ på hur man kan använda sig av befintliga outnyttjade områden i Stockholm och grönska dem. En litteraturstudie och exkursioner har resulterat i tolv olika gestaltningar av platser tagna ur sex olika grupper som presenteras som resultat. De ytor som gestaltas är murar och bergsväggar, tak, pelare och broar, fasader, outnyttjade ytor och både och. Att grönska städer är en trend som sprider sig och där Sverige verkar ha hamnat lite efter. Jag upplevde inte att det råder någon brist på alternativa ytor att odla på i Stockholm.
|
Page generated in 0.0505 seconds