<p>This report is a result of a first survey of Halland’s gravel pits as an assignment from the County Administrative Board of Halland. The focus has been on Apalus bimaculatus, since the Swedish Environmental Protection Agency are creating a restoration program as it is red listed as Near Threatened. The purpose was also to get an overview of the pits since the County Administrative Board wants to continue this project. Apalus bimaculatus is easy to overlook since it is a short-lived beetle and it lives early in the spring. The species parasitize on Colletes cunicularius which are dependent on fine-grained, exposed sand in sunlit areas with Salix nearby. Gravel is a limited resource that today is replaced with crushed rock, this is a big problem for the beetles since the gravel pits are their primary habitat. The sand pits have a continuous disturbance which results in mixed sand and removed vegetation. This early succession state benefits species that are sensitive to competition. The after-treatment of the pits disfavors Apalus bimaculatus when plantation of trees occurs and the exposed sand disappears. It is suitable to save sun exposed slopes and to prevent overgrowing of vegetation. The survey was between 5th of March to the 19th of April and in total 96 active and disused pits was visited. The species was found in only two localities but 14 were considered as suitable environments since they contained exposed sand and Salix.</p>

<p>Mina frågeställningar inför detta arbete var; Hur planeras en helt ny trädgård utifrån ett hälsoperspektiv? Hur kan detta tillsammans med önskemål från tomtägaren/ägarna och tomtens förutsättningar knytas ihop till en formgivning?</p><p>De personer och den plats som jag utgått från under arbetet är; en familj bestående av två vuxna och tre barn samt deras nya tomt. I arbetet har jag använt mig av miljöpsykologiska forskningsresultat rörande hur olika miljöer påverkar vår hälsa. Denna kunskap har matchats mot de hälsobehov familjen uppgett under en intervju, där hälsobetonade frågor har ställts. Detta har sedan knutits ihop med tomtens förutsättningar och familjens önskemål om design, funktion samt innehåll i gestaltningsprocessen. Denna process har lett till följande slutprodukter; en illustrationsplan, perspektivskisser, en planteringsritning med växtförteckning och detaljplaner.</p><p>Med avseende på familjen hälsa innehåller gestaltningsförslaget följande;</p><p>- platser för både aktiviteter och samvaro, men även för lugn och ro</p><p>- flera miljökaraktärer som stödjer familjemedlemmarna i olika psykiska tillstånd</p><p>- växter som bidrar till att förhöja de olika platsernas karaktärer</p><p>- växter i syfte att bidra till att använda den spontana uppmärksamheten, att fascineras överfärger, blommor och dofter som uppkommer under olika årstider</p><p>- växtval som är anpassade till den allergi som finns inom familjen</p><p>- miljöer innehållande stora träd och stenar för att skapa tillfällen till enklare relationer ochskapa trygghet alltefter deras behov</p><p>- skötselmoment som främjar den fysiska hälsan</p><p>När det gäller tomtens förutsättningar ingår följande i gestaltningen;</p><p>- stödmurar för att plana ut marken</p><p>- uteplatser placerade efter sol och skugga</p><p>- en lösning för området med en begränsad höjd på 0,5 m</p><p>- växter som är ståndortsanpassade</p><p>Önskemål från familjen har efterföljts i gestaltningen bland annat genom att;</p><p>- förenkla skötseln av trädgården</p><p>- föreslå former och innehåll för uteplatser</p><p>- placera in växter de önskat sig t.ex. lavendel, pioner och gräs på lämpliga platser</p><p>- låta trädgården ge ett balanserat intryck både mellan hårt och mjukt, lätt och tungt samtrunda och raka former</p><p>Jag har i arbetet visat hur jag gått tillväga för att gestalta en hälsofrämjande trädgård utifrån en familjs hälsobehov. Detta tillvägagångssätt kan även användas för att gestalta andra typer av gröna miljöer samt utifrån andra målgruppers behov. Att erbjuda människor gröna miljöer som främjar hälsa tror jag är extra viktigt i det moderna samhället vi lever i idag.</p>

No description available.

<p>Pseudevernia furfuracea is a shrubby lichen commonly found around the Baltic Sea. The lichen appears to reproduce mainly by producing isidia, propagules of the lichen cortex. It is very morphologically and chemically diverse and can be found on different substrates, such as nutrient poor bark trees and rocks. The main objective of this study was to describe genetic variation in the ITS region and link this to variations in morphology, substrate ecology and secondary chemistry. In total, 36 specimens of P. furfuracea were collected from 21 sites in Sweden, Finland and Estonia. Seven haplotypes were distinguished in the ITS region. A statistically significant connection between haplotype and colouration of the lichen was found. Lighter coloured specimens of P. furfuracea are more likely to be of the ancestral haplotype. No other significant correlations between the different characteristics studied were found, suggesting that P. furfuracea should be regarded as a single species within the Baltic Sea area. This is also supported by the haplotype network.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Rapporten beskriver hur ullhandskrabban (Eriocheir sinensis) påverkar nya miljöer som den blir introducerad till. Ullhandskrabban har mycket lätt för att anpassa sig till nya miljöer vilket kan vara ett problem då den följer med fartygs barlastvatten till nya vatten och hamnar. Jag jämförde rapporter från olika delar i Europa och USA där ullhandskrabban har hittats. Rapporterna användes sedan som underlag för att jämföra med vad som skulle kunna ske i Sverige.</p><p>Det troligaste ställe som ullhandskrabban skulle kunna reproducera sig på är i Skagerrak vid kustremsan utanför Göteborg. Enligt mina beräkningar skulle detta vara nästan omöjligt då temperaturen och salthalten är för låga på våren den tid då ullhandskrabbans larver skall utvecklas och nå metamorfos till juvenil krabba.</p><p>Ullhandskrabban kommer ändå att finnas här i de svenska vattnen. Den kommer fortsättnings vis att komma in via barlastvatten och tillsammans med att ullhandskrabban lever i tre till fem år leder detta till att många krabbor kan leva här samtidigt trots att ingen reproduktion kan ske. För att få bukt med problemet att främmande arter kommer till nya miljöer bör en ny teknik utvecklas för rening och kontroll av fartygs barlastvatten.</p> / <p>Abstract</p><p>This report describes the effect of the Chinese mitten crab (Eriocheir sinensis) on the environment to which they are introduced. Chinese mitten crab is an expert to adept to new environments and thus a problem when the crab is introduced with the ships ballast water. I have been studying reports from different parts of Europe and USA where the Chinese mitten crab has been found. The reports were used as a basis for comparison between Sweden and other countries to see the effects when the crab is introduced.</p><p>The likeliest place for the Chinese mitten crab to reproduce near Sweden is outside Gothenburg in Skagerrak. According to my calculations this is almost impossible, the temperature and the salinity are too low in the spring when the larvae are developing to juvenile crabs.</p><p>The Chinese mitten crab is still going to exist in the Swedish water. The crab is introduced trough the ballast water and given that the crab’s lifespan is three to five years result in many crabs living at the same place even though no reproduction is possible. In order to manage the problem with introduction of alien species to new environments through the ballast water, new techniques for filtering and control of the ships ballast water should be developed.</p>

<p>Abstract</p><p>The purpose of this essay was to examine children’s comprehension of the internal organs of the human body and to see how this understanding varies between ages. Thirteen children in the ages between three to five have been asked questions, through qualitative interviews, about their thoughts regarding the human body.</p><p>The understanding varies depending on the children’s age. A five year old have a better knowledge than a three year old. Their spontaneous reflections regarding the inside of our bodies are that we all have food, a heart, muscles and a skeleton inside. The internal organ most children could locate to the correct place was the heart. Most children also knew the function of this organ.</p><p>Keyword: children, development, human body, organs.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med detta arbete var att ta reda på vad barn har för uppfattningar om kroppen inre samt att ta reda på om uppfattningarna skiljer sig åt i olika åldrar. Tretton barn i åldrarna tre till fem år blev genom kvalitativa intervjuer tillfrågade om hur deras tankar om kroppen ser ut.</p><p>Barnens uppfattningar om kroppen var olika beroende på i vilken ålder barnen var i. Femåringar har större kunskap om kroppen än vad treåringar har. Barnens spontana reflektioner om vad som finns i kroppen är att vi har mat, hjärta, muskler och skelett i kroppen. Det organ som de allra flesta barnen placerade på rätt ställe var hjärtat. Hjärtats funktion kunde de allra flesta barnen.</p><p>Nyckelord: barn, människokroppen, organ, utveckling</p>

Land use change is considered to be one of the biggest threat to global species diversity. In Sweden, abandonment of grazing is one of the most common reasons for decline in species richness in semi-natural grasslands. Today semi-natural grasslands often occur as more or less isolated fragments. The result for species that benefits from grazing is a smaller area of suitable habitat and higher extinction risks and a lowered ability to colonize new areas. Succisa pratensis is a long-lived perennial plant that benefits from grazing and is common in Swedish semi-natural grasslands. I have assessed the performance of Succisa pratensis at various spatial and temporal scales, in a Swedish rural landscape. I performed demographic matrix modelling of populations at grazed and ungrazed sites. A regional level was then added, by incorporating data collected from a large number of populations and habitat types into the matrix models and extinction risks over 50 years were calculated. A dynamic metapopulation model was created and the regional dynamics, in terms of colonisations resulting from long distance dispersal and population extinctions were examined. The effects of management history were incorporated into the model by using historical maps. In addition, I made an analysis of the impact of management history on the distribution and performance of four grassland species, using vegetation maps from 1945 and 2001. Local dynamics of Succisa pratensis was negatively affected by abandonment of grazing. Recorded population sizes were ten times higher in grazed sites than in ungrazed. The turnover rate of the system was estimated to about one extinction or colonisation per year. Both the simulation study and the analyses of vegetation maps suggested a pronounced legacy of management history in Succisa pratensis in the study landscape. Overall, the results of this thesis demonstrate the importance of management history for species in the rural landscape.

Pseudevernia furfuracea is a shrubby lichen commonly found around the Baltic Sea. The lichen appears to reproduce mainly by producing isidia, propagules of the lichen cortex. It is very morphologically and chemically diverse and can be found on different substrates, such as nutrient poor bark trees and rocks. The main objective of this study was to describe genetic variation in the ITS region and link this to variations in morphology, substrate ecology and secondary chemistry. In total, 36 specimens of P. furfuracea were collected from 21 sites in Sweden, Finland and Estonia. Seven haplotypes were distinguished in the ITS region. A statistically significant connection between haplotype and colouration of the lichen was found. Lighter coloured specimens of P. furfuracea are more likely to be of the ancestral haplotype. No other significant correlations between the different characteristics studied were found, suggesting that P. furfuracea should be regarded as a single species within the Baltic Sea area. This is also supported by the haplotype network.

Sammanfattning Rapporten beskriver hur ullhandskrabban (Eriocheir sinensis) påverkar nya miljöer som den blir introducerad till. Ullhandskrabban har mycket lätt för att anpassa sig till nya miljöer vilket kan vara ett problem då den följer med fartygs barlastvatten till nya vatten och hamnar. Jag jämförde rapporter från olika delar i Europa och USA där ullhandskrabban har hittats. Rapporterna användes sedan som underlag för att jämföra med vad som skulle kunna ske i Sverige. Det troligaste ställe som ullhandskrabban skulle kunna reproducera sig på är i Skagerrak vid kustremsan utanför Göteborg. Enligt mina beräkningar skulle detta vara nästan omöjligt då temperaturen och salthalten är för låga på våren den tid då ullhandskrabbans larver skall utvecklas och nå metamorfos till juvenil krabba. Ullhandskrabban kommer ändå att finnas här i de svenska vattnen. Den kommer fortsättnings vis att komma in via barlastvatten och tillsammans med att ullhandskrabban lever i tre till fem år leder detta till att många krabbor kan leva här samtidigt trots att ingen reproduktion kan ske. För att få bukt med problemet att främmande arter kommer till nya miljöer bör en ny teknik utvecklas för rening och kontroll av fartygs barlastvatten. / Abstract This report describes the effect of the Chinese mitten crab (Eriocheir sinensis) on the environment to which they are introduced. Chinese mitten crab is an expert to adept to new environments and thus a problem when the crab is introduced with the ships ballast water. I have been studying reports from different parts of Europe and USA where the Chinese mitten crab has been found. The reports were used as a basis for comparison between Sweden and other countries to see the effects when the crab is introduced. The likeliest place for the Chinese mitten crab to reproduce near Sweden is outside Gothenburg in Skagerrak. According to my calculations this is almost impossible, the temperature and the salinity are too low in the spring when the larvae are developing to juvenile crabs. The Chinese mitten crab is still going to exist in the Swedish water. The crab is introduced trough the ballast water and given that the crab’s lifespan is three to five years result in many crabs living at the same place even though no reproduction is possible. In order to manage the problem with introduction of alien species to new environments through the ballast water, new techniques for filtering and control of the ships ballast water should be developed.

Naturen i Laholm är storslagen och variationsrik men är en resurs som man ofta tar för givet, det har alltid funnits natur i överflöd och den har alltid varit gratis. Jord- och skogsbrukarna har alltid gett oss möjlighet att vistas i fin öppen natur med höga naturvärden som inbjudit till ett attraktivt friluftsliv. Mycket har hänt, jordbruket har rationaliserats, blandskogar har till stor del övergått i produktiv granskog och exploateringstrycket på marken har ökat. Detta har medfört att fina naturvärden är på väg att försvinna och att det skapats barriärer i landskapet. Det har aldrig funnits något samlat dokument över vilka natur- och friluftsvärden som finns inom Laholms kommun och därför ska en naturvårdsplan tas fram. Planen arbetas fram av Agenda 21 enheten i Laholms kommun och syftar till att kartlägga och visa den natur som finns inom kommunen. Arbetet kommer att ingå som en del i den färdiga naturvårdsplanen. I arbetet har jag tagit fram allt kartmaterial som kommer att användas i planen med hjälp utav GIS (geografiska informationssystem), samt skrivit utvalda delar. De delarna är: Vilken skyddad natur som finns inom kommunen, naturvårdsplanens koppling till de nationella miljömålen, kulturlandskapets, jordbrukets och skogens utveckling i Laholms kommun, samt redovisat rödlistade arter som finns inom kommunen. Jag har även deltagit i diskussioner med lokala intresseföreningar för deras syn på naturvård och framtida skötsel av naturområden. För att bibehålla och utveckla de fina naturområdena som finns i Laholms kommun behövs det en medveten strategi. Naturvårdsplanen kommer att utgöra en plattform att utgå ifrån. Planen ska ligga till grund för den kommunala planeringen samt belysa att naturvården inte är ett isolerat specialområde utan att naturvårdsaspekter istället berör många områden och frågor. För framgångsrik naturvård är den lokala förankringen väldigt viktig. Markägare och olika intresseföreningar inom natur och friluftsliv har ofta den största kunskapen om marken och dess naturvärden. Förhoppningen är att naturvårdsfrågorna blir ett gemensamt ansvarsområde för de olika kommunala förvaltningarna och att man arbetar tillsammans med markägare, företag, föreningar och andra statliga myndigheter.