Vi var intresserade av att skriva om ämnesövergripande arbete, eftersom vi har praktik på en gymnasieskola som arbetar med denna arbetsform. Syftet med uppsatsen var att studera biologilärares och svensklärares syn på sitt eget ämne och varandras ämne. Vi ville ta reda på omlärarnas ämnessyn påverkade deras tankar runt ämnesövergripande arbete. Enligt tidigare forskninggenomförs ämnesövergripande arbete för att öka känslan av helhet samt motivera eleverna. Det finnsdock många möjliga hinder, inklusive organisatoriska problem och tidsbrist. Det finns mycket tidigare forskning runt svenskämnets identitet och det upplevs som ett splittrat ämne med många aspekter. Sätten man kan se på biologiämnet är dock till stor del outforskade.Vi genomförde halvstrukturerade intervjuer med sex gymnasielärare i biologi och svenska på två skånska gymnasieskolor. Vi fann att det fanns flera olika sätt att se på de två ämnena men att synen på svenskämnet som ett färdighetsämne dominerade, medan de flesta lärare beskrev biologiämnet genom att namnge moment som ingår i biologikurserna. Samtliga informanter hade genomfört samarbeten mellan svensk- och biologiämnet. Ofta var dessa arbeten i form av essäer eller grupparbeten runt hållbar utveckling eller genteknikens etik. Det fanns en problematik runt svenskämnets potentiella roll som hjälpämne i många samarbeten. Den lärare som kom med mest kreativa förslag var också den med störst förståelse för det andra ämnet. Ämnesförståelse verkar därmed påverka samarbetenas innehåll men däremot inte de upplevda hindren för samarbete. Det största hindret till samarbete är tidsbrist, men även skolkultur och kollegor är viktiga faktorer för att ett samarbete ska bli av.

Sedan början av 1980-talet har Sverige haft Europas största flyktinginvandring per capita. Den ökade invandringen har lett till stor inverkan på den svenska skolan. I varje skola och varje klass sitter några som har utländsk bakgrund och ett annat modersmål än svenska. Därför krävs ändrade förutsättningar i klasserna. Läraren, skolpolitiker och skolledaren behöver diskutera djupare och förbereda nya undervisningsmetoder, förhållningssätt, lämplig pedagogik etc. Det kräver ett tydliggörande av vilka faktorer som är betydelsefulla i språkinlärningen av andraspråkselever och hur lärarna kan anpassa sin undervisning till elevens behov och svårigheter. I denna uppsats granskas problemen för andraspråkselever i undervisningen av biologiämnet på gymnasieskolan. Genom en enkätundersökning lyfts problem och hinder som både lärare och andraspråkselever står inför i undervisningen av biologi-/naturkunskapsämnet. En gynnsam relation med elever, anpassade undervisningmetoder och kravet på ett bedömningssystem som inte bara är baserat på svenska språket, är sådan professionell hjälp som påverkar andraspråkselevers studieframgång. Elevernas svårigheter i biologi-/naturkunskapsämnet, vilket är ett begreppsbaserat ämne, visar hur språkförståelse påverkar elevernas prestation och frånvaro. Biologiämnet innebär både praktiska undersökningar och en teoretisk del. Analysen av resultatet i de två delarna och av resultaten i fråga om elevernas delaktighet, visar att brister i språket begränsar deras studieframgång och ökar andraspråkselevers frånvaro. Dessutom visar analysen att praktiska undersökningar och ett väl planerat grupparbete kan motivera andraspråkselever i utvecklingen av kunskaper och förbättring i skolresultat. Därtill spelar en trygg miljö i skolan och klassrummet en stor roll för att höja intresse och motivation hos andraspråkselever inför vidare studier samt ger en minskning i långvarig frånvaro. Andraspråkselevers framtid, kultur och kunskap är knutna till framtiden för Sverige, och deras aktiviteter kan senare ha både positiv och negativ påverkan på samhället. Brist i språkkunskap utestänger människor med utländsk bakgrund från den svenska arbetsmarknaden. Svårigheten att komma in på arbetsmarknaden leder till att deras barn presterar sämre i skolan och får därmed svårt att komma in på arbetsmarknaden senare. Med hjälp av högre utbildning och utveckling av deras tankar, insikter och kunskaper kan vi skapa ett bättre samhälle, med en blandning av olika kulturer.

Syftet med denna empiriska studie är att belysa uteaktivitetens betydelse för elevers meningsskapande kring begreppen näringskedja, näringsväv och näringspyramid i ett utomhuspedagogiskt sammanhang på mellanstadiet. Detta gjordes genom att utföra kvalitativa intervjuer i fokusgrupper med elever från två olika klasser. Tematisk analys har använts vilket innebär att det kvalitativa datamaterialet analyserades och sorterades i olika kategorier. Slutsatsen av analysen är att uteaktiviteten har en stor betydelse för elevers meningsskapande kring näringsflöden. Detta då de berättar om begreppens betydelse i relation till vilka djur de har samlat in och vilken plats dessa intar i näringsflöden. Utifrån det insamlade datamaterialet har en direkt koppling till naturvetenskap gjorts. Det går även att koppla resultatet till andra ämnen eftersom det visar att uteaktiviteten leder till ökad delaktighet, fysisk rörelse och samarbete vilket i sin tur kan leda till mer motiverade elever som vill lära sig mer. Uteaktiviteten skapar förutsättningar för att eleverna ska få ökad förståelse kring näringsflöden då det har en tydlig verklighetsanknytning samt att innehållet konkretiseras, dessutom får eleverna en ökad medvetenhet kring ekosystem. Vidare visar resultatet att genom användning av utomhuspedagogik ökar elevernas intresse, nyfiken och användandet av sinnen. Slutligen visar resultatet att genom att läraren väljer att förlägga en del av sin undervisning i naturen uppstår vissa störningsmoment, exempelvis att vädret var kallt. Detta ledde i sin tur till att marken blev hård och även till svårigheter kring att hitta insekter.