Idag har blåljusaktörerna (räddningstjänsten, polismyndigheten och ambulanssjukvården) inte samma kartmaterial att arbeta efter. Detta innebär att de har olika kartbilder att jobba med. Detta skulle kunna lösas med hjälp av ett gemensamt kartstöd och en touch av metadata. Metadata är data om data och blir allt vanligare i datasammanhang. Då data blir mer och mer innehållsrikt och mer komplicerat blir vikten av metadata större. Metadata kan liknas vid en innehållsförteckning till ett examensarbete. Utan innehållsförteckning och rubriker skulle arbetet vara svårt att läsa igenom.  Metadata hjälper bl.a. till så vi kan dela datamängder men ser också till att data hålls uppdaterat. Data och geodata kan användas utan metadata men med den fås en beskrivning av hur aktuell data är, vilka rättigheter vi har att använda den o.s.v. Syftet med studien var att få fram det geodata och metadata som blåljusaktörerna har gemensamt i sin verksamhet. Detta för att underlätta framställandet av en gemensam blåljuskarta, så att aktörerna kan utföra sina uppdrag på ett så tidseffektivt sätt som möjligt. Genom intervjuer med de tre blåljusaktörerna fick vi reda på vilka data/geodata varje aktör har av intresse. Genom att jämföra aktörernas svar med varandra lyckades gemensamma geodata som cykelbanor och husnummer lokaliseras. Ur geodata kunde sedan metadata som, uppdatering, entrésida m.fl. extraheras.

En förutsättning för en lyckad utryckning är uppdaterad och tillförlitlig vägdata. Bristfällig data kan leda till en kostsam situation när utryckningstiden rinner iväg, där både liv och pengar riskerar att gå förlorade. Tidigare situationer under utryckningar där datan varit ofullständig har lett till sådana konsekvenser, detta har visat på hur viktigt det är att prioritera arbetet med att uppdatera nödvändig data.  För att säkerställa att datan till blåljusaktörer är uppdaterad och tillförlitlig, började Trafikverket och Lantmäteriet, tillsammans med blåljusaktörer och Botkyrka kommun, år 2015 ta fram checklistan Blåljuskollen som fungerar som ett stöd till kommuner när de ajourhåller den data som används av blåljusaktörer vid utryckningar. Däremot är det få kommuner som faktiskt har slutfört Blåljuskollen.  Det finns tecken på att Blåljuskollen kräver mycket resurser och tid av kommunerna och att detta är en anledning till att få har genomfört den. Därför ämnar detta arbete att utreda vad som är kritisk data för att blåljusaktörer snabbt ska hitta rätt vid utryckningar, samt att undersöka om den befintliga datan i Blåljuskollen uppfyller detta syfte. En uppdatering av den datan som ingår i Blåljuskollen skulle kunna leda till att det blir enklare och motivationshöjande för kommuner att genomföra denna. Under arbetets gång har intervjuer genomförts med involverade aktörer för att ta reda på vad som är kritisk data för att blåljusaktörer snabbt ska hitta rätt.  Resultatet av arbetet visar att det finns punkter i Blåljuskollen som bör finnas kvar men även punkter som bör tas bort, samt punkter där det råder delade meningar om de är relevanta för Blåljuskollen eller ej. Dessutom finns det punkter som bör läggas till i Blåljuskollen. Arbetet visar även att det finns mycket arbete kvar att göra med Blåljuskollen för att den ska uppfylla sitt verkliga syfte; att minska utryckningstider och således rädda liv. / A prerequisite for successful emergency responses is updated and reliable data. Deficient data can lead to situations where response times are extended, which can put both lives and money at a risk. Unfortunately, this has shown in previous emergency responses where a lack of data has led to such consequences. These situations have demonstrated how important it is to prioritize the work with updating the required data.  To ensure that the data that the first responders use is updated and reliable, Trafikverket and Lantmäteriet, in collaboration with first responders and Botkyrka municipality, started to create the checklist Blåljuskollen in 2015. This checklist functions as a support for Swedish municipalities when updating the data that is being used by the first responders during their emergency responses. However, few municipalities have completed Blåljuskollen.  There are signs that Blåljuskollen requires a lot of resources and effort from the Swedish municipalities and that this is a reason that very few have completed the checklist. Therefore, this study aims to examine what critical data first responders need to navigate, as well as an examination of whether the existing data in Blåljuskollen satisfies its purpose or not. An update of the existing data in Blåljuskollen could lead to it being easier for the municipalities to complete it. The motivation to complete the checklist could also rise. During this study, interviews have been conducted with the involved actors to find out what data is critical for the first responders to navigate. The result of this study shows that there are elements in Blåljuskollen that should remain, however there are also elements with differing opinions whether they are relevant for Blåljuskollen or not. Furthermore, there are also elements that should be added to Blåljuskollen. This study also shows that the checklist still requires work to fulfill its purpose; to decrease emergency response times and therefore save lives.