No description available.

<p>Den höga turbulensen på många av världens börser de senaste åren har ökat efterfrågan på kapitalsäkrade placeringar som ger möjlighet till hög avkastning men innebär en begränsad förlustrisk. En aktieindexobligation sägs vara kapitalsäkrad då den är konstruerad med hjälp av en köpoption och en nollkupongobligation. Mitt syfte med denna uppsats är reda ut begreppet strukturerad produkt av typ aktieindexobligation och med hjälp av Black & Scholes modell försöka prissätta optionen. Detta genom att estimera den implicita volatiliteten på optionen vid olika typer av aktieindexobligationer och jämföra med den historiska volatiliteten. Då den implicita volatilitet är avsevärt högre än den historiska volatiliteten kan slutsatsen dras att emittenter inkluderar ”dolda” marginaler i produkterna i syfte att tjäna mer pengar.</p>

No description available.

Den höga turbulensen på många av världens börser de senaste åren har ökat efterfrågan på kapitalsäkrade placeringar som ger möjlighet till hög avkastning men innebär en begränsad förlustrisk. En aktieindexobligation sägs vara kapitalsäkrad då den är konstruerad med hjälp av en köpoption och en nollkupongobligation. Mitt syfte med denna uppsats är reda ut begreppet strukturerad produkt av typ aktieindexobligation och med hjälp av Black &amp; Scholes modell försöka prissätta optionen. Detta genom att estimera den implicita volatiliteten på optionen vid olika typer av aktieindexobligationer och jämföra med den historiska volatiliteten. Då den implicita volatilitet är avsevärt högre än den historiska volatiliteten kan slutsatsen dras att emittenter inkluderar ”dolda” marginaler i produkterna i syfte att tjäna mer pengar.

Syfte: Denna studie avser att undersöka vilka som är de huvudsakliga problemen och riskerna med teckningsoptioner för de anställda och företagen, samt eventuella åtgärder för att öka användbarheten.   Teori: Studien utgår från teorier som kopplas till teckningsoptioner. De teorierna som tillämpas är belöningssystem, optionsprogram, optionsteori, Black-Scholes-modellen, företagsvärdering och principal-agent-teori. Metod: Denna studie utgår från ett kvalitativt angreppssätt och den metod som tillämpas är semistrukturerade intervjuer. Åtta personer som har kompetens inom optionsprogram och/- eller använder teckningsoptioner är respondenter i denna studie. Empiri: Samtliga respondenter kunde nämna olika fördelar med teckningsoptioner och majoriteten anser att det är ett bra och flexibelt instrument. Ett flertal problem och risker belystes och det är problem och risker som drabbar den anställde, företaget eller båda parter. För den anställde handlar det framförallt om att optionerna förfaller värdelösa och att det är problematiskt att finansiera köpet. För företaget krävs det mycket administration och kostnader för att utforma optionsprogrammet. Även ett flertal åtgärder för samtliga risker och problem berördes för att kunna öka användbarheten.   Slutsats: Teckningsoptioner är ett lämpligt instrument men det kan medfölja många risker som bör beaktas och medvetenheten om dem bör vara större. Genom att öka medvetenheten om riskerna ökar chanserna för att kunna minimera dem i tid. / Purpose: This study aims to investigate the main problems and risks of stock warrants for employees and companies and potentially the measures that may increase the usability. Theory: The study is based on theories related to stock warrants as incentive scheme: reward system, option theory, Black-Scholes model, company valuation and principal-agent theory. Method: This study will be based on a qualitative approach through eight semi-structured interviews with people who have expertise in stock warrants and/or use stock warrants as incentive schemes.  Empirics: All respondents could mention various advantages of stock warrants and the majority consider it to be a good and flexible tool to use. A number of problems and risks were highlighted, as well as problems and risks that affect the employee, the company or both parts. For the employees, it is primarily about that the stock warrants expire worthless and it is problematic to finance the purchase. The companies require a lot of administration and it involves large costs to design the incentive schemes. The respondents did also mention some measures to increase the usability of incentive schemes.     Conclusion: Stock warrants are a good instrument but it may entail many problems and risks that should be considered, and the awareness of them should be greater. If the awareness of the risks increases, then the bigger the chances gets to minimize them in time.

För att prissätta optioner är val av modell en viktig fråga. I denna kandidatuppsats beskrivs både Black &amp; Scholes modell och SABR-modellen. Förstnämnda modell är enklare än SABR-modellen men bygger på antaganden som inte stämmer överens med verkligheten. Den ger heller inte någon explicit formel för den implicita volatiliteten och predikterar inte heller på ett korrekt sätt fenomenet volatility smile vilket observeras på marknaden. Syftet med uppsatsen är att utvärdera prestandan hos SABR-modellen och användarvänligheten, samt att undersöka lite av teorin bakom modellen och vissa av dess egenskaper. Till grund för beräkningarna ligger datamaterial hämtat från Nasdaq OMX Nordic. Enligt mina beräkningar är resultatet att SABR-modellen endast presterar marginellt bättre än Black &amp; Scholes-modellen. Dock kan även små förbättringar spela stor roll i dessa sammanhang.

<p>För att prissätta optioner är val av modell en viktig fråga. I denna kandidatuppsats</p><p>beskrivs både Black & Scholes modell och SABR-modellen. Förstnämnda modell är</p><p>enklare än SABR-modellen men bygger på antaganden som inte stämmer överens med</p><p>verkligheten. Den ger heller inte någon explicit formel för den implicita volatiliteten</p><p>och predikterar inte heller på ett korrekt sätt fenomenet volatility smile vilket</p><p>observeras på marknaden.</p><p>Syftet med uppsatsen är att utvärdera prestandan hos SABR-modellen och</p><p>användarvänligheten, samt att undersöka lite av teorin bakom modellen och vissa av</p><p>dess egenskaper. Till grund för beräkningarna ligger datamaterial hämtat från Nasdaq</p><p>OMX Nordic.</p><p>Enligt mina beräkningar är resultatet att SABR-modellen endast presterar marginellt</p><p>bättre än Black & Scholes-modellen. Dock kan även små förbättringar spela stor roll i</p><p>dessa sammanhang.</p>

<p>Abstract</p><p>Title: Options Based on CO2 Emissions: A Comparison with Traditional Options</p><p>Seminar date: 2009-06-17</p><p>Course: Bachelor thesis in business administration, 15 ECTS</p><p>Authors: Gustaf Kristiansson, Martin Nilsson</p><p>Instructor: Bengt Kjellgren</p><p>Key words: Black & Scholes, Certified Emission Reductions, emission markets, European Union Allowances, options, pricing</p><p>Purpose: This study intends to compare traditional options with the CO2 based instruments EUAs and CERs options in the fields of pricing, cap and trade, political influence, economical effects and market function.</p><p>Methodology: A combined research methodology is used in this study, which includes both a quantitative and a qualitative approach. A deductive research approach is brought out over the whole study.</p><p>Theoretical perspectives: The theoretical framework is based upon previous empirical research concerning the fields in this study. The Black & Scholes formula for option pricing has a central position.</p><p>Empirical foundation: Market data has been used to analyse the field of pricing. Interviews have been conducted with actors on the European emission trading market for a further understanding of cap and trade, political influence, economical effects and market function.</p><p>Conclusions: We have in this research identified that the CO2 based market differs from the financial market when it comes to political decisions and price fluctuation. We have also identified that the CO2 based market is not mature enough for a complete internationalisation.</p> / En formell presentation utfördes ej pga utlandsstudier.

<p>Den 19 februari 2004 presenterade IASB IFRS 2. IFRS 2 innebär att företagen skall hantera personaloptioner som en kostnad i resultaträkningen. I författningen regleras ej vilken värderingsmodell som skall användas vid värderingen av optionerna. På grund av detta kan redovisningen påverkas på olika vis beroende på vilken optionsvärderingsmodell som används av bolaget. Uppsatsens syfte är att fastställa vilka effekter olika optionsvärderingsmodeller har på bolagens värdering av personaloptioner och även beskriva vilka antaganden av indata i modellen som görs av bolagen och undersöka om dessa antaganden är teoretiskt korrekta. Uppsatsen grundas på en fallstudie av tio bolag som har aktiva optionsprogram som redovisas enligt IFRS 2. Vid jämförelsen av optionsvärderingsmodellerna så sätts bolagens indata in i två olika värderingsmodeller och beräkningar görs med dessa värden för att kunna se hur värdena på optionerna varierar mellan dessa optionsvärderingsmodeller. Eftersom volatiliteten är en mycket viktig faktor i värderingsmodellerna och påverkar det teoretiska värdet i betydande utsträckning så görs även en undersökning som skall ge en bild av hur bolagen har kommit fram till sitt volatilitetsantagande och som även utreder om detta värde är teoretiskt korrekt. Av de ursprungliga 102 bolagen hittades 35 bolag (34 %) som har personaloptioner som redovisas enligt IFRS 2. Av dessa 35 bolag hittades endast tio bolag (28,57 %) med fullständig information av dess indata. Efter min estimering av den historiska volatiliteten, fem år bakåt i tiden, så är den i genomsnitt 216,43 % högre än bolagens antagna volatilitet och optionsvärdet i genomsnitt 179,53 % högre än bolagens beräknade värde. Använder vi istället min estimering av den historiska volatiliteten, av ett år tillbaka i tiden, så hamnar vi på ett lägre värde, 41,39 % högre än bolagens beräknade verkliga värde och ett beräknat optionsvärde som är 39,13 % högre än bolagens. Skillnaderna i den riskfria räntan var oerhört stora, från 2,00 % till 4,30 %, en skillnad på 215 %. Skillnaden i beräknat verkligt värde skiljer sig minimalt mellan Black & Scholes modellen och binominalmodellen. Medeldifferensen mellan de tio analyserade bolagen var endast 0,0059 %, dvs. en knappt mätbar skillnad.</p> / <p>19th February 2004 the IASB introduced the IFRS 2. IFRS 2 means that the corporations must handle employee stock options as a cost in the income statement. It is not regulated in the constitution which model that should be used to value the options. Because of this the income statement can be affected by which model that is used by the corporation. The purpose of this paper is to confirm which affects different valuing models has to the value of the corporations employee options and even describe which assumptions of the in data that are used by the corporations and examine if this assumptions are theoretical correct. The paper is based on a case study of ten corporations who has employee stock option programs which are accounted according to the IFRS 2. At the comparing of the option valuing models the corporations in data is placed into the two models and calculations are made to see if the values vary between the models. Because that volatility is a very important factor in the option valuing models and affects the theoretical value at a significant extent an examination which is mean to give a picture of how the corporations has create the volatility assumption and that even will study if this value is correct theoretical value. Only 35 of the original 102 (34 %) corporations had employee stock options which are accounted according to the IFRS 2. Only 10 of these 35 (28,57 %) had a complete information about the in data. After my estimation of the historical volatility, five years back in time, my estimated volatility was in average 216,43 % higher than what the corporations had estimated and the average value of the options was 179,53 % higher. An estimation of the historical volatility one year back in time I get a lower value of the volatility that is in average 41,39 % higher than the corporations estimation and a option price that is 39,13 % higher. The differences of the risk free interest rate are huge, from 2,00 % to 4,30 %, a difference at 215 %. The calculated variation between the Black & Scholes model and the binomial method is tiny. The average difference between the ten examined corporation are only 0,0059 %, i.e. a hardly noticeable difference.</p>

Den 19 februari 2004 presenterade IASB IFRS 2. IFRS 2 innebär att företagen skall hantera personaloptioner som en kostnad i resultaträkningen. I författningen regleras ej vilken värderingsmodell som skall användas vid värderingen av optionerna. På grund av detta kan redovisningen påverkas på olika vis beroende på vilken optionsvärderingsmodell som används av bolaget. Uppsatsens syfte är att fastställa vilka effekter olika optionsvärderingsmodeller har på bolagens värdering av personaloptioner och även beskriva vilka antaganden av indata i modellen som görs av bolagen och undersöka om dessa antaganden är teoretiskt korrekta. Uppsatsen grundas på en fallstudie av tio bolag som har aktiva optionsprogram som redovisas enligt IFRS 2. Vid jämförelsen av optionsvärderingsmodellerna så sätts bolagens indata in i två olika värderingsmodeller och beräkningar görs med dessa värden för att kunna se hur värdena på optionerna varierar mellan dessa optionsvärderingsmodeller. Eftersom volatiliteten är en mycket viktig faktor i värderingsmodellerna och påverkar det teoretiska värdet i betydande utsträckning så görs även en undersökning som skall ge en bild av hur bolagen har kommit fram till sitt volatilitetsantagande och som även utreder om detta värde är teoretiskt korrekt. Av de ursprungliga 102 bolagen hittades 35 bolag (34 %) som har personaloptioner som redovisas enligt IFRS 2. Av dessa 35 bolag hittades endast tio bolag (28,57 %) med fullständig information av dess indata. Efter min estimering av den historiska volatiliteten, fem år bakåt i tiden, så är den i genomsnitt 216,43 % högre än bolagens antagna volatilitet och optionsvärdet i genomsnitt 179,53 % högre än bolagens beräknade värde. Använder vi istället min estimering av den historiska volatiliteten, av ett år tillbaka i tiden, så hamnar vi på ett lägre värde, 41,39 % högre än bolagens beräknade verkliga värde och ett beräknat optionsvärde som är 39,13 % högre än bolagens. Skillnaderna i den riskfria räntan var oerhört stora, från 2,00 % till 4,30 %, en skillnad på 215 %. Skillnaden i beräknat verkligt värde skiljer sig minimalt mellan Black &amp; Scholes modellen och binominalmodellen. Medeldifferensen mellan de tio analyserade bolagen var endast 0,0059 %, dvs. en knappt mätbar skillnad. / 19th February 2004 the IASB introduced the IFRS 2. IFRS 2 means that the corporations must handle employee stock options as a cost in the income statement. It is not regulated in the constitution which model that should be used to value the options. Because of this the income statement can be affected by which model that is used by the corporation. The purpose of this paper is to confirm which affects different valuing models has to the value of the corporations employee options and even describe which assumptions of the in data that are used by the corporations and examine if this assumptions are theoretical correct. The paper is based on a case study of ten corporations who has employee stock option programs which are accounted according to the IFRS 2. At the comparing of the option valuing models the corporations in data is placed into the two models and calculations are made to see if the values vary between the models. Because that volatility is a very important factor in the option valuing models and affects the theoretical value at a significant extent an examination which is mean to give a picture of how the corporations has create the volatility assumption and that even will study if this value is correct theoretical value. Only 35 of the original 102 (34 %) corporations had employee stock options which are accounted according to the IFRS 2. Only 10 of these 35 (28,57 %) had a complete information about the in data. After my estimation of the historical volatility, five years back in time, my estimated volatility was in average 216,43 % higher than what the corporations had estimated and the average value of the options was 179,53 % higher. An estimation of the historical volatility one year back in time I get a lower value of the volatility that is in average 41,39 % higher than the corporations estimation and a option price that is 39,13 % higher. The differences of the risk free interest rate are huge, from 2,00 % to 4,30 %, a difference at 215 %. The calculated variation between the Black &amp; Scholes model and the binomial method is tiny. The average difference between the ten examined corporation are only 0,0059 %, i.e. a hardly noticeable difference.